Flytande kväve har nyligen flödat på Pluto – och atmosfären håller på att kollapsa

Huvudpunkterna:

• Mekanism: Basal smältning under den tjocka kväveglaciären genererar flytande kväve, som under tryck stiger genom sprickor – analogt med smältvatten under en glaciär på jorden .
• Tidsram: Flödet inträffade troligen inom den senaste miljonen år eller så – geologiskt sett nyligen och, viktigast av allt, det första beviset på flytande material som flödat på Plutos yta .
• Medföljande studie: Ett separat team lett av Alan Stern (insänt till arXiv den 25 juni 2026) analyserade de mörka polygonerna i samma region, vilket tyder på att de är yttryck för flytande kväve som trängt fram och frusit om .

Bevisen är fortfarande indirekta, men datorsimuleringar stödjer hypotesen att värme från Plutos inre smälter kväveis vid basen av glaciären, där det samlas i trycksatta reservoarer innan det bryter ut till ytan .

Stor atmosfärisk förändring: Den första uppmätta tryckminskningen

En separat studie ledd av Amanda Sickafoose (Planetary Science Institute), också publicerad i augusti 2026 i The Planetary Science Journal, rapporterar den första observerade minskningen av Plutos atmosfärstryck sedan dess atmosfär upptäcktes 1988 .

• Data: Tio stjärnockultationer (händelser där en stjärna passerar bakom Pluto) observerade mellan 2017 och 2023 användes för att spåra atmosfäriska förändringar .
• Huvudfynd: Det totala atmosfärstrycket sjönk 16 procent mellan mitten av 2021 och juli 2023 . Innan dess hade trycket varit relativt stabilt sedan New Horizons förbiflygning 2015 .
• Orsak: Pluto rör sig bort från solen i sin elliptiska bana och når inte aphelium förrän i februari 2114. När den kallnar fryser kvävgas i atmosfären och faller som snö ner till ytan. Detta är början på en förutsedd långsiktig atmosfärisk kollaps som kommer att fortsätta under de kommande decennierna .

Forskare hade förutspått denna utfrysning redan 1996, men studien från 2026 ger den första observationella bekräftelsen på att processen har börjat på allvar .

En dvärgplanet i förändring

Sammantagna målar resultaten från 2026 upp en bild av en Pluto som samtidigt förlorar sin atmosfär när den svalnar, samtidigt som den upprätthåller geologisk aktivitet via underjordiska reservoarer som då och då släpper ut flytande kväve på ytan. De mörka strimmorna på Sputnik Planitia kan vara platser där flytande kväve nyligen nått och flödat över ytan, medan ockultationsdata bekräftar att atmosfären på högre höjder redan har börjat tunnas av avsevärt .

Båda fynden publicerades i The Planetary Science Journal och bygger på data som samlades in år tidigare – New Horizons-bilderna från 2015 och ockultationsmätningar från 2017–2023. Att så dramatiska upptäckter fortfarande kommer från en enda förbiflygning och markbaserade observationer understryker hur mycket Pluto fortsätter att överraska oss.

Som en forskare uttryckte det: "Pluto slutar aldrig att överraska oss" – och studierna från 2026 bekräftar att dvärgplaneten förblir en av de mest dynamiska och gåtfulla världarna i vårt solsystem.