Syrien tar kontrollen: Rysslands baser blir gemensamma träningscenter

Vad samförståndsavtalet innehåller

Avtalet, som tillkännagavs av Syriens utrikesministerium och rapporterades av den statliga nyhetsbyrån SANA, innehåller flera centrala delar:

• Civila anläggningar överförs till syrisk kontroll: Syrien kommer att förvalta Hmeimim flygplats och den fjärde kommersiella kajplatsen i Tartus hamn, vilket avslutar Rysslands administration av dessa civila tillgångar . Anläggningarna kommer gradvis att integreras i landets civila administration .
• Militära anläggningar blir gemensamma träningscenter: De tidigare ryska militärbaserna omvandlas till gemensamma rysk-syriska tränings- och kvalificeringscenter – inte längre fristående ryska baser .
• Genomförande på tre månader: Överföringen av civila anläggningar ska vara slutförd inom tre månader .
• Militärt samarbete fortsätter: Samförståndsavtalet behåller en ram för bilateralt militärt och tekniskt samarbete, men ger inte längre Ryssland rätt till oberoende basverksamhet .

Hur det förändrar Rysslands militära roll

Detta är den mest betydande omkalibreringen av Rysslands position i Syrien sedan man intervenerade 2015. Enligt de tidigare 49-åriga hyresavtalen som undertecknades under Bashar al-Assad 2017, kontrollerade Ryssland i praktiken Hmeimim och Tartus som suveräna militära utposter . Enligt dessa avtal hade Ryssland full immunitet mot syrisk jurisdiktion och rätt att automatiskt förlänga hyresavtalet med successiva 25-årsperioder . Det nya samförståndsavtalet:

• Avslutar Rysslands exklusiva militära basstatus vid båda anläggningarna .
• Degraderar Ryssland från en basmakt till en medaktör i gemensamma anläggningar, där man utbildar syriska styrkor tillsammans med rysk personal .
• Tar bort Rysslands operativa kontroll över civil infrastruktur (flygplats, kommersiella kajplatser), som Moskva tidigare använt för logistik och försörjningsflygningar .

Vad ledde fram till avtalet efter 18 månaders förhandlingar

Förhandlingarna inleddes efter att Bashar al-Assads regering föll i december 2024 och den övergångsadministration under president Ahmad al-Sharaa installerades . Centrala drivkrafter inkluderade:

• Assads fall: Ryssland förlorade sin främsta klient. Den nya syriska regeringen var inte bunden av de generösa 49-åriga basavtal som Assad beviljat Moskva . Assad själv flydde i exil till Ryssland .
• Syriens förhandlingsstyrka: al-Sharaa-regeringen krävde omförhandling som ett villkor för att överhuvudtaget tillåta Ryssland att behålla någon närvaro . al-Sharaa hade tidigare uttryckt motvilja mot att helt enkelt ta bort de ryska baserna, men insisterade på att villkoren skulle sättas av Damaskus .
• Långvarigt prövande: Den 18 månader långa tidsramen återspeglade tuffa förhandlingar om graden av rysk tillgång, syrisk suveränitet och statusen för civila anläggningar – där Damaskus hade den starkare positionen . al-Sharaa och Putin höll direkta samtal i Moskva i januari 2026, med baserna högt på agendan .

Hur det passar in i Syriens bredare omorientering mot väst

Basavtalet är det mest synliga symtomet på president al-Sharaas strategi att omforma Syriens utrikespolitik efter Assad-eran .

• Öppning mot väst: al-Sharaa har aktivt strävat efter normalisering med Europeiska unionen och USA. EU inledde formella samtal om att återupprätta förbindelser och lätta på sanktioner i april 2026 . Trump-administrationen erbjöd villkorligt stöd till övergångsregeringen, där president Trump träffade al-Sharaa i Saudiarabien i maj 2025 och senare tog emot honom i Washington i november 2025 . USA upphävde också Caesar Act i december 2025, vilket lyfte nästan alla sanktioner .
• Balansakt, ingen brytning: Syrien fortsätter att förlita sig på Ryssland för vissa strategiska behov – inklusive vete, olja och visst militärt stöd – och har inte brutit banden, men villkoren sätts nu av Damaskus, inte Moskva . Analytiker beskriver strategin som ”högst pragmatisk” – att använda den ryska relationen som hävstång samtidigt som man signalerar oberoende till västliga partner . Syrien har också träffat Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, vilket visar landets diplomatiska flexibilitet .
• Säkerhetssignaler till Israel: I juli 2026 sade al-Sharaa att Syrien söker ett säkerhetsavtal med Israel, och menade att en överenskommelse skulle kunna bana väg för en omfattande fred utan att äventyra Syriens anspråk på Golanhöjderna . Detta signalerar en bredare regional omorientering bort från Assad-erans axel, som var nära allierad med Iran och Hizbollah .
• Strategisk logik: Genom att minska Rysslands exklusiva basrättigheter samtidigt som man håller det militära samarbetet vid liv, ger al-Sharaa väst en tydlig signal om att Syrien inte längre är en rysk klientstat – utan att provocera fram en fullständig brytning som skulle kunna äventyra andra intressen . Som International Crisis Group bedömde, minskar Damaskus ”medvetet ryskt inflytande där livskraftiga alternativ finns, samtidigt som man bevarar samarbete på områden där inga omedelbara ersättningar finns” .