Strateger: Yen-ingripandet från USA och Japan är byggt för att misslyckas

Yardeni Research: Ingripandet är 'byggt för att misslyckas'

Yardeni Research kallar ingripandet för 'byggt för att misslyckas' av tre anledningar :

1. Premiärminister Sanae Takaichis ekonomiska agenda gynnas av en svag yen. Hennes tillväxtorienterade, reflationistiska hållning tolererar – och argumenterar för – en billigare valuta, vilket direkt motverkar målet med ingripandet .

2. Räntegapet är överväldigande. Japans 10-åriga obligationsränta ligger runt 2,8 procent jämfört med cirka 4,7 procent för motsvarande amerikanska statsobligationer, vilket driver massiva carry trades som ständigt sätter säljtryck på yenen . Lazard Asset Management noterar att Japans ingripande i april–maj 2026 på 11,73 biljoner yen (73,35 miljarder dollar) – nästan dubbelt så mycket som någon tidigare insats – såg USD/JPY återvända över ingripandenivån inom sex veckor .

3. Ingripandets design undergräver sig självt. USA sålde euro (inte dollar) via Exchange Stabilization Fund, vilket signalerar Washingtons ovilja att direkt försvaga dollarn och begränsar därmed den varaktiga effekten på USD/JPY .

Bessents euro-försäljning och det verkliga motivet

Istället för att sälja dollar för att köpa yen, finansierade USA:s finansdepartement sina yen-köp genom att sälja euro – en ovanlig metod som Fortune beskrev som 'konstig' och 'oklok' . Tillvägagångssättet är bara vettigt om finansminister Scott Bessents främsta prioritet var att skydda den amerikanska obligationsmarknaden .

Mark Sobel, tidigare topp-tjänsteman på USA:s finansdepartement, argumenterar att Japans fundamenta inte förändras och att Bessents verkliga drivkraft var att förhindra att Japan tvingas sälja sina statsobligationsinnehav på 1 200 miljarder dollar för att finansiera sitt eget ingripande . Om Japan hade tvingats självfinansiera yen-köp genom att likvidera statsobligationer skulle det ha pressat upp amerikanska obligationsräntor – precis vad Bessents tillvägagångssätt undviker. Som stöd för detta har Bessent också uppmanat Fed att utöka sin utlåningsfacilitet för utländska centralbanker (FIMA Repo Facility) så att Japan kan låna mot sina obligationsinnehav istället för att sälja dem .

USA:s finansdepartement informerade flera banker om att de kunde komma att ingripa, och Bessent visade till och med upp en anteckningsbok vid ett kabinettsmöte på Camp David med texten 'To Do: Buy Japanese Yen $5-10 bil' .

Bloomberg Opinion: Ett plåster som slår tillbaka

Bloomberg Opinion karakteriserade ingripandet som 'Bessents senaste plåster på obligationssåret' . De varnar för att politiken misslyckas med att ta itu med underliggande problem och riskerar att sudda ut gränserna mellan penning- och finanspolitik, särskilt med tanke på frågor om Fed:s oberoende under ordförande Kevin Warsh . Genom att dra in Fed i yen-stödjande operationer via utökade utlåningsfaciliteter för utländska centralbanker skapar ingripandet en moral hazard där marknaderna kan testa Washingtons beslutsamhet, i vetskap om att stödet finns .

Reuters Breakingviews dom

Reuters Breakingviews argumenterar att ingripandet 'inte kan städa upp i Takaichis röra' . De underliggande drivkrafterna bakom yen-svagheten – Japans expansiva finanspolitik, det stora räntegapet och BOJ:s oförmåga att höja räntan aggressivt – förblir helt opåverkade . Det samordnade agerandet förvärrar faktiskt BOJ:s dilemma, eftersom en starkare yen som uppnås genom ingripande minskar inflationstrycket och ger BOJ ännu mindre anledning att höja räntan . Utan räntehöjningar från Bank of Japan eller räntesänkningar från Federal Reserve för att minska gapet kan ingripandet ensamt inte förändra yenens bana .

Vad skulle faktiskt fixa yenen?

Konsensus bland strategerna är tydlig: inget mindre än en fundamental minskning av räntedifferensen mellan USA och Japan kommer att varaktigt stärka yenen. Det skulle kräva antingen att Bank of Japan höjer sin styrränta avsevärt – vilket är politiskt svårt med tanke på premiärminister Takaichis reflationistiska agenda – eller att Federal Reserve sänker räntan, vilket de inte har visat några tecken på.

Eftersom BOJ lämnade sin styrränta på 1,0 procent vid sitt möte den 31 juli och Fed fortsätter att hålla sitt målintervall stabilt, förblir de strukturella krafterna som trycker ner yenen – räntegapet på cirka 190 räntepunkter, carry trade-flöden, Japans expansiva finanspolitik och Washingtons vägran att sälja dollar – intakta.

Slutsats: Ingripandet den 31 juli var en sofistikerad signal, inte en lösning. Bessent verkar vara mer angelägen om att skydda den amerikanska obligationsmarknaden från japansk likvidering av reserver än att permanent stärka yenen, och tills Japan höjer räntan eller Fed sänker den, kommer varje strukturell kraft fortsätta att trycka ner yenen.