EU-kommissionens svar var noggrant procedurellt. Talespersonen Balázs Ujvári förklarade att Ukraina själv bestämmer sina försvarsbehov och kan begära luftvärnsrobotar via EU:s finansieringskanaler, som sedan granskas i ett snabbförfarande . Han betonade att EU redan har avsatt 8,5 miljarder euro i år för gemensamma vapeninköp, inklusive robotar och drönare .
Kritiker menar dock att svaret var ett sätt att undvika att erkänna att leveranserna redan har kollapsat. Genom att kräva en skriftlig begäran lade kommissionen över ansvaret på Kiev. Zelenskyj har redan hävdat att partnerländer har tillgängliga lager, men helt enkelt inte skickar robotarna – vilket antyder att flaskhalsen är politisk vilja, inte byråkrati .
Robotbristen är inte enbart ett EU-problem. Förra veckan avböjde president Donald Trump Zelenskyjs begäran om hundratals ytterligare Patriot-robotar under ett möte i Vita huset, med motiveringen att USA:s egna lager måste prioriteras . Trump backade också från ett löfte den 8 juli om att låta Ukraina tillverka Patriot-robotar på hemmaplan, och kallade det "en svår sak att ge bort" . USA är fortfarande tekniskt sett i samtal, men även om en överenskommelse nås skulle nya robotar inte anlända förrän om ett år eller mer .
Zelenskyj gick längre och antydde öppet att bristen kan vara ett medvetet försök att göra Ukraina "mer medgörligt" och pressa landet till förhandlingar med Ryssland på ofördelaktiga villkor . Han sa att nedskärningarna såg ut som "en ovilja att ge" snarare än ett utbudsproblem . Denna offentliga spekulation från en krigstida ledare understryker hur djupt förtroendeklyftan är mellan Kiev och dess allierade.
Bristen förvärras av global efterfrågan. Kriget i Mellanöstern har lett till att Patriot- och andra robotars produktion omdirigerats till Israel, vilket ytterligare anstränger redan begränsade leveranskedjor . Den globala produktionskapaciteten för dessa robotar har inte skalats upp för att möta den samtidiga efterfrågan, något Zelenskyj kallat "absurt" .
En rysk attack mot Kiev den 5 augusti förvandlade bristen från ett politiskt problem till en mänsklig tragedi. Ukraina kunde inte stoppa någon av de inkommande robotarna på grund av robotbristen . Zelenskyj sa direkt: "Ballistiska robotar hade kunnat rädda livet på dem som dödades idag" . Natos generalsekreterare sade att alliansen arbetar för att "omgående" få luftvärn till Ukraina , men inga konkreta nya löften har meddelats.
Händelsen visar en tydlig trevägs spricka i den västerländska konsensusen. EU erbjuder pengar men kräver pappersarbete istället för att agera proaktivt. USA under Trump håller aktivt inne med Patriot-robotar och backar från tidigare åtaganden. Och Ukraina lämnas att offentligt spekulera i att dess egna allierade använder robotleveranser som påtryckningsmedel. Resultatet är en dödlig klyfta mellan retoriskt stöd och faktiska leveranser, med civila dödsfall som direkt konsekvens.