2. Senatsresolution och bekräftelse av MDT (oktober 2025)

USA:s senat lade fram S.Res.409, som uppmärksammade 74-årsdagen av försvarsavtalet och varnade för "eskalerande aggression och politisk juridisk krigföring från Kina i Sydkinesiska havet" . Den 13 oktober 2025 fördömde utrikesdepartementet separat Kinas rammning och vattenkanonattack mot ett fartyg från Filippinernas fiskerimyndighet nära Thitu Island och bekräftade uttryckligen att artikel IV i MDT omfattar väpnade angrepp på filippinska offentliga fartyg och flygplan i Sydkinesiska havet .

3. Gemensamma militärpatruller och övningar (januari–juni 2026)

• USA:s och Filippinernas väpnade styrkor genomförde en gemensam örlogsseglats genom omtvistade vatten nära Scarborough Shoal i slutet av januari 2026 för att "öka samarbetet och den operativa kompatibiliteten" .
• Gemensamma övningar hölls i vattnen nära revet i slutet av juni 2026, vilket Washington menade underströk "ett gemensamt åtagande att stärka regionalt och internationellt samarbete till stöd för ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde" . Kina svarade med egna patruller runt revet dagen efter .

4. Bekräftelse i bilateral strategisk dialog (februari 2026)

I ett gemensamt uttalande från USA–Filippinernas bilaterala strategiska dialog bekräftade båda sidor att MDT omfattar väpnade angrepp mot något av ländernas väpnade styrkor, flygplan och offentliga fartyg var som helst i Stillahavsområdet, inklusive Sydkinesiska havet .

5. Skärpt fördömande – "tvivelaktiga förevändningar" (8 augusti 2026)

Efter rapporter om att Kina aktivt upprätthöll ett fiskeförbud under naturreservatet och att våldsamma sammanstötningar inträffat mellan kinesiska kustbevakningsfartyg och filippinska fiskefartyg, utfärdade USA:s utrikesdepartement ett starkare uttalande där man anklagade Kina för att använda "tvivelaktiga" miljöförevändningar för att driva territoriella anspråk och neka filippinska fiskare tillgång till traditionella fiskevatten . USA:s Indo-Pacific Command (INDOPACOM) publicerade ett taktiskt stöddokument där man ”kraftfullt avvisade Kinas destabiliserande deklaration av ett 'naturreservat' vid Scarborough Reef” .

Specifika incidenter och motiveringar som utlöste USA:s svar

• Kinas naturreservatsdeklaration (september 2025): Kina utsåg revet och omgivande vatten till ett "nationellt naturreservat" enligt inhemsk miljölagstiftning, vilket gav landet laglig grund att begränsa allt fiske, navigering och andra aktiviteter i området .
• De facto-kontroll sedan 2012: Kina har fysiskt kontrollerat Scarborough Shoal sedan en sammandrabbning 2012 och stationerat fartyg och nekat filippinska fiskare tillträde . Naturreservatet formaliserar i praktiken denna kontroll under miljölag.
• Våldsamma kustbevakningskonfrontationer (oktober 2025–mitten av 2026): Kinesiska kustbevakningsfartyg rammade, bordade med machetes och yxor samt använde vattenkanoner mot filippinska flott- och fiskerifartyg, vilket skadade filippinsk personal .
• Upprätthållande av fiskeförbud (mitten av 2026): Kina började aktivt hindra filippinska fiskare från att vistas i revets vatten med stöd av naturreservatet, vilket utlöste ytterligare sammandrabbningar .

Bredare juridisk, strategisk och kommersiell kontext

Rättslig ram – 2016 års skiljedom

2016 års skiljedom från Permanent Court of Arbitration enligt FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) är den grundläggande juridiska kontexten. Skiljedomstolen fann att:

• Scarborough Shoal är en "klippa" enligt artikel 121.3 i UNCLOS och genererar ingen exklusiv ekonomisk zon eller kontinentalsockel .
• Kinas anspråk på historiska rättigheter inom "niodashlinjen" saknade rättslig verkan .
• Kinas närvaro med officiella fartyg vid Scarborough Shoal från maj 2012 och framåt hindrade olagligt filippinska fiskare från att utöva sina traditionella fiskerättigheter .
• Revet är ett traditionellt fiskeområde för filippinska, kinesiska och vietnamesiska småskalefiskare, och dessa rättigheter måste respekteras .

Kina avvisar domstolens jurisdiktion och har inte följt domen, som USA anser vara juridiskt bindande enligt internationell rätt . Naturreservatsdeklarationen strider direkt mot domen genom att ensidigt hävda kinesisk suveränitet och begränsa tillträde som domstolen fastställt måste förbli öppet.

Strategisk kontext – Försvarsavtalet och USA:s alliansåtaganden

1951 års försvarsavtal mellan USA och Filippinerna förpliktigar båda parter att svara på väpnade angrepp i Stillahavsområdet . USA har successivt utvidgat sin tolkning av fördraget till att omfatta angrepp på filippinska väpnade styrkor, offentliga fartyg och flygplan i Sydkinesiska havet . Filippinerna har dock inte åberopat MDT efter specifika konfrontationer, inklusive en bordningsincident i november 2025 , vilket återspeglar Manilas noggranna balansgång mellan allianssolidaritet och direkt eskalering.

USA:s åtgärder passar också in i den bredare Indo-Stillahavsstrategin att avskräcka från ensidig marin tvångsåtgärd, upprätthålla navigationsfrihet och försvara en regelbaserad ordning – tillsammans med allierade som Japan och Australien .

Kommersiella och geostrategiska intressen

Scarborough Shoal ligger cirka 120 sjömil väster om Filippinernas huvudö Luzon och ungefär 200 sjömil från det kinesiska fastlandet. Sydkinesiska havet som helhet bär 3,4 biljoner dollar i årlig sjöburen handel, inklusive ungefär en tredjedel av globala marina råoljeförsändelser och över hälften av all global flytande naturgas (LNG). Navigationsfrihet genom dessa vatten är ett centralt amerikanskt intresse. Kinas naturreservatsbeteckning, om den framgångsrikt upprätthålls, skulle skapa ett prejudikat för att använda miljölagstiftning för att legitimera territoriell konsolidering över andra omstridda öar i Spratly- och Paracelöarna, vilket i praktiken skulle skriva om den marina ordningen genom administrativt dekret snarare än internationell domstolsprövning.

2. Senatsresolution och bekräftelse av MDT (oktober 2025)

USA:s senat lade fram S.Res.409, som uppmärksammade 74-årsdagen av försvarsavtalet och varnade för "eskalerande aggression och politisk juridisk krigföring från Kina i Sydkinesiska havet" . Den 13 oktober 2025 fördömde utrikesdepartementet separat Kinas rammning och vattenkanonattack mot ett fartyg från Filippinernas fiskerimyndighet nära Thitu Island och bekräftade uttryckligen att artikel IV i MDT omfattar väpnade angrepp på filippinska offentliga fartyg och flygplan i Sydkinesiska havet .

3. Gemensamma militärpatruller och övningar (januari–juni 2026)

• USA:s och Filippinernas väpnade styrkor genomförde en gemensam örlogsseglats genom omtvistade vatten nära Scarborough Shoal i slutet av januari 2026 för att "öka samarbetet och den operativa kompatibiliteten" .
• Gemensamma övningar hölls i vattnen nära revet i slutet av juni 2026, vilket Washington menade underströk "ett gemensamt åtagande att stärka regionalt och internationellt samarbete till stöd för ett fritt och öppet Indo-Stillahavsområde" . Kina svarade med egna patruller runt revet dagen efter .

4. Bekräftelse i bilateral strategisk dialog (februari 2026)

I ett gemensamt uttalande från USA–Filippinernas bilaterala strategiska dialog bekräftade båda sidor att MDT omfattar väpnade angrepp mot något av ländernas väpnade styrkor, flygplan och offentliga fartyg var som helst i Stillahavsområdet, inklusive Sydkinesiska havet .

5. Skärpt fördömande – "tvivelaktiga förevändningar" (8 augusti 2026)

Efter rapporter om att Kina aktivt upprätthöll ett fiskeförbud under naturreservatet och att våldsamma sammanstötningar inträffat mellan kinesiska kustbevakningsfartyg och filippinska fiskefartyg, utfärdade USA:s utrikesdepartement ett starkare uttalande där man anklagade Kina för att använda "tvivelaktiga" miljöförevändningar för att driva territoriella anspråk och neka filippinska fiskare tillgång till traditionella fiskevatten . USA:s Indo-Pacific Command (INDOPACOM) publicerade ett taktiskt stöddokument där man ”kraftfullt avvisade Kinas destabiliserande deklaration av ett 'naturreservat' vid Scarborough Reef” .

Specifika incidenter och motiveringar som utlöste USA:s svar

• Kinas naturreservatsdeklaration (september 2025): Kina utsåg revet och omgivande vatten till ett "nationellt naturreservat" enligt inhemsk miljölagstiftning, vilket gav landet laglig grund att begränsa allt fiske, navigering och andra aktiviteter i området .
• De facto-kontroll sedan 2012: Kina har fysiskt kontrollerat Scarborough Shoal sedan en sammandrabbning 2012 och stationerat fartyg och nekat filippinska fiskare tillträde . Naturreservatet formaliserar i praktiken denna kontroll under miljölag.
• Våldsamma kustbevakningskonfrontationer (oktober 2025–mitten av 2026): Kinesiska kustbevakningsfartyg rammade, bordade med machetes och yxor samt använde vattenkanoner mot filippinska flott- och fiskerifartyg, vilket skadade filippinsk personal .
• Upprätthållande av fiskeförbud (mitten av 2026): Kina började aktivt hindra filippinska fiskare från att vistas i revets vatten med stöd av naturreservatet, vilket utlöste ytterligare sammandrabbningar .

Bredare juridisk, strategisk och kommersiell kontext

Rättslig ram – 2016 års skiljedom

2016 års skiljedom från Permanent Court of Arbitration enligt FN:s havsrättskonvention (UNCLOS) är den grundläggande juridiska kontexten. Skiljedomstolen fann att:

• Scarborough Shoal är en "klippa" enligt artikel 121.3 i UNCLOS och genererar ingen exklusiv ekonomisk zon eller kontinentalsockel .
• Kinas anspråk på historiska rättigheter inom "niodashlinjen" saknade rättslig verkan .
• Kinas närvaro med officiella fartyg vid Scarborough Shoal från maj 2012 och framåt hindrade olagligt filippinska fiskare från att utöva sina traditionella fiskerättigheter .
• Revet är ett traditionellt fiskeområde för filippinska, kinesiska och vietnamesiska småskalefiskare, och dessa rättigheter måste respekteras .

Kina avvisar domstolens jurisdiktion och har inte följt domen, som USA anser vara juridiskt bindande enligt internationell rätt . Naturreservatsdeklarationen strider direkt mot domen genom att ensidigt hävda kinesisk suveränitet och begränsa tillträde som domstolen fastställt måste förbli öppet.

Strategisk kontext – Försvarsavtalet och USA:s alliansåtaganden

1951 års försvarsavtal mellan USA och Filippinerna förpliktigar båda parter att svara på väpnade angrepp i Stillahavsområdet . USA har successivt utvidgat sin tolkning av fördraget till att omfatta angrepp på filippinska väpnade styrkor, offentliga fartyg och flygplan i Sydkinesiska havet . Filippinerna har dock inte åberopat MDT efter specifika konfrontationer, inklusive en bordningsincident i november 2025 , vilket återspeglar Manilas noggranna balansgång mellan allianssolidaritet och direkt eskalering.

USA:s åtgärder passar också in i den bredare Indo-Stillahavsstrategin att avskräcka från ensidig marin tvångsåtgärd, upprätthålla navigationsfrihet och försvara en regelbaserad ordning – tillsammans med allierade som Japan och Australien .

Kommersiella och geostrategiska intressen

Scarborough Shoal ligger cirka 120 sjömil väster om Filippinernas huvudö Luzon och ungefär 200 sjömil från det kinesiska fastlandet. Sydkinesiska havet som helhet bär 3,4 biljoner dollar i årlig sjöburen handel, inklusive ungefär en tredjedel av globala marina råoljeförsändelser och över hälften av all global flytande naturgas (LNG). Navigationsfrihet genom dessa vatten är ett centralt amerikanskt intresse. Kinas naturreservatsbeteckning, om den framgångsrikt upprätthålls, skulle skapa ett prejudikat för att använda miljölagstiftning för att legitimera territoriell konsolidering över andra omstridda öar i Spratly- och Paracelöarna, vilket i praktiken skulle skriva om den marina ordningen genom administrativt dekret snarare än internationell domstolsprövning.