Den mediestorm som följde väckte en legitim fråga för alla som följer Europas energiomställning: Gör den snabba utbyggnaden av batterilager att elnätet faktiskt blir mindre tillförlitligt?

Experter: Blackoutrisken är "liten" eller "minimal"

Det korta svaret, enligt energi- och nätmyndigheter som granskat bevisen, är nej. Flera expertbedömningar som publicerats i efterdyningarna av debatten beskriver blackoutrisken från batterilager som "liten" eller "minimal" . Euronews, som sammanställde dessa expertutlåtanden, noterade att PTE-rapporten i sig inte påstår att batterier kommer att destabilisera nätet eller uttrycker explicit oro för blackout .

Slutsatsen är att ett välskött batterilager minskar instabiliteten i nätet, snarare än att öka den. Batterier kan absorbera överskott från förnybar produktion under perioder med låg efterfrågan och leverera effekt under toppar, vilket direkt motverkar intermittens – en välkänd utmaning för sol- och vindkraft .

Experterna understryker dock att debatten har belyst en verklig och olöst fråga: batterilager klarar inte ensamma av att täcka långa perioder med låg förnybar produktion – så kallade "dark doldrums" eller "dark lulls", alltså flera dagar med svag vind och sol. Det kräver en kombination av långtidslagring, efterfrågeflexibilitet, utlandsförbindelser och planerbar kapacitet .

Rekordsiffror: 2025 och målet för 2030

Debatten utspelar sig mot bakgrund av en explosionsartad utbyggnad av batterier:

• Installationer 2025: Europa installerade rekordhöga 36 GWh ny batterikapacitet 2025, en ökning med 48 procent jämfört med 2024. Därmed passerade den sammanlagda driftkapaciteten i Europa 100 GWh för första gången . Inom EU uppgick tilläggen till 27,1 GWh, vilket gav en total kapacitet på 77,3 GWh – en tiodubbling sedan 2021 .
• Nätanslutna storskaliga lagers dominans: För första gången stod nätanslutna storskaliga projekt för mer än hälften av de årliga installationerna – 19 GWh, jämfört med 9,7 GWh 2024 . Bostadssegmentet minskade däremot.
• Mål för 2030: EU uppskattar att man behöver 200 GW lagringskapacitet till 2030, jämfört med cirka 55 GW idag . I juni 2026 undertecknade 22 EU-medlemsstater ett första trepartsavtal om att tillföra 30–35 GW ny kapacitet till 2028 (upp till 45 GW enligt avtalstexten) . Det skulle höja lagringens andel av toppefterfrågan från cirka 5 procent till 10 procent .
• Spaniens respons: Efter den iberiska blackouten i april 2025 ökade Spaniens installerade batterikapacitet med 589 procent under det följande året, då myndigheter och operatörer snabbade på utbyggnaden av lagring, spänningsreglering och utlandsförbindelser .

Kostnadsutveckling: Batterilager har aldrig varit billigare

Fallande kostnader är en drivande kraft bakom boomen och en nyckelfråga i debatten om hur snabbt batterier kan byggas ut:

• Utjämnad kostnad för el (LCOE): BloombergNEFs globala riktmärke för ett fyrtimmars batteriprojekt sjönk 27 procent till 78 USD/MWh 2025 – en rekordlåg nivå sedan BNEF började mäta 2009 .
• Pris på batteripaket: Priset på stationära batteripaket föll till 70 USD/kWh, en minskning med 45 procent från 2024 – den brantaste enskilda nedgången någonsin för någon typ av litiumjonbatteri .
• Systemkostnader: Nyckelfärdiga storskaliga batterisystem har fallit med cirka 70 procent sedan toppen 2022 och landade på ett globalt viktat genomsnitt på 117 USD/kWh 2025 .
• Prognoser: BNEF förutspår ytterligare LCOE-minskningar på 25 procent för batterilager, 30 procent för solkraft och 23 procent för landbaserad vindkraft till 2035 .

Allmän opinion: Oro som bakgrund

Allmänhetens oro för blackout är utbredd och utgör en viktig bakgrund till debatten. En undersökning från början av 2026 visade att 52 procent av européerna är oroliga för risken för strömavbrott . Oron är störst i Spanien efter den iberiska blackouten i april 2025 och lägst i Storbritannien och Frankrike .

I Tyskland visade en separat undersökning att nästan hälften (46 procent) av hushållen fruktar ett strömavbrott som varar flera timmar i framtiden . Ipsos fann att 39 procent av människorna globalt är oroliga för att deras region ska drabbas av ett oplanerat strömavbrott inom de kommande 12 månaderna .

Det är värt att notera att det finns begränsad opinionsdata specifikt om allmänhetens medvetenhet om eller inställning till batterilager. Oron tycks vara en allmän oro för energiförsörjning snarare än en specifik bedömning av batteriteknik.

Den verkliga spänningen i debatten

Debatten om Europas batteriboom handlar egentligen inte om huruvida batterier orsakar blackout. Den dominerande expertuppfattningen är tydlig: det gör de inte – tvärtom är de ett oumbärligt verktyg för att integrera förnybar energi. Den centrala spänningen ligger mellan verkliga men lösbara tekniska utmaningar och överdriven blackoutpanik .

De verkliga utmaningarna inkluderar:

1. Nätövervakning: Små, decentraliserade batterianläggningar kan vara osynliga för och okontrollerbara av nätoperatörer, vilket skapar samordningsproblem .
2. Marknadsregler och tillstånd: Föråldrade marknadsregler och långsamma tillståndsprocesser hämmar utbyggnaden .
3. Problemet med 'dark lulls': Batterilager med typiskt 1–4 timmars lagringstid kan inte täcka flera dygn med låg förnybar produktion. Det kräver långtidslagring, efterfrågeflexibilitet och planerbar kapacitet .

Det goda nyheten är att ekonomin håller på att förbättras snabbare än nästan någon förväntade sig. Med kostnader som faller rekordartat och politisk momentum som byggs upp – inklusive det första EU-gemensamma lagringsåtagandet – minskar gapet mellan ambition och verklighet. Utmaningen nu är inte om batterier kan hjälpa till att stabilisera Europas elnät, utan om resten av energisystemet hinner ikapp.

Den mediestorm som följde väckte en legitim fråga för alla som följer Europas energiomställning: Gör den snabba utbyggnaden av batterilager att elnätet faktiskt blir mindre tillförlitligt?

Experter: Blackoutrisken är "liten" eller "minimal"

Det korta svaret, enligt energi- och nätmyndigheter som granskat bevisen, är nej. Flera expertbedömningar som publicerats i efterdyningarna av debatten beskriver blackoutrisken från batterilager som "liten" eller "minimal" . Euronews, som sammanställde dessa expertutlåtanden, noterade att PTE-rapporten i sig inte påstår att batterier kommer att destabilisera nätet eller uttrycker explicit oro för blackout .

Slutsatsen är att ett välskött batterilager minskar instabiliteten i nätet, snarare än att öka den. Batterier kan absorbera överskott från förnybar produktion under perioder med låg efterfrågan och leverera effekt under toppar, vilket direkt motverkar intermittens – en välkänd utmaning för sol- och vindkraft .

Experterna understryker dock att debatten har belyst en verklig och olöst fråga: batterilager klarar inte ensamma av att täcka långa perioder med låg förnybar produktion – så kallade "dark doldrums" eller "dark lulls", alltså flera dagar med svag vind och sol. Det kräver en kombination av långtidslagring, efterfrågeflexibilitet, utlandsförbindelser och planerbar kapacitet .

Rekordsiffror: 2025 och målet för 2030

Debatten utspelar sig mot bakgrund av en explosionsartad utbyggnad av batterier:

• Installationer 2025: Europa installerade rekordhöga 36 GWh ny batterikapacitet 2025, en ökning med 48 procent jämfört med 2024. Därmed passerade den sammanlagda driftkapaciteten i Europa 100 GWh för första gången . Inom EU uppgick tilläggen till 27,1 GWh, vilket gav en total kapacitet på 77,3 GWh – en tiodubbling sedan 2021 .
• Nätanslutna storskaliga lagers dominans: För första gången stod nätanslutna storskaliga projekt för mer än hälften av de årliga installationerna – 19 GWh, jämfört med 9,7 GWh 2024 . Bostadssegmentet minskade däremot.
• Mål för 2030: EU uppskattar att man behöver 200 GW lagringskapacitet till 2030, jämfört med cirka 55 GW idag . I juni 2026 undertecknade 22 EU-medlemsstater ett första trepartsavtal om att tillföra 30–35 GW ny kapacitet till 2028 (upp till 45 GW enligt avtalstexten) . Det skulle höja lagringens andel av toppefterfrågan från cirka 5 procent till 10 procent .
• Spaniens respons: Efter den iberiska blackouten i april 2025 ökade Spaniens installerade batterikapacitet med 589 procent under det följande året, då myndigheter och operatörer snabbade på utbyggnaden av lagring, spänningsreglering och utlandsförbindelser .

Kostnadsutveckling: Batterilager har aldrig varit billigare

Fallande kostnader är en drivande kraft bakom boomen och en nyckelfråga i debatten om hur snabbt batterier kan byggas ut:

• Utjämnad kostnad för el (LCOE): BloombergNEFs globala riktmärke för ett fyrtimmars batteriprojekt sjönk 27 procent till 78 USD/MWh 2025 – en rekordlåg nivå sedan BNEF började mäta 2009 .
• Pris på batteripaket: Priset på stationära batteripaket föll till 70 USD/kWh, en minskning med 45 procent från 2024 – den brantaste enskilda nedgången någonsin för någon typ av litiumjonbatteri .
• Systemkostnader: Nyckelfärdiga storskaliga batterisystem har fallit med cirka 70 procent sedan toppen 2022 och landade på ett globalt viktat genomsnitt på 117 USD/kWh 2025 .
• Prognoser: BNEF förutspår ytterligare LCOE-minskningar på 25 procent för batterilager, 30 procent för solkraft och 23 procent för landbaserad vindkraft till 2035 .

Allmän opinion: Oro som bakgrund

Allmänhetens oro för blackout är utbredd och utgör en viktig bakgrund till debatten. En undersökning från början av 2026 visade att 52 procent av européerna är oroliga för risken för strömavbrott . Oron är störst i Spanien efter den iberiska blackouten i april 2025 och lägst i Storbritannien och Frankrike .

I Tyskland visade en separat undersökning att nästan hälften (46 procent) av hushållen fruktar ett strömavbrott som varar flera timmar i framtiden . Ipsos fann att 39 procent av människorna globalt är oroliga för att deras region ska drabbas av ett oplanerat strömavbrott inom de kommande 12 månaderna .

Det är värt att notera att det finns begränsad opinionsdata specifikt om allmänhetens medvetenhet om eller inställning till batterilager. Oron tycks vara en allmän oro för energiförsörjning snarare än en specifik bedömning av batteriteknik.

Den verkliga spänningen i debatten

Debatten om Europas batteriboom handlar egentligen inte om huruvida batterier orsakar blackout. Den dominerande expertuppfattningen är tydlig: det gör de inte – tvärtom är de ett oumbärligt verktyg för att integrera förnybar energi. Den centrala spänningen ligger mellan verkliga men lösbara tekniska utmaningar och överdriven blackoutpanik .

De verkliga utmaningarna inkluderar:

1. Nätövervakning: Små, decentraliserade batterianläggningar kan vara osynliga för och okontrollerbara av nätoperatörer, vilket skapar samordningsproblem .
2. Marknadsregler och tillstånd: Föråldrade marknadsregler och långsamma tillståndsprocesser hämmar utbyggnaden .
3. Problemet med 'dark lulls': Batterilager med typiskt 1–4 timmars lagringstid kan inte täcka flera dygn med låg förnybar produktion. Det kräver långtidslagring, efterfrågeflexibilitet och planerbar kapacitet .

Det goda nyheten är att ekonomin håller på att förbättras snabbare än nästan någon förväntade sig. Med kostnader som faller rekordartat och politisk momentum som byggs upp – inklusive det första EU-gemensamma lagringsåtagandet – minskar gapet mellan ambition och verklighet. Utmaningen nu är inte om batterier kan hjälpa till att stabilisera Europas elnät, utan om resten av energisystemet hinner ikapp.