USA sålde euro för att stötta yenen – ECB fick veta i efterhand

Interventionsbelopp

Japan spenderade uppskattningsvis 36,58 miljarder dollar den 31 juli, den andra dagen i en tvådagarskampanj. Dagen före, den 30 juli, lade Japan omkring 58,97 miljarder dollar på att stötta yenen. Totalt över de två dagarna handlar det om cirka 95,5 miljarder dollar . USA bidrog med uppskattningsvis 5–10 miljarder dollar via New York Fed, och affären genomfördes genom privata banker som Goldman Sachs och Morgan Stanley .

Marknadspåverkan

Före interventionen hade USD/JPY fallit till intervallet 163–164, nära 40-årslägsta . Omedelbart efter operationen den 31 juli föll dollarn mot yenen med cirka sex yen på ungefär en timme och landade på omkring 157 – en svängning på cirka 4 procent . Den 7 augusti hade yenen dock tappat ungefär hälften av sina vinster och handlades kring 158,45, allt eftersom marknaden bearbetade hållbarheten i interventionen .

Valet av euro – skälen

USA sålde euro i stället för dollar för att undvika att hamna i konflikt med finansminister Scott Bessents uttalade stark-dollar-politik. Att sälja dollar direkt för att köpa yen skulle ha setts som en faktisk försvagning av dollarn – något Bessent offentligt har sagt sig vilja undvika. Genom att sälja euro kunde USA stötta yenen utan att undergräva den officiella dollarpolitiken. Beslutet beskrevs som ett ”taktiskt valutaspel” av Bessent .

Ingen förvarning till ECB

I ett markant avsteg från efterkrigstidens normer om ömsesidig konsultation mellan västerländska monetära myndigheter underrättades ECB inte före affären. New York Fed sålde euro för att köpa yen den 31 juli, och ECB fick besked först efter att transaktionen hade slutförts . ECB:s ordförande Christine Lagarde och finansminister Bessent talade om interventionen först en dag senare, den 1 augusti .

ECB:s reaktion

Höga ECB-tjänstemän beskrev USA:s ensidiga försäljning av euro utan förvarning som ett ”historiskt normbrott” mot de långvariga konventionerna mellan västerländska centralbanker . Flera ECB-tjänstemän uppgavs vara ”bafflade” och kände sig ”svikna” av bristen på samråd. De såg det som en kränkning av de förtroendebaserade samarbetsnormer som har styrt transatlantiska monetära relationer sedan Bretton Woods-eran .

BlackRocks bedömning

BlackRock bedömde att USA:s försäljning av euro för yen utan att varna europeiska beslutsfattare ökar de geopolitiska riskerna och försämrar ytterligare attraktionskraften för långa statsobligationer. Den globala kapitalförvaltaren noterade att även om yen-interventionen sannolikt inte direkt skadar europeiska statsobligationer, underminerar det överraskande draget det transatlantiska finansiella samarbetet i en tid av förhöjda geopolitiska spänningar. James Turner, BlackRocks chef för globala räntebärande tillgångar i EMEA, sade att det oväntade draget visar att länder blir ”lite mindre samarbetsvilliga” .

Beredskap för nya interventioner

Japan har bekräftat att man ”inte kommer att tveka att vidta ytterligare åtgärder”, och finansministeriet har uttryckligen sagt sig vara redo för fler interventioner . USA:s finansdepartement informerade banker före operationen den 31 juli om att de skulle ”stå redo för framtida åtgärder” gällande möjlig yen-intervention . Bessent sade offentligt att USA stödde Japans agerande eftersom en stabil yen är avgörande för regional handel och finansiell stabilitet, och varnade för att ytterligare försvagning av yenen skulle kunna pressa andra asiatiska valutor och bidra till konkurrensnedskrivningar .