Så driver extremvärmen upp matpriserna i Sydkorea och Europa

För många viktiga grödor börjar avkastningen minska när temperaturen överstiger 30 grader. Grisar och fjäderfä påverkas redan vid lägre temperaturer, vilket kan leda till sämre tillväxt, lägre mjölkproduktion och i allvarliga fall organsvikt .

Även haven drabbas. Marina värmeböljor minskar mängden löst syre i vattnet, vilket kan orsaka hjärtsvikt hos fisk . När skördarna minskar eller fisk dör blir utbudet mindre – och priserna stiger för konsumenterna.

Sydkorea: grönsakspriser över 100 procent högre

Sydkorea befinner sig just nu i en rekordartad värmebölja, med upplevda temperaturer nära 40 grader . Effekterna syns snabbt på butikshyllorna:

• Gurka har gått från under 300 won styck i slutet av juni till 900 won – en tredubbling på ungefär sex veckor .
• Aubergine har blivit 218 procent dyrare på månadsbasis, medan zucchini stigit 112 procent .
• Priserna på spenat, rättika, salladskål och morötter har också ökat kraftigt efter att värmen hämmat tillväxten .
• Höga havstemperaturer har lett till omfattande död bland odlad plattfisk och hotar tillgången på färsk fisk till sashimi .
• Hundratusentals lantbruksdjur och andra husdjur i livsmedelsproduktionen har dött av värmestress .

Begreppet ”heatflation” har blivit så etablerat att det nu återkommer i sydkoreanska medier och myndighetsuttalanden . För hushållen innebär det att värmeböljan inte bara är en väderfråga – den märks direkt i matbudgeten.

Europa: miljarder i förlorade skördar

Europa drabbades av en svår värmebölja i juni 2026. Enligt Coceral, den europeiska branschorganisationen för handel med spannmål och oljeväxter, förstördes uppskattningsvis 10 miljoner ton spannmål. Böndernas förlorade intäkter beräknas till omkring 2 miljarder euro .

Skörden i EU:s 27 medlemsländer och Storbritannien väntas nu bli 9 miljoner ton mindre än vad som prognostiserades före värmeböljan. Det skulle bli den minsta skörden sedan 2018 . Vete, korn, majs och havre hör till grödorna som påverkats.

Europeiska centralbanken, ECB, har också försökt mäta hur extrem värme påverkar inflationen. ECB:s forskning visar att värmen sommaren 2022 ökade livsmedelsinflationen i Europa med 0,67 procentenheter. Om klimatet fortsätter att värmas till 2035 kan effekten av liknande extremväder bli 50 procent större .

Livsmedelsinflationen i euroområdet var i genomsnitt 2,9 procent under 2025, jämfört med ett långsiktigt genomsnitt före pandemin på 2,2 procent . Även om inflationstakten har dämpats för vissa varor kan en dålig skörd fortsätta att påverka priserna i månader.

Oxford Economics bedömer, i en analys som rapporterats av Forbes och Euronews, att årets värmeböljor kan bli en starkare drivkraft bakom europeiska matpriser nästa år än kriget – en hänvisning till konflikten i Iran . I ett grundscenario stiger livsmedelsinflationen i euroområdet från 1,5 procent i juni 2026 till omkring 3 procent under 2027 .

El Niño kan förstärka prischocken

Ovanpå den pågående värmestressen kommer ett El Niño-fenomen som växer i styrka. Det nuvarande El Niño uppstod i maj eller juni 2026 och kallas av vissa forskare för ett ”super-El Niño”. USA:s klimatprognoscenter bedömer sannolikheten för ett mycket kraftigt eller superkraftigt El Niño före årets slut till 81 procent . Fenomenet väntas nå sin topp under den nordliga vintern och kan bestå långt in i 2027 .

El Niño kan ge torka i vissa delar av Asien, kraftiga regn i delar av Sydamerika och mer extrem värme i flera regioner. Det riskerar att slå mot både skördar och transportkedjor.

Flera stora finansinstitut och FN-organ har pekat på följande risker:

• JPMorgan bedömer att kombinationen av El Niño och högre oljepriser kan lägga 0,3 procentenheter till den globala inflationen under 2027, med särskilt stora effekter i tillväxtländer .
• Allianz hänvisar till IMF:s uppskattning att ett normalt El Niño kan höja globala råvarupriser på livsmedel med omkring 5 procent inom ett år .
• ECB har tidigare uppskattat att ett starkt El Niño kan höja priserna på livsmedelsråvaror med upp till 9 procent. Sojabönor hör till de råvaror som kan drabbas hårdast .
• FN:s livsmedelsprogram WFP bedömer att ytterligare närmare 49 miljoner människor kan hamna i akut livsmedelsosäkerhet före slutet av 2027. Centralamerika och södra Afrika väntas höra till de värst drabbade regionerna .
• FAO varnade den 5 augusti 2026 för en ny våg av matprisinflation när krigen i Iran och Ukraina sammanfaller med El Niño och skapar en ”perfekt storm” av högre kostnader .
• Världsbanken räknar med att det globala livsmedelsprisindexet stiger 2,5 procent under 2026, men betonar att riskerna främst pekar uppåt. El Niño, dyrare energi och gödsel samt eventuella handelsbegränsningar kan pressa priserna betydligt högre .
• Schroders chefsekonom David Rees varnar för att ett mycket kraftigt El Niño i värsta fall kan innebära en fördubbling av den globala matprisinflationen .
• Ekonomer som citeras av The Guardian varnar för en allvarlig global matprischock som kan bestå till 2028, särskilt eftersom väderfenomenet sammanfaller med kriget i Iran och konflikten i Ukraina .

Därför är flera samtidiga chocker särskilt farliga

Det som gör situationen ovanligt känslig är att flera problem förstärker varandra. El Niño kommer samtidigt som krigen driver upp energi- och gödselkostnaderna. Dyrare bränsle påverkar dessutom transporter, förpackningar och hela livsmedelskedjan.

FAO:s chefsekonom Máximo Torero har beskrivit kombinationen av krig och El Niño som en ”perfekt storm” . Tillväxtländer i Latinamerika, Afrika och Asien riskerar särskilt stora konsekvenser när högre oljeimportkostnader, störda leveranskedjor och mer oberäkneligt väder sammanfaller .

Världsbanken varnar också för att stigande energipriser, dyrare gödsel, ökad efterfrågan på biobränslen och eventuella exportrestriktioner kan driva upp matpriserna långt över dagens prognoser . I USA hade mer än hälften av landet drabbats av torka i slutet av maj 2026, med omkring 250 miljoner hektar grödor påverkade, enligt en analys från Schroders .

Om El Niño består kan risproduktionen i utsatta områden minska med 20–50 procent. Sydasien, södra Afrika och delar av Östasien hör till de mest exponerade regionerna .

Slutsats

”Heatflation” är inte längre ett abstrakt klimatscenario. I Sydkorea syns den i priserna på gurka, aubergine, zucchini och fisk. I Europa märks den genom förstörda spannmålsskördar och en risk för högre matpriser under 2027.

Ett kraftigt El Niño kan förstärka problemen genom att påverka väder, skördar och råvarumarknader över hela världen. Tillsammans med krigsrelaterade kostnadsökningar innebär det en risk för en utdragen matprischock som kan kännas av ända till 2028 – och som väntas slå hårdast mot människor och länder med minst ekonomiska marginaler.