Alphabet lånade 25 miljarder dollar – trots rekordstor efterfrågan börjar AI-skulderna skava

Den tioåriga delen uppgick till 4,5 miljarder dollar. Den erbjöds först med en räntemarginal på 0,85 procentenheter, eller 85 räntepunkter, över motsvarande amerikanska statsobligationer . Den 40-åriga obligationen marknadsfördes inledningsvis med en marginal på 1,55 procentenheter över amerikanska statsobligationer. Vid den slutliga prissättningen hade marginalen pressats ned till 1,30 procentenheter .

Alphabet erbjöd dessutom i vissa delar upp till 0,4 procentenheter mer än räntan på bolagets redan utestående skuld. En sådan så kallad nyemissionspremie är ovanligt generös på marknaden för företagsobligationer med hög kreditvärdighet .

Det är värt att notera att Alphabets ansökan angav allmänna företagsändamål och eventuell refinansiering av skuld som användning av pengarna. Obligationerna var alltså inte uttryckligen öronmärkta för AI, även om emissionen sker mitt i bolagets kraftiga utbyggnad av AI-infrastruktur .

Order på 115 miljarder dollar

Trots den stora emissionsvolymen var investerarnas intresse ännu större. Orderboken nådde omkring 115 miljarder dollar, vilket motsvarar mer än 4,6 gånger den slutliga emissionen .

Det gjorde Alphabets emission till årets tredje största orderbok, efter Oracle på omkring 129 miljarder dollar och Amazon på omkring 126 miljarder dollar . Efterfrågan var också större än i Amazons och SpaceX:s senaste emissioner, men mindre än Oracles .

För obligationsinvesterare är Alphabet fortfarande ett av de starkaste namnen på marknaden. Den stora orderboken visar att institutionella investerare fortsatt vill ha exponering mot teknikbolag med hög kreditvärdighet – särskilt när alternativen på marknaden är begränsade.

Men stor efterfrågan betyder inte nödvändigtvis att investerarna är helt bekymmersfria.

Varför behövde Alphabet betala mer?

Den centrala signalen från affären är att Alphabet behövde erbjuda tydliga ränteförmåner för att få emissionen i mål. Marginalen på 85 räntepunkter för den tioåriga obligationen var betydligt bredare än vad liknande emittenter med motsvarande kreditbetyg hade behövt betala tidigare under året .

Det antyder att obligationsmarknaden blivit mer vaksam på tekniksektorns AI-utgifter. Investerarna säger fortfarande ja till Alphabets skuld – men priset för det ja:et har stigit.

Bakgrunden är flera händelser som skakat om förtroendet:

• Alphabet höjde sin prognos för kapitalutgifterna under 2026 för tredje gången, till 195–205 miljarder dollar, från tidigare 180–190 miljarder .
• Under andra kvartalet genererade bolaget 39,1 miljarder dollar i kassaflöde från den löpande verksamheten, men investerade 44,9 miljarder dollar. Det gav ett negativt fritt kassaflöde på 5,9 miljarder dollar – första gången sedan börsintroduktionen 2004 .
• Alphabet-aktien föll omkring 5 procent efter resultatet och den höjda investeringsprognosen .
• Bolaget pausade sina kvartalsvisa aktieåterköp .
• Den långfristiga skulden hade mer än fördubblats sedan december och uppgick till 98,2 miljarder dollar .

Finanschefen Anat Ashkenazi sade till analytiker att bolaget fortfarande befinner sig i en situation där tillgången på kapacitet är begränsad. Hon signalerade också att kapitalutgifterna kommer att öka betydligt även under 2027 .

Google Cloud växte samtidigt med 82 procent och rörelsemarginalen tredubblades. De positiva resultaten hamnade dock i skuggan av beskedet om de snabbt stigande investeringarna .

Alphabets emission är bara en del av skuldrallyt

Den stora emissionen måste ses mot bakgrund av en historiskt snabb ökning av AI-relaterad upplåning.

Fram till mitten av juli hade sex bolag – Alphabet, Amazon, Meta, Oracle, Nvidia och SpaceX – tillsammans gett ut omkring 244 miljarder dollar i obligationer globalt under 2026. Det är mer än dubbelt så mycket som de cirka 108 miljarder dollar som gavs ut under hela 2025 .

Enbart Amazon, Alphabet, Meta och Oracle hade gett ut ungefär 194 miljarder dollar fram till den 7 juli . Nvidia sålde obligationer för 25 miljarder dollar i juli, vilket var chipbolagets första obligationsemission på fem år . SpaceX sålde också obligationer för 25 miljarder dollar kort efter sin rekordstora börsintroduktion .

Goldman Sachs räknar med att de fem största hyperscalers – däribland Microsoft – kan ge ut obligationer för omkring 300 miljarder dollar per år under de kommande åren . S&P Global bedömer samtidigt att den totala emissionen från hyperscalers kan nå 400 miljarder dollar under 2026 .

Hela den amerikanska marknaden för företagsobligationer väntas uppgå till 2,46 biljoner dollar under 2026, en ökning på 11,8 procent från 2025 enligt Barclays . AI-relaterad skuld motsvarar nu omkring 15 procent av all amerikansk företagsobligationsemission hittills i år .

En marknad mellan optimism och oro

Alphabets affär blottlägger en tydlig dragkamp på kreditmarknaden.

Den ena sidan är den starka efterfrågan. En orderbok på 115 miljarder dollar visar att det fortfarande finns gott om investerare som vill köpa obligationer från de största teknikbolagen. Alphabets kredit betraktas fortfarande som ett slags trygg hamn inom den riskfyllda AI-utbyggnaden.

Den andra sidan är den växande osäkerheten. Flera utvecklingar pekar på att marknaden börjar dra i handbromsen:

• Premierna på kreditförsäkringar mot betalningsinställelse, så kallade credit-default swaps, har stigit för teknikskuld. Investerare har också krävt bredare marginaler i nya AI-relaterade emissioner under juli och augusti .
• Marknaden för AI-relaterade obligationer visade tecken på avmattning i slutet av juli. Räntorna steg när efterfrågan försvagades i förhållande till den stora mängden nya obligationer .
• Alphabets kontrakterade inköpsåtaganden uppgick till 811 miljarder dollar, varav 200,7 miljarder förfaller inom ett år .

Frågan som nu ställs på obligationsmarknaden är enkel men svår att besvara: kommer avkastningen från AI-infrastrukturen att räcka för att motivera den allt dyrare upplåningen?

Kan marknaden absorbera ytterligare 1,7 biljoner dollar?

J.P. Morgan bedömer att hyperscalers fortfarande kan låna ytterligare omkring 1,7 biljoner dollar utan att deras nuvarande kreditbetyg behöver försämras. Bedömningen bygger bland annat på att bolagen fortfarande har relativt låg skuldsättning i förhållande till sin finansiella kapacitet .

Banken räknar med att den totala skuldfinansieringen kopplad till AI kan nå 4,1 biljoner dollar fram till 2030. Bara under 2026 kan hyperscalers behöva omkring 700 miljarder dollar för att finansiera datacenter .

Det innebär att årets 244 miljarder dollar i emissioner kan vara början snarare än slutet på utvecklingen. Den stora frågan inför 2027 blir därför om obligationsmarknaden kan absorbera ytterligare cirka 1,7 biljoner dollar från dessa bolag – och till räntor som bolagen själva tycker är acceptabla.

S&P Global har varnat för att upplåningens omfattning redan börjat testa investerarnas förmåga att ta emot nya obligationer . Samtidigt har så kallad dold skuld hos amerikanska teknikjättar – bland annat leasingåtaganden, finansiering i leverantörskedjan och andra åtaganden utanför balansräkningen – ökat åtta gånger på fyra år till 1,65 biljoner dollar, enligt en Nikkei-studie som citerats av Fortune .

Vad betyder det för investerare?

Alphabets obligationsemission är en koncentrerad bild av AI-infrastrukturens finansiering under 2026: efterfrågan är enorm, men det är också utgifterna. Obligationsmarknaden fungerar både som motor för utbyggnaden och som temperaturmätare på risken.

För kreditinvesterare är den viktiga frågan om de bredare marginalerna i Alphabets affär bara är en tillfällig marknadsjustering eller början på en mer varaktig omvärdering av AI-risken.

För aktieägare innebär skiftet från stora kassaflöden till lånefinansierade investeringar en förändring i hur Alphabet och dess konkurrenter finansierar tillväxt. Det negativa fria kassaflödet under andra kvartalet visar hur snabbt kapplöpningen om AI-kapacitet kan förändra bolagens finansiella profil.

J.P. Morgan bedömer att AI-infrastrukturen under de kommande fem åren kommer att kräva kapital från alla större finansieringsmarknader . Obligationsmarknaden har hittills svarat ja. Men Alphabets affär visar att kostnaden för det svaret är på väg upp.