Klimatförändringen gjorde Spaniens extrema brandväder 20 gånger mer sannolikt

Så mätte forskarna brandrisken

WWA använde måttet Daily Severity Rating, DSR. Det väger samman temperatur, luftfuktighet, vindstyrka och torka för att uppskatta hur svårt det är att bekämpa en brand när den väl har startat .

I stället för att köra stora uppsättningar klimatmodeller analyserade forskarna historiska väderobservationer från den sjudagarsperiod då DSR var som högst i de drabbade regionerna . På så sätt kunde de uppskatta hur mycket sannolikheten för ett så extremt brandväder har ökat i dagens klimat, som är omkring 1,4 grader varmare än under förindustriell tid .

Studien pekade också ut en särskilt riskfylld kombination: en blöt vinter följdes av en ovanligt torr och varm vår. Det skapade en så kallad ”bränslebomb” – tät vegetation som senare torkade ut och gav landskapet stora mängder lättantändligt material . Mönstret, som ibland beskrivs som ”väderkast”, blir vanligare i ett varmare klimat .

En brandsäsong i historisk skala

Siffrorna visar hur omfattande krisen blev. Data från EU:s European Forest Fire Information System, EFFIS, visade att omkring 434 976 hektar hade brunnit inom EU i slutet av juli. Spanien och Frankrike stod för de största andelarna . I början av augusti översteg vissa uppskattningar 500 000 hektar .

Brandvädret i EU sedan årets början var 43 procent mer allvarligt än genomsnittet fram till slutet av juli under de senaste två decennierna. Förödelsen omfattade omkring 1 400 bränder – mer än dubbelt så många som det historiska genomsnittet .

Bränderna hade dessutom släppt ut cirka 18 miljoner ton koldioxid i slutet av juli, mer än dubbelt så mycket som under samma period 2025 . Det riskerar att förstärka klimatproblemet ytterligare.

Kostnader på upp till 19,1 miljarder euro

AccuWeather och Reuters, med hänvisning till prognosmakare, uppskattade de sammanlagda ekonomiska kostnaderna till 15,6–19,1 miljarder euro . Summan omfattar bland annat förstörda bostäder och annan infrastruktur, kostnader för brandbekämpning, röjning, jordbruksförluster och väntade försäkringsutbetalningar .

Enligt Financial Times uppgick enbart kostnaderna för återställning i de fem värst drabbade euroländerna till 3,1 miljarder euro i början av augusti .

Säsongen har också aktualiserat en växande försäkringsklyfta. Inhemska försäkringsbolag väntas täcka merparten av de omedelbara skadorna, men frågan är hur försäkringsbara de mest utsatta områdena blir när klimatrelaterade katastrofer blir vanligare och mer destruktiva . I Frankrike kan de totala förlusterna uppgå till 10–15 miljarder euro, enligt kreditvärderingsinstitutet Morningstar DBRS .

Rekordlåga floder förvärrade läget

Värmen och torkan som drev på bränderna slog samtidigt mot Europas viktigaste vattenvägar.

Rhen nådde sin lägsta uppmätta nivå vid Kaub, en kritisk mätpunkt för transporter mot södra Tyskland och Schweiz. Vattenståndet sjönk under 24 centimeter – den lägsta nivån sedan mätningarna började 1880 . Det störde pråmtransporter av kol, bränsle, kemikalier och industrivaror och drev fraktkostnaderna till rekordnivåer .

Även Donau nådde historiskt låga nivåer i flera länder . Ungern var bara millimetrar från att behöva stänga kärnkraftverket i Paks, som står för omkring 40 procent av landets elförsörjning, eftersom det låga vattenståndet hotade kylningen .

I Rumänien genomförde flottan en kontrollerad sprängning för att röja bort berg nära Bala-kanalen och upprätthålla vattenflödet till kärnkraftverket i Cernavodă . Serbien tvingades minska sin vattenkraftsproduktion . De låga flödena begränsade vattenkraften i regionen, höjde energipriserna och ökade den ekonomiska pressen ovanpå de direkta brandskadorna .

EU vill satsa mer på förebyggande arbete

Krisens omfattning har satt förebyggande åtgärder högre upp på den politiska dagordningen. Den 6 augusti sade EU-kommissionens miljökommissionär att unionen kommer att pressa medlemsländerna att investera mer i förebyggande landskapsförvaltning .

Det kan bland annat innebära kontrollerade bränder, gallring av skog och åtgärder som återställer landskapets förmåga att hålla kvar vatten. Målet är att minska mängden bränsle i naturen och bromsa bränders spridning innan de blir okontrollerbara .

Men forskarna betonar att anpassning inte räcker på egen hand. WWA:s analys och flera andra rapporter kopplar det allt intensivare brandvädret till den globala uppvärmningen på omkring 1,4 grader över förindustriell nivå .

I dagens klimat kan brandväder av den här intensiteten väntas ungefär vart sjätte år i centrala Spanien och vart tjugonde år i sydvästra Frankrike . Forskarna beskriver dessutom uppskattningarna som försiktiga .

Slutsatsen är därför dubbel: Europa behöver både bättre landskapsförvaltning och lägre utsläpp. Att minska beroendet av fossila bränslen är fortfarande det viktigaste verktyget för att bromsa utvecklingen av allt mer extrema brandförhållanden. Utan kraftigt minskade utsläpp kan världen snart närma sig gränsen för vad samhällen klarar att anpassa sig till .