Resultatet är en tät kosmisk vy med mer än 500 000 galaxer och omkring 50 000 stjärnor. Området på himlen är flera gånger större än fullmånen .
COSMOS-fältet har studerats ingående ända sedan Hubbleteleskopet riktade blicken dit. Rubins bild ger däremot en bredare och djupare överblick, vilket kan hjälpa forskare att undersöka hur galaxer utvecklas, hur mörk materia är fördelad och hur universums storskaliga struktur har vuxit fram .
EDP2 innehåller bland annat råa och kalibrerade bilder från enskilda observationer, sammanfogade bilder, differensbilder och kataloger över upptäckta objekt. Materialet har gjorts tillgängligt för omedelbar vetenskaplig användning .
I ett annat uppmärksammat resultat deltog Rubin i den snabba uppföljningen av supernovan SN 2026gzf. Händelsen upptäcktes först som en röntgenblixt, EP260321a, av den kinesiska rymdobservatoriet Einstein Probe den 21 mars 2026. Explosionen ägde rum i en galax omkring 500 miljoner ljusår bort .
Rubin, Dark Energy Camera och Mayallteleskopet med DESI var bland instrumenten som riktades mot området inom några timmar . Observationerna fångade det som astronomer kallar ett chockgenombrott: ögonblicket då explosionens chockvåg bryter igenom stjärnans yta och släpper ut supernovans första ljus .
Sådana tidiga observationer är mycket svåra att göra eftersom fenomenet kan vara kortvarigt. SN 2026gzf beskrivs som bara det andra chockgenombrottet från en massiv stjärnas död som astronomer har lyckats fånga under ungefär 20 år .
En internationell observationskampanj, ledd av ett team från Carnegie Mellon University, visade dessutom att SN 2026gzf hör till de ljussvagaste chockgenombrotten som kopplats till en bredlinjig supernova av typ Ic. Den termiska röntgenstrålningen nådde en toppeffekt på 2,2 × 10⁴⁴ erg/s .
I slutet av juni 2026 inledde Rubin formellt Legacy Survey of Space and Time, LSST – en planerad tioårig kartläggning av södra himlen .
Kärnan är en kamera på 3,2 gigapixel som sitter på Simonyi Survey Telescope vid Cerro Pachón i Chile. Den ska fotografera hela den synliga himlen med några dagars mellanrum .
När observationerna upprepas under ett helt decennium skapas något som liknar en ultrabred tidsfilm i mycket hög upplösning: en bildserie där forskare kan se hur objekt rör sig, förändras i ljusstyrka eller plötsligt dyker upp.
Omkring 2 800 forskare från hela världen deltar i projektet. De ska bland annat studera mörk energi och mörk materia, Vintergatans uppbyggnad, solsystemet – inklusive objekt nära jorden – samt snabbt föränderliga fenomen som supernovor .
Rubin har redan visat att observatoriet kan reagera snabbt. Under driftsättningen skickades 800 000 larm om tillfälliga eller föränderliga astronomiska fenomen ut under en enda natt . Den stora utmaningen framöver blir att sålla bland dessa kosmiska händelser och hitta de observationer som kan förändra vår bild av universum.