Ukrainas drönarkrig når Wildberries – men Ryssland ger inte vika

Sedan mitten av juli har över ett dussin Wildberries-anläggningar angripits, enligt rapporter från ryska och internationella medier:

• 18 juli: Drönare träffade lager i Kotovsk i Tambovregionen, omkring 475 kilometer sydost om Moskva, samt i Elektrostal i Moskvaregionen. Ryska myndigheter uppgav att sju personer dödades och 49 skadades i samband med attackerna . Bloomberg beskrev händelsen som en del av en serie där Kyiv medvetet riktade in sig på e-handelsföretagets anläggningar .
• 4 augusti: Tre lager i olika delar av Ryssland angreps under natten. Två av dem drevs av Wildberries. Lokala myndigheter uppgav att fem personer dödades. Det ryska försvarsdepartementet sade att 13 drönare sköts ned över regionerna Tambov, Voronezj och Lipetsk, men flera drönare nådde sina mål .
• Samara-regionen: En Wildberries-anläggning omkring 800 kilometer från de ukrainska frontlinjerna träffades i början av augusti. Uppgifter om dödsoffer i samband med attackerna skiljer sig åt: vissa rapporter kopplade minst nio dödsfall till drönarvågen, medan den regionala guvernören sade att just lagerbranden inte hade orsakat några dödsfall .

Attackerna har därmed fått en dubbel effekt. De har stört en kommersiell distributionskedja och orsakat betydande materiella skador, men de har också drabbat civila lagerarbetare. Den exakta omfattningen av de ekonomiska skadorna är inte oberoende fastställd.

Ett svar som slår mot ukrainska städer

Moskva har svarat med omfattande attacker mot ukrainsk infrastruktur. Den 5 augusti dödades minst 17 personer och 44 skadades i en rysk attack med drönare och ballistiska robotar mot Kyiv, enligt rapporter från ukrainska myndigheter och medier .

Utvecklingen speglar ett bredare mönster: båda sidor försöker slå mot motståndarens logistik, industri och civila motståndskraft. Det gör den geografiska räckvidden större, men innebär inte automatiskt att någon sida närmar sig ett avgörande genombrott.

Ukrainas drönare stod för en stor del av de rapporterade ryska förlusterna

Ukrainas drönarkrig har samtidigt fått en central roll längs fronten. President Volodymyr Zelenskyj sade den 4 augusti att ukrainska drönarenheter i juli dödade eller svårt skadade 30 272 ryska militärer. Enligt honom hade varje fall stöd i tydliga videoinspelningar .

Ukrainas generalstab redovisade samtidigt 42 860 ryska personelförluster för juli – den högsta månadssiffran under 2026 och första gången i år som den översteg 40 000 . Den drönarrelaterade siffran motsvarar ungefär 71 procent av totalsiffran.

Ukrainas försvarsdepartement har dessutom uppgett att ukrainska drönarattacker sedan början av 2026 dödat eller allvarligt skadat totalt 193 500 ryska soldater .

Det finns dock viktiga förbehåll. Siffrorna kommer från ukrainska militär- och regeringskällor och kan inte oberoende verifieras. De 30 272 fallen sägs vara videobekräftade och omfattar både dödade och svårt skadade, vilket innebär att de inte är ett mått på dödsfall enbart. Samtidigt kan ett krav på videobevis göra att den verkliga totalsiffran underskattas.

Rysslands framryckning går långsamt – men Kreml håller fast vid utnötningskriget

Frågan är därför inte bara hur stora förluster Ryssland tar, utan också om förlusterna förändrar landets vilja eller förmåga att fortsätta kriget.

En bedömning från Center for Strategic and International Studies, CSIS, är att kriget trots ekonomiska, demografiska och militärindustriella påfrestningar förblir hållbart för Kreml inom överskådlig tid. Ryssland fortsätter att tro att man kan vinna ett utnötningskrig genom att hålla ut längre än Ukraina .

Institutet för studier av krig, ISW, beskriver samtidigt Rysslands militära framsteg som tröga. Ryska styrkor tog enligt institutets analys kontroll över endast 37,85 kvadratkilometer ukrainskt territorium i juli 2026, utan några strategiskt avgörande framsteg . Andra analyser, baserade på ISW-data, beskriver utvecklingen som på väg mot ett närmast fullständigt ställningskrig .

En anonym rysk general har enligt ISW dessutom hävdat att Kreml överdriver framgångarna vid fronten och håller fast vid ett utnötningskrig som Ryssland inte kan vinna, i hopp om att få Ukraina och västländerna att ge efter . Uppgiften bygger dock på ett anonymt uttalande och är inte oberoende verifierad.

Drönarfördelen räcker inte för ett strategiskt genombrott

ISW bedömer att Ukraina har återtagit en övergripande fördel i drönarkriget och använder system som kan störa rysk logistik långt bakom fronten . Wildberries-attackerna illustrerar räckvidden: ukrainska drönare kan nå mål 500–800 kilometer bort.

Men Kyiv möter samtidigt flera begränsningar:

• den inhemska produktionen måste skalas upp för att skapa varaktig effekt,
• västliga restriktioner begränsar användningen av vissa donerade vapen mot mål djupt inne i Ryssland,
• Ryssland har en större befolknings- och resursbas och har hittills visat beredskap att acceptera mycket stora förluster.

Den samlade bilden är därför motsägelsefull. Ukraina kan slå allt längre bort och tillfoga ryska styrkor stora rapporterade förluster, medan Rysslands territoriella framryckning bromsar in. Ändå har attackerna mot lager och logistik inte hittills förändrat landets krigföringsförmåga i grunden eller Vladimir Putins politiska kalkyl .

Kriget går därmed in i en fas där båda sidor kan förstöra motståndarens infrastruktur och personal i stor skala, men ingen tycks kunna utdela det avgörande slaget. För Ukraina blir utmaningen att omvandla drönarövertaget till en varaktig strategisk effekt – innan Rysslands utnötningsstrategi hinner ge resultat.