Studien fokuserade på de brandfarliga väderförhållandena i Northwest Territories och nordvästra Ontario, två av de områden som drabbats hårdast under säsongen . Forskarna analyserade bland annat temperatur, luftfuktighet, vind och torrhet – faktorer som avgör hur lätt vegetation antänds och hur snabbt en brand kan spridas.

Mekanismen är välkänd: högre temperaturer, drivna av utsläpp från fossila bränslen, torkar ut mark och växtlighet snabbare. Skogen blir då mer lättantändlig och kan fungera som bränsle för bränder som växer snabbt och blir svåra att kontrollera .

WWA varnar dessutom för att sådana säsonger blir vanligare och intensivare för varje ytterligare uppvärmning . Enligt observationsdata väntas extremt brandväder i dagens klimat inträffa ungefär vartannat till vart sjätte år i Northwest Territories och vart sjätte till vart femtonde år i Ontario . I en värld utan den mänskligt orsakade uppvärmningen hade motsvarande förhållanden varit betydligt mer sällsynta.

Vad säger forskningen om påståendet att skogen är misskött?

Påståenden om att Kanadas skogsbränder främst beror på dålig skogsförvaltning – bland annat framförda av USA:s president Donald Trump – får inte stöd av det samlade vetenskapliga underlaget .

Det betyder inte att skogsförvaltning saknar betydelse. Åtgärder nära bebyggelse, exempelvis röjning av vegetation och planering i gränszonen mellan skog och samhällen, kan påverka hur en brand utvecklas lokalt. Men forskare inom brand och klimat menar att den enorma geografiska omfattningen av 2026 års bränder framför allt förklaras av klimatdrivna väderextremer .

Några centrala slutsatser:

• WWA-studien skiljde uttryckligen det extrema brandvädret – temperatur, luftfuktighet, vind och torrhet – från faktorer som skogsförvaltning. Resultatet var att klimatförändringarna hade gjort väderförhållandena ungefär dubbelt så sannolika, oberoende av hur skogarna förvaltades .
• En studie av Kanadas rekordstora brandsäsong 2023, publicerad i npj Climate and Atmospheric Science, visade på mer än en fördubbling av sannolikheten för stora brända arealer i östra och sydvästra Kanada. Den långa brandsäsongen hade dessutom blivit mer än fem gånger så sannolik på grund av mänsklig påverkan på klimatet .
• En analys från 2019 fann att mer än 95 procent av sannolikheten för de observerade extrema temperaturavvikelserna under kanadensiska brandsäsonger kunde kopplas till mänskligt orsakade klimatförändringar .
• AFP:s faktagranskare bedömde också att påståenden om att bränderna skulle vara ”iscensatta” eller enbart bero på bristande skogsförvaltning saknar grund. Forskare kopplar brändernas omfattning till högre temperaturer och torka .

Slutsatsen: Skogsförvaltning kan påverka brandförloppet på lokal nivå, men det storskaliga och extrema brandväder som gjorde 2026 års bränder så omfattande drivs i första hand av klimatförändringarna – inte av en enskild skogspolitik .

First Nations-samhällen drabbas hårdast

Konsekvenserna är särskilt allvarliga för Kanadas ursprungsbefolkningar, däribland First Nations-samhällena. De lever ofta i avlägsna, skogbevuxna områden där evakueringar kan vara svåra att genomföra och där tillgången till vägar, transporter och annan beredskapsinfrastruktur är begränsad.

• Omkring 42 procent av Kanadas skogbrandsevakueringar har gällt samhällen där mer än hälften av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningar, trots att ursprungsbefolkningar utgör ungefär 5 procent av landets befolkning .
• I Ontario beordrades tretton samhällen – de flesta First Nations-samhällen – att evakuera under 2026. Vissa uppgav att de inte fick någon officiell varning och därför tvingades ordna evakueringen på egen hand .
• Namaygoosisagagun (Collins) First Nation i norra Ontario var ett av de hårdast drabbade samhällena. Bostäder förstördes och invånare tvingades lämna området med båt efter att en snabbt framryckande brand hade tagit sig över naturliga brandgator och nått stora delar av samhället på mindre än en timme .
• En rapport från Statistics Canada, publicerad den 28 juli 2026, slog fast att ursprungsbefolkningar drabbas oproportionerligt av evakueringar, begränsad tillgång till traditionella marker, långvarig psykisk ohälsa och kulturella förluster efter skogsbränder .
• En rapport från Kanadas senat från juni 2026 konstaterade att ursprungsbefolkningarnas samhällen fortfarande har för små resurser och ofta hamnar i bakgrunden i brandberedskapen. Detta sker trots deras djupa kunskap om traditionell eld- och markförvaltning. Även urfolksbrandmän möter hinder för att delta fullt ut i insatserna .
• Uppskattningsvis 80 procent av ursprungsbefolkningarnas samhällen ligger i skogsområden med hög brandrisk .

Även andra grupper drabbas hårt. Avlägsna och nordliga samhällen har ofta begränsade möjligheter till snabb evakuering och ligger nära den brandutsatta boreala skogen. Personer med låga inkomster och äldre löper dessutom högre risker under evakueringar och perioder med rökfylld luft .

Ett mönster som väntas förvärras

Årets resultat ligger i linje med forskning från tidigare år. Ett kanadensiskt faktablad konstaterar att klimatförändringarna sedan åtminstone 2023 har mer än fördubblat sannolikheten för extremt brandväder i östra Kanada . World Weather Attribution har genomfört över 100 så kallade tillskrivningsstudier sedan 2014. De undersöker hur klimatförändringar påverkar sannolikheten för och intensiteten i extrema väderhändelser .

Budskapet från forskningen är därför dubbelt. För det första måste utsläppen från fossila bränslen minska för att begränsa den långsiktiga ökningen av brandrisken. För det andra krävs bättre beredskap för de förhållanden som redan blivit vanligare.

Den oproportionerliga belastningen på First Nations-samhällen gör att beredskapen också måste vara jämlik och lokalt förankrad. Senatens rapport pekar på behovet av strategier där ursprungsbefolkningarna själva får en ledande roll – och där deras kunskap om mark, eld och lokala förhållanden tas till vara .

Studien fokuserade på de brandfarliga väderförhållandena i Northwest Territories och nordvästra Ontario, två av de områden som drabbats hårdast under säsongen . Forskarna analyserade bland annat temperatur, luftfuktighet, vind och torrhet – faktorer som avgör hur lätt vegetation antänds och hur snabbt en brand kan spridas.

Mekanismen är välkänd: högre temperaturer, drivna av utsläpp från fossila bränslen, torkar ut mark och växtlighet snabbare. Skogen blir då mer lättantändlig och kan fungera som bränsle för bränder som växer snabbt och blir svåra att kontrollera .

WWA varnar dessutom för att sådana säsonger blir vanligare och intensivare för varje ytterligare uppvärmning . Enligt observationsdata väntas extremt brandväder i dagens klimat inträffa ungefär vartannat till vart sjätte år i Northwest Territories och vart sjätte till vart femtonde år i Ontario . I en värld utan den mänskligt orsakade uppvärmningen hade motsvarande förhållanden varit betydligt mer sällsynta.

Vad säger forskningen om påståendet att skogen är misskött?

Påståenden om att Kanadas skogsbränder främst beror på dålig skogsförvaltning – bland annat framförda av USA:s president Donald Trump – får inte stöd av det samlade vetenskapliga underlaget .

Det betyder inte att skogsförvaltning saknar betydelse. Åtgärder nära bebyggelse, exempelvis röjning av vegetation och planering i gränszonen mellan skog och samhällen, kan påverka hur en brand utvecklas lokalt. Men forskare inom brand och klimat menar att den enorma geografiska omfattningen av 2026 års bränder framför allt förklaras av klimatdrivna väderextremer .

Några centrala slutsatser:

• WWA-studien skiljde uttryckligen det extrema brandvädret – temperatur, luftfuktighet, vind och torrhet – från faktorer som skogsförvaltning. Resultatet var att klimatförändringarna hade gjort väderförhållandena ungefär dubbelt så sannolika, oberoende av hur skogarna förvaltades .
• En studie av Kanadas rekordstora brandsäsong 2023, publicerad i npj Climate and Atmospheric Science, visade på mer än en fördubbling av sannolikheten för stora brända arealer i östra och sydvästra Kanada. Den långa brandsäsongen hade dessutom blivit mer än fem gånger så sannolik på grund av mänsklig påverkan på klimatet .
• En analys från 2019 fann att mer än 95 procent av sannolikheten för de observerade extrema temperaturavvikelserna under kanadensiska brandsäsonger kunde kopplas till mänskligt orsakade klimatförändringar .
• AFP:s faktagranskare bedömde också att påståenden om att bränderna skulle vara ”iscensatta” eller enbart bero på bristande skogsförvaltning saknar grund. Forskare kopplar brändernas omfattning till högre temperaturer och torka .

Slutsatsen: Skogsförvaltning kan påverka brandförloppet på lokal nivå, men det storskaliga och extrema brandväder som gjorde 2026 års bränder så omfattande drivs i första hand av klimatförändringarna – inte av en enskild skogspolitik .

First Nations-samhällen drabbas hårdast

Konsekvenserna är särskilt allvarliga för Kanadas ursprungsbefolkningar, däribland First Nations-samhällena. De lever ofta i avlägsna, skogbevuxna områden där evakueringar kan vara svåra att genomföra och där tillgången till vägar, transporter och annan beredskapsinfrastruktur är begränsad.

• Omkring 42 procent av Kanadas skogbrandsevakueringar har gällt samhällen där mer än hälften av befolkningen tillhör ursprungsbefolkningar, trots att ursprungsbefolkningar utgör ungefär 5 procent av landets befolkning .
• I Ontario beordrades tretton samhällen – de flesta First Nations-samhällen – att evakuera under 2026. Vissa uppgav att de inte fick någon officiell varning och därför tvingades ordna evakueringen på egen hand .
• Namaygoosisagagun (Collins) First Nation i norra Ontario var ett av de hårdast drabbade samhällena. Bostäder förstördes och invånare tvingades lämna området med båt efter att en snabbt framryckande brand hade tagit sig över naturliga brandgator och nått stora delar av samhället på mindre än en timme .
• En rapport från Statistics Canada, publicerad den 28 juli 2026, slog fast att ursprungsbefolkningar drabbas oproportionerligt av evakueringar, begränsad tillgång till traditionella marker, långvarig psykisk ohälsa och kulturella förluster efter skogsbränder .
• En rapport från Kanadas senat från juni 2026 konstaterade att ursprungsbefolkningarnas samhällen fortfarande har för små resurser och ofta hamnar i bakgrunden i brandberedskapen. Detta sker trots deras djupa kunskap om traditionell eld- och markförvaltning. Även urfolksbrandmän möter hinder för att delta fullt ut i insatserna .
• Uppskattningsvis 80 procent av ursprungsbefolkningarnas samhällen ligger i skogsområden med hög brandrisk .

Även andra grupper drabbas hårt. Avlägsna och nordliga samhällen har ofta begränsade möjligheter till snabb evakuering och ligger nära den brandutsatta boreala skogen. Personer med låga inkomster och äldre löper dessutom högre risker under evakueringar och perioder med rökfylld luft .

Ett mönster som väntas förvärras

Årets resultat ligger i linje med forskning från tidigare år. Ett kanadensiskt faktablad konstaterar att klimatförändringarna sedan åtminstone 2023 har mer än fördubblat sannolikheten för extremt brandväder i östra Kanada . World Weather Attribution har genomfört över 100 så kallade tillskrivningsstudier sedan 2014. De undersöker hur klimatförändringar påverkar sannolikheten för och intensiteten i extrema väderhändelser .

Budskapet från forskningen är därför dubbelt. För det första måste utsläppen från fossila bränslen minska för att begränsa den långsiktiga ökningen av brandrisken. För det andra krävs bättre beredskap för de förhållanden som redan blivit vanligare.

Den oproportionerliga belastningen på First Nations-samhällen gör att beredskapen också måste vara jämlik och lokalt förankrad. Senatens rapport pekar på behovet av strategier där ursprungsbefolkningarna själva får en ledande roll – och där deras kunskap om mark, eld och lokala förhållanden tas till vara .