Klimatförändringen fördubblade risken för Kanadas skogsbränder

Extremt brandväder blev dubbelt så sannolikt

Forskarna analyserade det så kallade Daily Severity Rating (DSR), ett mått som väger samman bland annat temperatur, luftfuktighet, vind och nederbörd. Resultatet var att de långvariga, extrema förhållandena blev omkring dubbelt så sannolika på grund av den antropogena, alltså människodrivna, uppvärmningen .

Brandvädret var ovanligt även i dagens klimat, men skulle ha varit betydligt mer sällsynt i en värld utan mänskligt orsakad uppvärmning . Totalt brann mer än 3,8 miljoner hektar, inklusive över 730 000 hektar bara i Ontario .

Friederike Otto, klimatforskare vid Imperial College London och medförfattare till studien, sade: ”Gång på gång ser vi samma resultat: klimatförändringen är en viktig drivkraft bakom okontrollerbart stora och oöverträffade bränder” .

Därför försvagas Trumps förklaring

Trump hade lagt skulden på Kanada och anklagat landets regering för ”willful negligence” – grov vårdslöshet – i skötseln av skogarna. Han hotade också att lägga den ”oberäkneliga kostnaden” för rökföroreningarna ovanpå redan existerande tullar på kanadensiska varor .

I ett inlägg på Truth Social den 17 juli 2026 skrev Trump: ”We are holding Canada responsible for the fact that they are not properly maintaining their Forests” .

WWA:s resultat pekar i stället på global uppvärmning som den centrala orsaken till de extrema brandväderförhållandena – inte skogsskötsel. Forskare inom brand och klimat från både Kanada och USA betonar att skogsförvaltning kan påverka hur bränder utvecklas lokalt. Men den rekordhöga värmen, låga luftfuktigheten och torkan som fick bränderna att sprida sig explosionsartat hänger i grunden samman med ett varmare klimat .

En analys från FactCheck.org drog på liknande sätt slutsatsen att klimatförändringen, snarare än brist på ”debris removal” – borttagning av bråte och växtmaterial – är den viktigaste faktorn bakom de allt värre bränderna och rökproblemen i Kanada .

Forskare har dessutom framhållit att storskalig skogsskötsel i Kanadas vidsträckta boreala skog skulle vara både praktiskt ogenomförbar och sannolikt ineffektiv som lösning på problemet . De har också pekat på USA:s omfattande historiska utsläpp från kol, olja och gas .

Ursprungsbefolkningar drabbas hårdast

WWA-studien fokuserar främst på hur klimatförändringen påverkat sannolikheten för extremt brandväder. Separata data som lyfts fram i samband med analysen visar samtidigt på en tydlig ojämlikhet:

• Ursprungsbefolkningar utgör omkring 5 procent av Kanadas befolkning, men står för mer än 42 procent av evakueringarna på grund av skogsbränder .
• Omkring 80 procent av samhällen med en majoritet av ursprungsbefolkning ligger i skogs- och brandutsatta områden .
• En studie från Statistics Canada som publicerades i slutet av juli 2026 visade att konsekvenserna inte stannar vid själva evakueringen. Tillgången till traditionella marker bryts, vilket kan ge långvariga psykiska och kulturella följder .
• Mellan 1980 och 2021 evakuerades 16 samhällen i Kanada minst fem gånger på grund av skogsbränder. Alla utom två var reservat tillhörande First Nations .

First Nations, métiser och inuiter är samlingsnamn för Kanadas ursprungsbefolkningar. Ojämlikheten speglar ett större globalt mönster: grupper som historiskt har bidragit minst till klimatförändringen drabbas ofta hårdast av dess konsekvenser .

Avlägsna First Nations-samhällen i norra Ontario och Northwest Territories har ofta få alternativ vid en evakuering och begränsad tillgång till brandinfrastruktur. Forskare och organisationer menar att långvariga investeringar i beredskap och skydd har varit otillräckliga, vilket förstärker sårbarheten .

I slutet av juli 2026 förberedde den kanadensiska militären en luftburen evakuering av Fort Hope, ett avlägset samhälle i nordvästra Ontario med omkring 600 invånare. Några av säsongens mest intensiva bränder rasade då i området .