SoftBanks substansvärde, eller NAV, steg samtidigt till rekordnivån 72,3 biljoner yen vid kvartalets slut . NAV visar värdet på bolagets tillgångar efter avdrag för skulder och är därför ett centralt mått för ett investmentbolag som SoftBank.
Den främsta förklaringen till vinstöverraskningen var SoftBanks innehav i den amerikanska chiptillverkaren Intel. SoftBank redovisade en placeringsvinst på omkring 1,3 biljoner yen, motsvarande 8,2–8,4 miljarder dollar, efter att Intel-aktien mer än tredubblats under kvartalet .
Intel lyftes av optimism kring efterfrågan på AI-relaterad chipteknik och en förhoppning om en vändning för bolaget under vd Lip-Bu Tan, som står nära SoftBanks grundare Masayoshi Son. Även en högre värdering av ByteDance, företaget bakom TikTok, bidrog positivt till Vision Fund-verksamheten .
Resultatet var alltså i stor utsträckning beroende av värdeförändringar i ett fåtal teknikrelaterade innehav – inte av en bred förbättring i hela verksamheten.
En viktig detalj i rapporten var att SoftBank inte redovisade någon investeringsvinst eller investeringsförlust från OpenAI under kvartalet .
Eftersom OpenAI fortfarande är ett privat bolag bokför SoftBank normalt sitt innehav till anskaffningsvärdet, om det inte inträffar en händelse som motiverar en ny värdering. Därför kan bolagets rapporterade resultat ge en begränsad bild av det verkliga marknadsvärdet på OpenAI-investeringen .
Skillnaden mellan SoftBanks två stora AI-relaterade satsningar blev därmed tydlig: Intel-innehavet gav ett kraftigt redovisat värdelyft, medan OpenAI-positionen under kvartalet främst innebar ett kapitalutflöde utan någon resultateffekt.
Samma dag som resultatet presenterades rapporterade Bloomberg att SoftBank hade säkrat ett tvåårigt marginallån på 10 miljarder dollar, med bolagets OpenAI-innehav som säkerhet . Ett marginallån innebär att ett företag lånar pengar mot aktier eller andra tillgångar. Om säkerhetens värde faller kan långivarna kräva mer säkerhet eller återbetalning.
Lånet arrangerades av Goldman Sachs, JPMorgan Chase, Mizuho Securities, Apollo Global Funding och Sumitomo Mitsui Banking Corporation . Affären var slutpunkten på flera månaders förhandlingar:
Företagsgarantin innebar i praktiken att långivarna fick ytterligare skydd: om värdet på OpenAI-innehavet skulle falla kraftigt kunde de vända sig mot SoftBank för återbetalning .
SoftBank har åtagit sig sammanlagt omkring 64,4–64,6 miljarder dollar i investeringar i OpenAI. När planen är fullt genomförd väntas SoftBank äga ungefär 13 procent av AI-bolaget .
Investeringarna består bland annat av:
Det innebär att den totala satsningen i praktiken består av både redan genomförda investeringar och kapital som ännu ska betalas in enligt planen.
OpenAI-lånet är bara en del av SoftBanks bredare finansieringsstrategi. Bolaget har i allt högre grad lånat med befintliga tillgångar – däribland det värdefulla innehavet i Arm Holdings – som säkerhet för att kunna finansiera nya AI-investeringar .
Strategin kan förstärka avkastningen när teknikaktier och privata bolag stiger i värde. Men den fungerar åt andra hållet också. Om värderingarna faller kan SoftBank behöva ställa ytterligare säkerheter, sälja tillgångar eller hitta ny finansiering i ett sämre marknadsläge.
Det är denna kombination av stora privata innehav, hög skuldsättning och begränsad likviditet som har gjort investerare mer försiktiga. Den kraftigt stigande kostnaden för att försäkra SoftBanks skulder mot konkurs speglar den ökade oron bland kreditgivare .
Trots rekordhögt substansvärde och en tydlig vinstöverraskning har SoftBank-aktien pressats. Investerarnas oro kretsar framför allt kring fyra saker:
SoftBank fick alltså det resultat som marknaden på ytan ville se: en vinst långt över prognosen. Men Intelvinsten förändrar inte den större frågan. När Masayoshi Son fortsätter att bygga sin AI-strategi med lån och stora exponeringar mot privata bolag är det finansieringen – snarare än kvartalsvinsten – som blivit den viktigaste signalen för investerarna.