Super-El Niño 2026–2027 slår rekord – en global chockvåg

Global ekonomi: biljoner dollar i potten

BNP-förluster

• Petersoninstitutet för internationell ekonomi uppskattar de omedelbara globala ekonomiska förlusterna till cirka 686 miljarder dollar om händelsen matchar Super-El Niño 1997–98. Utan kraftfulla politiska åtgärder kan de ackumulerade förlusterna nå 3,1 biljoner dollar över fem år .
• Den senaste Super-El Niño (2015–16) minskade global BNP med cirka 0,7 procent under flera år ; detta väntas bli betydligt kraftigare.
• Afrika kan drabbas av en direkt ekonomisk smäll på 10–20 miljarder dollar, enligt Afrikanska utvecklingsbankens klimatchef .

Inflationschock

• JPMorgan varnar för att kombinationen av El Niño och högre energipriser kan lägga 0,3 procentenheter till den globala inflationen 2027, med särskilt hårda effekter i tillväxtmarknader .
• Allianz beskriver fenomenet som en makroekonomisk händelse med stora konsekvenser för inflation, handelsflöden och företagsvinster .
• Centralbanker i Filippinerna, Indonesien, Sydkorea, Pakistan och Sri Lanka har redan höjt styrräntorna minst en gång under 2026, och en svår El Niño kan hålla lånekostnaderna höga i hela regionen .

Livsmedelssäkerhet: en prischock in i 2028

Ekonomer varnar för en allvarlig global livsmedelsprischock som kan vara i minst 2028 . De varor som är mest känsliga är ris, socker, kaffe, kakao och palmolja – alla påverkas av El Niños torrperioder . Goldman Sachs uppskattar att styrkan i denna El Niño kan orsaka en prisökning på globala livsmedelsråvaror med 15,8 procent .

EU-kommissionens GIEWS-rapport varnar för förhöjda risker för jordbruksproduktionen i Afrika söder om Sahara, Fjärran Östern och Centralamerika på grund av torka, medan Sydamerika riskerar översvämningar . EU:s gemensamma forskningscentrum (JRC) har publicerat en särskild analys av livsmedelssystemets risker kopplade till El Niño 2026–27 . FAO har också kartlagt var torka kopplad till El Niño sannolikt slår hårdast mot grödor – riskerna är störst i Sahel, södra Afrika, Syd- och Sydostasien samt Centralamerika .

Jordbruk: ett lapptäcke av torka och översvämningar

Torra förhållanden förutspås för delar av Afrika söder om Sahara, Fjärran Östern och Centralamerika, medan över genomsnittlig nederbörd väntas i delar av Sydamerika och Afrikas horn . I Latinamerika hotas Centralamerika av torka medan delar av Sydamerika riskerar översvämningar , båda hotar baslivsmedelsproduktionen. ACAPS noterar att typiska El Niño-nederbördsavvikelser redan förväntas i Asien och Stilla havet (torrt), Karibien (torrt) samt Central- och Sydamerika (blandat torrt/vått) .

FAO varnar för att El Niño kan driva fler familjer i utsatthet genom att utlösa torka i Centralamerikas torra korridor och störa nederbörds- och temperaturmönster i hela regionen . Höga internationella priser på bränsle, gödselmedel och livsmedel kan ytterligare förvärra situationen .

Sysselsättning: en arbetsmarknadskris i Latinamerika och Karibien

Internationella arbetsorganisationen (ILO) publicerade nyligen en policybrief som varnar för att El Niño 2026–2027 kan utlösa en stor arbetsmarknadskris i Latinamerika och Karibien. Arbeten och inkomster inom väderberoende sektorer riskerar att slås ut . ILO varnar för att miljontals jobb hotas, där de mest utsatta är informella arbetare och låginkomsttagare som har minst förmåga att anpassa sig .

Jordbruk, fiske, energi, transport, logistik och turism pekas ut som sektorer där jobb, inkomster och arbetsvillkor direkt påverkas av förändrade nederbördsmönster . Eftersom dessa branscher sysselsätter miljontals människor kan störningarna spridas långt utanför de områden som direkt drabbas av extremväder . ILO betonar dock att arbetsmarknadseffekterna inte är på förhand givna – de beror på styrkan i beredskapsåtgärder .

Sjöfart och handel: systemiska flaskhalsar

Världsekonomiska forumet (WEF) har varnat för att El Niño utgör en systemisk chock för de globala marknaderna. Sjöfartsanalytiker flaggar för störningar i asiatisk kol efterfrågan och handelsflöden för jordbruksprodukter under 2027 . WEF framhåller att El Niño är mer än en väderhistoria – 2026–27-händelsen slår mot en planet som redan har sköra livsmedelssystem, ansträngda offentliga finanser, stressade energimarknader och växande geopolitisk instabilitet .

EU-kommissionens GIEWS-rapport och Allianz pekar på att handelsstörningarna från Mellanösternkonflikten förvärrar El Niños effekter genom att samtidigt påverka flera varuflöden. Panamakanalen – en kritisk flaskhals som redan drabbats av tidigare torkor – utsätts för nytt tryck från förändrade nederbördsmönster. Den sammanslagna effekten av Mellanösternkrisen och El Niño utgör ett särskilt hot mot livsmedelssäkerheten i Karibien, en region som redan är starkt beroende av livsmedelsimport och sårbar för fluktuationer i energipriserna .