EU bygger både datorkraft och kapital för att stoppa teknikflykten

AI-gigafabrikerna ska bli storskaliga miljöer där företag och forskare kan träna avancerade AI-modeller. Målet är att bygga upp europeiskt ägd datorkapacitet och minska beroendet av molninfrastruktur från USA och Kina .

Så ser planen ut:

• Offentlig finansiering: Upp till 10 miljarder euro från EU och medlemsländerna.
• Privat kapital: EU-kommissionen hoppas att satsningen ska utlösa minst 20 miljarder euro i privata investeringar. Det samlade målet är därför omkring 30 miljarder euro .
• Tidsplan: Upphandlingen stänger den 12 november 2026. Beslut om vinnande bud väntas i början av 2027, och de utvalda anläggningarna ska kunna tas i drift senast 18 månader efter att avtalen undertecknats .

Intresset har redan varit betydande. En tidigare, icke-bindande intresseanmälan gav 76 bidrag som tillsammans omfattade 60 möjliga platser i 16 medlemsländer .

Scaleup Europe Fund ska täppa till kapitalgapet

Den andra delen är Scaleup Europe Fund, en fond som riktar sig till teknikbolag som redan har kommit längre än startupfasen. Den ska hantera det som ofta kallas Europas ”scaleup-gap”: bristen på stora och långsiktiga investeringar när bolag behöver skala internationellt .

Fonden blev fullt operativ den 4 augusti 2026 efter att EU-kommissionen slutfört de juridiska stegen . Svenska EQT AB valdes till fondförvaltare i maj efter en konkurrensutsatt process där bland andra Atomico och Eurazeo deltog .

Fonden i korthet:

• Målstorlek: 5 miljarder euro, motsvarande cirka 5,8 miljarder amerikanska dollar .
• Investeringar: Tillväxt- och senare investeringar, ofta på 100 miljoner euro eller mer per bolag .
• Målgrupp: Europeiska deeptech-bolag från och med Series B – alltså företag som redan har bevisat sin affär men behöver stora summor för nästa expansionsfas .
• Områden: Bland annat AI, kvantdatorer, halvledare, robotik, autonoma system, energiteknik, rymdteknik, bioteknik, medicinteknik, avancerade material och jordbruksteknik .
• Första investeringen: Den 5 augusti 2026 meddelades en investering i det finländska satellitbolaget ICEYE .

EU-kommissionen har gått in med 1 miljard euro. Resten ska komma från institutionella investerare, däribland Novo Holdings, Allianz och den nederländska pensionsfonden ABP .

Infrastruktur plus kapital – EU:s tänkta kedja

De två initiativen är utformade för att förstärka varandra.

Ett europeiskt AI-bolag ska i teorin kunna träna sina modeller på europeisk beräkningskapacitet i stället för att bygga hela verksamheten på amerikanska molntjänster. När bolaget sedan behöver en större finansieringsrunda ska Scaleup Europe Fund kunna bidra med kapital utan att företaget måste flytta sitt säte eller söka sig utanför Europa.

Överlappningen är särskilt tydlig inom AI, kvantteknik och annan deeptech. Gigafabrikerna ska stå för den tekniska infrastrukturen, medan fonden ska göra det lättare att finansiera den dyra expansionsfasen.

Det betyder inte att EU automatiskt har löst Europas problem med att skala teknikbolag. Gigafabrikerna måste först byggas, privat kapital måste faktiskt mobiliseras och fonden måste hitta bolag som kan konkurrera globalt. Men strategin är tydlig: Europa vill inte bara utveckla nästa teknik – man vill också ge företagen bättre förutsättningar att växa vidare på hemmaplan.