Hormuzavtal nära – men Trumps deadline och Irans dubbla budskap skapar osäkerhet

Förslaget diskuteras fortfarande. För att det ska kunna genomföras krävs bland annat säkerhetsgarantier, ett varaktigt eldupphör och godkännande från Irans revolutionsgarde, IRGC .

Offentligt håller Iran dock fast vid att utländska stater inte ska delta i operationerna. Skillnaden mellan de privata signalerna och den officiella hållningen visar hur långt det fortfarande är kvar till en färdig överenskommelse .

Oman spelar huvudrollen – Qatar samordnar

Oman har varit den viktigaste mellanhanden i samtalen om hur sjöfarten genom sundet ska kunna återupptas. Irans utrikesminister Abbas Araghchi har sagt att förhandlingarna med Oman befinner sig i ”slutskedet” .

Länderna har lagt fram olika förslag för hur farleden ska administreras. Iran har avvisat ett omanskt upplägg med gemensam kontroll och presenterat ett eget alternativ . Frågan om vem som ska övervaka trafiken och på vilka villkor är därmed fortfarande central.

Qatar har samtidigt fått en bredare samordnande roll. Qatars premiärminister reste till Muskat i juni för att förbereda samtal mellan Iran, Irak och Gulfstaterna . Senare i juni tog qatariska medlare emot separata amerikanska och iranska delegationer i Doha .

Den 4 augusti uppgav Qatar att utkast till en överenskommelse om nedtrappning cirkulerar. Även Pakistan deltar i medlingsarbetet .

Trumps deadline och hot om attacker

President Trump har flera gånger satt och därefter förlängt tidsfrister för Iran att gå med på att öppna sundet. Den nuvarande tidsfristen är klockan 20 på tisdag, den 5 augusti, för att slutföra ett avtal .

Trump har samtidigt trappat upp hoten. I ett inlägg på Truth Social lovade han att förstöra iranska energianläggningar och broar om tidsfristen inte respekteras . Han har också sagt att han skulle kunna ”eliminera Iran på en natt” .

Vidare har han hotat att slå ut en bro eller ett kraftverk för varje iranskt angrepp mot ett fartyg i sundet . Hoten mot civil infrastruktur ökar risken för en snabb eskalering om förhandlingarna bryter samman.

Oljepriset faller på förhoppningar

Marknaderna har reagerat tydligt på de diplomatiska signalerna. West Texas Intermediate, WTI, föll mot 75 dollar fatet efter att ha tappat mer än 10 procent under två handelsdagar. Brentoljan stängde samtidigt under 80 dollar för första gången på mer än tre veckor .

Bara den 4 augusti föll oljepriset omkring 5 procent efter signaler om framsteg från USA:s finansminister Scott Bessent och qatariska företrädare .

Förklaringen är att Hormuzsundet är en av världens viktigaste energipassager. En återöppning skulle enligt marknadens förhoppningar kunna återställa transportflöden motsvarande omkring 20 procent av den globala oljehandeln och därmed minska det så kallade utbudspåslag som byggts upp under krisen .

Ett avtal är fortfarande långt ifrån säkert

Sundet har i stort sett varit blockerat sedan slutet av februari 2026, då USA och Israel inledde ett luftkrig mot Iran . Ett tillfälligt eldupphör från april föll samman när striderna återupptogs. I juli förklarade Trump att det interimistiska avtalet var ”över” .

USA:s utrikesminister Marco Rubio sade den 4 augusti att USA deltar i samtalen mellan Iran och Oman. En överenskommelse skulle enligt honom kunna nås redan på tisdag kväll eller onsdag .

Samtidigt är Irans offentliga budskap splittrat. Araghchi beskriver Omanförhandlingarna som inne i slutskedet, medan andra iranska företrädare säger att sundet ”aldrig kommer att återgå till sin status före kriget” . Irans högsta ledning har ännu inte formellt godkänt en tillfällig plan för sjöfarten .

Osäkerheten understryks av att ett fartyg träffades i sundet den 4 augusti . Därför är optimismen på marknaderna fortfarande beroende av att flera frågor – minröjning, säkerhetsgarantier, kontroll över farleden och eldupphör – faktiskt löses. Om Trumps deadline passeras utan avtal kan de diplomatiska framstegen snabbt ersättas av en ny militär upptrappning.