Dagen därpå besökte Putin staden. Den 4 augusti, efter hans avresa, var priserna tillbaka på den tidigare nivån: AI-95 kostade åter 91 rubel per liter .
Lokala myndigheter beskrev officiellt prissänkningen som en ”kampanj” och hänvisade till en ”tillfällig förbättring av logistiken” . Men tidpunkten och den snabba återgången till de gamla priserna pekar på något annat än en normal marknadsförändring. Det liknar snarare en iscensatt bild av vardag och tillgång – utan köer och med billig bensin – inför ett presidentbesök.
Mönstret hade redan synts några dagar tidigare. Under Putins besök i Irkutsk den 24 juli 2025 sjönk bränslepriserna vid den lokala kedjan Kraisneft (BRK) med omkring 12–13 rubel per liter . Även där försvann köpbegränsningarna tillfälligt .
I båda städerna handlade det om riktade och kortvariga prissänkningar hos regionala kedjor. Priserna återställdes omedelbart efter att presidenten hade lämnat. Det har fått kritiker att tala om en sorts ”Potemkinpriser” – en modern variant av Potemkinkulisser: presidenten får se överkomliga priser och fungerande bensinstationer, medan krisläget återkommer när kamerorna försvinner.
Kulissen i Krasnojarsk och Irkutsk är samtidigt ett symptom på ett mycket större problem. Ryssland är en av världens stora oljeproducenter, men har fått allt svårare att hålla de egna bensinstationerna tillräckligt välförsedda.
Drönarattacker mot raffinaderier. Sedan mitten av 2025 har systematiska ukrainska drönarattacker slagit mot ryska oljeraffinaderier. I augusti 2025 nådde den outnyttjade raffinaderikapaciteten rekordnivåer . Omsk-raffinaderiet, som beskrivits som det sista större oskadade raffinaderiet, träffades den 6 juli 2026 . Under perioden augusti–oktober 2025 minskade attacker i kombination med planerat underhåll Rysslands raffinaderikapacitet med 20 procent .
Produktionen av bensin faller. I juni 2026 hade Rysslands raffinering minskat med omkring 25 procent jämfört med året före, till 3,91 miljoner fat per dag – den lägsta nivån på mer än 20 år . Bensinproduktionen uppgavs motsvara ungefär 65 procent av den säsongsjusterade efterfrågan . Moskva införde därefter exportförbud för bensin, flygbränsle och diesel .
Ransonering och köpgränser sprids. I mitten av 2026 hade bränslebegränsningar rapporterats i 56 av Rysslands 83 regioner. I 18 regioner var gränserna beslutade av myndigheterna och bindande för alla bensinstationer . Även Moskva och Sankt Petersburg berördes: Tatneft begränsade bensinköp till 20 liter per fordon, medan Gazpromneft införde gränser på 30–50 liter vid sina stationer . I en region föreslogs dessutom ransonering utifrån den första siffran på bilens registreringsskylt .
Det plötsliga prisraset i Krasnojarsk säger därför mer om den ryska bränslekrisen än om fungerande konkurrens. Extra leveranser kunde tillfälligt fylla på vissa stationer och skapa en bild av överflöd – men de kunde inte reparera den underliggande raffinaderikapaciteten.
När Putin lämnade staden försvann också kulissen. Priserna steg igen, och de långsiktiga problemen med produktion, distribution och ransonering kvarstod.