Även den amerikanska dollarn pressades. Dollarindexet låg kvar under 100-strecket när lägre oljepriser minskade inflationsoron. Det dämpade i sin tur förväntningarna på att USA:s centralbank Federal Reserve skulle behöva höja räntorna ytterligare .

Marknaderna tolkade alltså en möjlig Hormuzuppgörelse som inflationsdämpande: billigare energi skulle minska behovet av en fortsatt stram penningpolitik och sänka sannolikheten för räntehöjningar på kort sikt .

Därför är optimismen fortfarande försiktig

Ett tidigare avtal hade redan börjat falla sönder

Den tillfälliga uppgörelsen var inte ett stabilt fredsavtal. Det tidigare samförståndsavtalet från juni hade vid början av augusti försvagats kraftigt efter nya strider mellan USA och Iran samt oenighet om rätten att färdas genom Hormuzsundet .

Att ett fartyg träffades i sundet strax före de nya samtalen visade dessutom hur instabilt läget fortfarande var. En varaktig fred var långt ifrån säker .

”Varken krig eller fred”

BBC:s Lyse Doucet beskrev situationen efter avtalet som ett skört tillstånd av ”varken krig eller fred”. Enligt bedömningen kunde vapenvilan när som helst övergå i ett öppet krig igen .

Reuters varnade samtidigt för att det tillfälliga lugnet kanske inte skulle förhindra nya uppblossningar. Det skapade frågetecken kring hur snabbt – och i vilken omfattning – tanktrafiken genom det strategiskt viktiga sundet faktiskt skulle kunna återgå till det normala .

Oenighet om vem som kontrollerar trafiken

USA och Iran fortsatte dessutom att ge olika tolkningar av den framväxande överenskommelsen. Parterna hade motstridiga beskrivningar av vem som skulle kontrollera fartygens in- och utpassage genom Hormuzsundet – en central konfliktfråga som kan stoppa genomförandet .

Ett avtal som redan har misslyckats en gång

Analytiker pekade också på den närmaste historiken. Ett fredsavtal från juni 2026 hade redan fallit samman inom några veckor. President Donald Trump hade vid ett tillfälle förklarat att avtalet var ”över”, samtidigt som drönar- och raketattackerna återupptogs .

Det gjorde att den nya marknadsoptimismen blev mer av en lättnadsreaktion än ett uttryck för genuin tilltro till en långsiktig lösning.

Slutsats: lättnad på börsen, men fortsatt geopolitisk risk

Börsrallyt den 5 augusti speglade en verklig lättnad över möjligheten till minskad spänning kring Hormuzsundet. Före kriget passerade ungefär en femtedel av världens olje- och LNG-flöden genom den viktiga farleden .

Men de politiska och strategiska motsättningarna mellan Washington och Teheran var fortfarande olösta. Vapenvilan var därför sårbar för ett plötsligt sammanbrott.

För investerare blev dagen en påminnelse om hur snabbt den geopolitiska riskpremien kan minska när ett avtal ser ut att vara nära – och hur snabbt den kan återvända om förhandlingarna misslyckas.

Även den amerikanska dollarn pressades. Dollarindexet låg kvar under 100-strecket när lägre oljepriser minskade inflationsoron. Det dämpade i sin tur förväntningarna på att USA:s centralbank Federal Reserve skulle behöva höja räntorna ytterligare .

Marknaderna tolkade alltså en möjlig Hormuzuppgörelse som inflationsdämpande: billigare energi skulle minska behovet av en fortsatt stram penningpolitik och sänka sannolikheten för räntehöjningar på kort sikt .

Därför är optimismen fortfarande försiktig

Ett tidigare avtal hade redan börjat falla sönder

Den tillfälliga uppgörelsen var inte ett stabilt fredsavtal. Det tidigare samförståndsavtalet från juni hade vid början av augusti försvagats kraftigt efter nya strider mellan USA och Iran samt oenighet om rätten att färdas genom Hormuzsundet .

Att ett fartyg träffades i sundet strax före de nya samtalen visade dessutom hur instabilt läget fortfarande var. En varaktig fred var långt ifrån säker .

”Varken krig eller fred”

BBC:s Lyse Doucet beskrev situationen efter avtalet som ett skört tillstånd av ”varken krig eller fred”. Enligt bedömningen kunde vapenvilan när som helst övergå i ett öppet krig igen .

Reuters varnade samtidigt för att det tillfälliga lugnet kanske inte skulle förhindra nya uppblossningar. Det skapade frågetecken kring hur snabbt – och i vilken omfattning – tanktrafiken genom det strategiskt viktiga sundet faktiskt skulle kunna återgå till det normala .

Oenighet om vem som kontrollerar trafiken

USA och Iran fortsatte dessutom att ge olika tolkningar av den framväxande överenskommelsen. Parterna hade motstridiga beskrivningar av vem som skulle kontrollera fartygens in- och utpassage genom Hormuzsundet – en central konfliktfråga som kan stoppa genomförandet .

Ett avtal som redan har misslyckats en gång

Analytiker pekade också på den närmaste historiken. Ett fredsavtal från juni 2026 hade redan fallit samman inom några veckor. President Donald Trump hade vid ett tillfälle förklarat att avtalet var ”över”, samtidigt som drönar- och raketattackerna återupptogs .

Det gjorde att den nya marknadsoptimismen blev mer av en lättnadsreaktion än ett uttryck för genuin tilltro till en långsiktig lösning.

Slutsats: lättnad på börsen, men fortsatt geopolitisk risk

Börsrallyt den 5 augusti speglade en verklig lättnad över möjligheten till minskad spänning kring Hormuzsundet. Före kriget passerade ungefär en femtedel av världens olje- och LNG-flöden genom den viktiga farleden .

Men de politiska och strategiska motsättningarna mellan Washington och Teheran var fortfarande olösta. Vapenvilan var därför sårbar för ett plötsligt sammanbrott.

För investerare blev dagen en påminnelse om hur snabbt den geopolitiska riskpremien kan minska när ett avtal ser ut att vara nära – och hur snabbt den kan återvända om förhandlingarna misslyckas.