Smarta glasögon 2026: skol- och EU-förbud, budgetkameror och Metas sena integritetsfix

Europa granskar om en liten LED-lampa räcker

Europeiska dataskyddsstyrelsen, EDPB, har gjort smarta glasögon till en prioriterad integritetsfråga under 2026. Europaparlamentariker har uppmanat EU-kommissionen att agera, samtidigt som nationella dataskyddsmyndigheter undersöker hur glasögonen förhåller sig till GDPR:s krav på samtycke, insyn och inbyggt integritetsskydd .

Frågan är inte bara om användaren får spela in. Den gäller också förbipasserande: personer som fångas av kameran har i praktiken ofta ingen möjlighet att ge ett informerat samtycke eller invända innan inspelningen sker.

• Frankrike: CNIL, den franska dataskyddsmyndigheten, publicerade i juni 2026 en sammanställning av hur G7-ländernas dataskyddsmyndigheter ser på smarta glasögon. Den 29 juni gick myndigheten dessutom ut med en offentlig uppmaning till vaksamhet .
• Frankrike, Tyskland och Nederländerna: Länderna överväger enligt rapporter att helt förbjuda Metas smarta glasögon medan myndigheterna bedömer om produkterna uppfyller EU:s integritetsregler. En central diskussion är om den lilla inspelningslampan verkligen ger människor i omgivningen en tillräckligt tydlig varning .
• EDPS: Europeiska datatillsynsmannen rekommenderade redan i en teknisk rapport från 2019 att smarta glasögon skulle utvecklas enligt principen ”privacy by design” – alltså att integritetsskydd byggs in från början . Nu sätts GDPR:s befintliga verktyg på prov av risken för storskalig och svårupptäckt inspelning .

K-marts glasögon för A$89 sålde slut

I Australien sålde K-marts Anko-märkta ”camera glasses” slut både i butiker och på nätet i början av augusti 2026 . Priset var 89 australiska dollar. Glasögonen har en kamera på 8 megapixlar, kan spela in video i 1080p och har funktioner för AI-baserad bildigenkänning .

Den låga prislappen är central i debatten. Den gör kameraförsedda glasögon tillgängliga för en bred massmarknad, långt utanför den dyrare teknikentusiastkrets som tidigare varit målgruppen. Digitala rättighetsförespråkare har kallat produkten en ”integritetsmardröm” och varnat för att fler kan bli filmade utan sin vetskap eller sitt samtycke .

• Anko-glasögonen saknar en synlig inspelnings-LED, till skillnad från dyrare Ray-Ban-modeller från Meta. Det gör dold inspelning svårare att upptäcka .
• Australiens integritetslagstiftning har betydande luckor när det gäller bärbara kameror. Den australiska tillsynsmyndigheten OAIC konstaterade i september 2025 att Kmart hade brutit mot integritetsregler genom användning av ansiktsigenkänning i butiker . Det finns däremot ingen särskild regel som uttryckligen reglerar dold realtidsinspelning med konsumenters bärbara kameror .

Meta försöker täppa till en känd säkerhetslucka

Den 7 juli 2026 skickade Meta ut en obligatorisk firmwareuppdatering till Ray-Ban-smartglasögon. Uppdateringen stänger av kameran helt om systemet upptäcker att integritetslampan har täckts, manipulerats eller förstörts .

Åtgärden riktar sig mot användare som försökt sätta tejp eller klistermärken över lampan för att kunna spela in i smyg. Meta hade redan en funktion som stängde av kameran när lampan täcktes, men den nya uppdateringen ska även upptäcka fysisk manipulation .

Kritiker menar samtidigt att åtgärden kommer sent. Enligt uppgifter hade Meta hunnit leverera omkring 7 miljoner kameraförsedda smarta glasögon innan skyddet infördes .

Dessutom rapporterade Financial Times att Meta arbetar med en prototyp av så kallade ”super-sensing”-glasögon. Modellen uppges kunna fotografera bärarens omgivning med några sekunders mellanrum – och sakna inspelnings-LED helt – vilket har väckt ytterligare integritetsoro .

Även utanför lagstiftningen kommer motreaktioner. Biografer, kasinon, sjukhus och andra amerikanska verksamheter har förbjudit Metas glasögon. I maj 2026 öppnade Texas justitieminister Ken Paxton dessutom en delstatsutredning om företagets hantering av ansiktsgeometri och annan biometriskt relaterad information .

Ett regelverk som jagar efter utvecklingen

Fallet med Anko-glasögonen illustrerar en större förändring: när kamerateknik blir billig nog för massmarknaden ökar också risken att människor filmas i vardagen utan att förstå när eller hur det sker .

Myndigheter i EU, Australien och amerikanska delstater agerar i många fall först efter att produkterna redan nått konsumenterna. I stället för krav på integritetscertifiering före lansering blir resultatet förbud i skolor, på arbetsplatser och på särskilda platser – en form av reglering som steg för steg försöker täppa till nya luckor.

Det finns fortfarande ingen global samsyn om:

• obligatoriska inspelningsindikatorer,
• hur länge ljud, bilder och video får sparas,
• hur personer i omgivningen ska informeras,
• eller när biometriska uppgifter får samlas in och analyseras.

Den grundläggande konflikten är därför tydlig. Tillverkarna vill göra kameror, mikrofoner och AI till en nästan osynlig del av vardagens glasögon. Lagstiftarna försöker samtidigt skydda människor med regler som i första hand utformades för synliga kameror, mobiltelefoner och tydliga inspelningssituationer.