UGV:er är band- eller hjulförsedda fordon som kan fjärrstyras eller delvis automatiseras. De används bland annat för att köra fram ammunition och förnödenheter, evakuera sårade, röja minor och bära vapensystem. Utvecklingen innebär inte att människan försvinner från slagfältet, men att fler av de farligaste uppgifterna kan utföras på avstånd.
I ett kvällstal den 27 april beordrade president Volodymyr Zelenskyj militären att under 2026 ta fram och leverera minst 50 000 UGV:er. Han beskrev satsningen som "nästa stora steg" för att rädda soldaters liv . Försvarsminister Mychajlo Fedorov och generalstaben fick i uppdrag att nå målet .
Redan före presidentens besked hade Fedorov meddelat att Ukraina planerade att upphandla 25 000 UGV:er under första halvan av 2026. Det är mer än dubbelt så många som under hela 2025 . Den långsiktiga ambitionen är att låta robotsystem hantera all frontlogistik .
Ihor Sjmýriov, chef för UGV-avdelningen vid den ukrainska försvarsinnovationsplattformen Brave1, bedömer att landet kan komma att överträffa Zelenskyjs mål . Vid mitten av 2026 hade beställningarna redan passerat 22 000 fordon .
För bara några år sedan var markrobotar främst prototyper och begränsade försök. Under första halvan av 2026 hade ukrainska UGV:er däremot genomfört mer än 65 000 uppdrag, och den månatliga uppdragsvolymen hade mer än fördubblats . Uppdragen omfattar allt från transporter till stridsinsatser.
Enligt uppgifter från ukrainska och internationella källor stod markrobotar för omkring 90 procent av den ukrainska arméns logistikuppgifter, däribland ammunitionsleveranser, försörjning och evakuering av skadade . Tillsammans med flygdrönare ska UGV:er dessutom ha bidragit till att Ukraina återtog upp till 600 kvadratkilometer under årets första halva .
Några av de mest uppmärksammade milstolparna är:
Efterfrågan har skapat ett omfattande ukrainskt ekosystem för robotutveckling. Nästan 300 företag tillverkar omkring 550 olika UGV-modeller för bland annat logistik, sjuktransport, minröjning och strid .
Tillverkaren Trinity Robotics planerar att fördubbla produktionen till cirka 2 200 fordon under 2026. Företaget förhandlar också med en fransk partner om att starta tillverkning i Frankrike .
Tencore levererade över 2 000 robotar under 2025 – fler än vad USA uppges ha haft i hela sitt markrobotbestånd . Ukrainas försvarsupphandlingsmyndighet hade dessutom tecknat 19 kontrakt värda sammanlagt 268 miljoner dollar i april 2026 .
Men den snabba tillväxten skapar också praktiska problem. Ukrainska operatörer har sagt att militären inte främst behöver ännu fler modeller, utan bättre underhåll, reservdelar och service för de över 550 plattformar som redan finns .
Satsningen har lockat till sig utländska företag och finansiering. Samarbetena samlas bland annat under initiativet "Build with Ukraine", som Zelenskyj lanserade 2025 .
Det är lätt att beskriva utvecklingen som en robotarmé som helt ska ersätta soldater. Analytiker och militära befälhavare ger dock en mer nyanserad bild.
Brigadgeneral Andrij Biletskyj, chef för Ukrainas tredje armékår, har sagt att förband som aktivt integrerar UGV:er kan minska behovet av frontinfanteri med upp till 30 procent före slutet av 2026. På längre sikt har han nämnt en möjlig minskning på upp till 80 procent – men samtidigt betonat att infanteri fortfarande behövs för uppgifter på nära håll .
Analytiker vid Modern War Institute vid West Point konstaterar att Ukraina har gått från enstaka experiment till nätverksbaserade robotsystem som fungerar på förbandsnivå. Tekniken har samtidigt tydliga begränsningar: svår terräng, störningar från elektronisk krigföring och begränsad autonomi under intensiv beskjutning är fortfarande stora hinder .
Robotsystemen är dessutom sårbara. Rysk elektronisk krigföring och attacker med drönare kan störa eller slå ut länken mellan operatören och fordonet . Fullt autonoma beslut om mål och bekämpning är fortfarande mer av en framtidsvision än en etablerad verklighet; mänsklig kontroll är fortsatt central .
Ukrainas erfarenheter följs noga av andra försvarsmakter. Landet visar hur markrobotar kan gå från nischad teknik till ett distribuerat stödlager inbyggt i brigadernas dagliga verksamhet: leveranser, ingenjörsuppgifter, evakuering, minröjning och i vissa fall direkt strid .
För Nato innebär Ukrainas utveckling både nya standarder och en växande marknad för obemannade system . Initiativet "Build with Ukraine" skapar samtidigt en modell där utländska företag kan kombinera europeisk industrikapacitet med ukrainsk erfarenhet från verkliga stridsförhållanden .
Den viktigaste lärdomen är därför inte att soldater plötsligt blivit överflödiga. Snarare förändras balansen mellan människa och maskin. Om Ukraina lyckas nå målet på 50 000 UGV:er kan fler människor hållas borta från de mest utsatta delarna av fronten – samtidigt som robotarna själva blir en allt mer central del av hur markkrig planeras och genomförs.