Moderna testar för första gången ett mRNA-vaccin mot Ebola

mRNA-1469 bygger på samma mRNA-plattform som Moderna använde i sitt covid-19-vaccin. Plattformen instruerar kroppens celler att tillfälligt producera ett virusrelaterat protein, så att immunförsvaret kan tränas utan att vaccinet innehåller ett levande Ebola-virus. Studien bygger också vidare på Modernas tidigare forskning om filovirus, den virusfamilj som Ebola tillhör .

Resultat från en fas 1-studie visar dock inte ännu om vaccinet skyddar människor i ett pågående utbrott. De första frågorna är om vaccinet kan ges säkert och om det utlöser ett tillräckligt starkt immunsvar.

Ett snabbt växande utbrott utan godkända motåtgärder

Utbrottet rapporterades först den 14 maj 2026 i Ituri-provinsen i Kongo-Kinshasa. Dagen därpå deklarerade både Kongo-Kinshasa och Uganda officiella utbrott. Den 17 maj klassade Världshälsoorganisationen (WHO) situationen som ett internationellt hot mot folkhälsan, en så kallad Public Health Emergency of International Concern, eller PHEIC .

Enligt WHO:s uppgifter per den 30 juli hade Kongo-Kinshasa 3 605 bekräftade fall och 1 587 dödsfall. Det motsvarar en rapporterad fall-dödlighet på omkring 44 procent . Fall har även rapporterats i Uganda och andra grannländer . Smittan har spridits över flera vårdzoner och provinser, och den högsta veckosiffran för både nya fall och dödsfall noterades i slutet av juli .

Det som gör utbrottet särskilt svårt att hantera är virusvarianten. De licensierade Ebola-vacciner och behandlingar som redan finns är inriktade på Zaire-ebolaviruset, inte Bundibugyo-ebolaviruset. För BDBV finns därför ännu inga godkända vacciner eller behandlingar .

Hur stort är utbrottet jämfört med epidemin i Västafrika?

Ebolaepidemin i Västafrika 2014–2016 var betydligt större och orsakades av Zaire-ebolaviruset. Den omfattade omkring 28 600 fall och 11 300 dödsfall. Det pågående Bundibugyo-utbrottet är alltså fortfarande mycket mindre, men räknas som det näst största Ebola-utbrottet som registrerats .

CEPI satsar upp till 50 miljoner dollar

Coalition for Epidemic Preparedness Innovations (CEPI), en internationell organisation som finansierar utveckling av vacciner mot epidemiska sjukdomar, har lovat upp till 50 miljoner dollar till Modernas mRNA-1469-program .

Pengarna ska kunna användas till prekliniska tester, fas 1-studien och tillverkning. Om de tidiga resultaten är positiva kan stödet även bidra till senare studiefaser och en snabbare uppskalning av produktionen .

Modernas program ingår i en större CEPI-satsning på omkring 60 miljoner dollar till tre vaccinkandidater mot Bundibugyo-ebolaviruset: från Moderna, University of Oxford och IAVI .

Löfte om tillgång till vaccinet

Om mRNA-1469 godkänns har Moderna lovat att göra minst 500 000 doser tillgängliga till så kallade tillgångspriser för låg- och medelinkomstländer. Företaget har också sagt att det ska leverera doser till Kongo-Kinshasa och andra drabbade länder som en del av utbrottsinsatsen .

Det är ännu oklart när ett eventuellt vaccin skulle kunna bli godkänt. Först måste mRNA-1469 genomgå den nu påbörjade fas 1-studien och därefter större kliniska prövningar.

Oxford ligger före i kapplöpningen

Moderna är inte först med att testa ett Bundibugyo-specifikt vaccin på människor. University of Oxford startade sin fas 1-studie BD-Ebov den 13 juli 2026, omkring tre veckor före Modernas studiestart. Den första deltagaren fick Oxford-vaccinet ChAdOx1 BDBV den 24 juli .

Oxford-studien genomförs av Oxford Vaccine Group i Storbritannien och ska omfatta 50 friska vuxna mellan 18 och 55 år . ChAdOx1 använder en viral vektorplattform – samma grundteknik som i Oxford-AstraZenecas covid-19-vaccin – men bär genetiska instruktioner för ett protein från Bundibugyo-ebolaviruset .

Båda kandidaterna befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Oxford siktar på att testa sitt vaccin i en verklig utbrottssituation i Uganda senare under 2026. Moderna kan få möjlighet att följa en liknande snabb väg om de första säkerhets- och immunitetsdata är lovande .