Super-El Niño 2026: Därför varnar forskare för rekordvärme och skogsbränder

Det innebär att frågan inte längre främst är om årets El Niño blir betydande, utan hur nära den kan komma de starkaste händelserna som någonsin har registrerats.

Hur sannolik är en super-El Niño?

En ”super-El Niño” används här om en El Niño där Niño3.4-indexet når minst 2,0 °C över genomsnittet under den period som krävs för klassificeringen. Prognoserna pekar tydligt mot en mycket stark händelse, men det är fortfarande inte säkert att tröskeln passeras.

• NOAA:s prognos anger 81 procents sannolikhet för en mycket stark El Niño under oktober–december, på en nivå som skulle placera den bland de största sedan 1950 .
• En tidigare NOAA-prognos från maj gav 66 procents sannolikhet för att El Niño skulle nå ”super”-nivå under hösten eller vintern .
• 23 av 26 modeller i en prognossammanställning pekade mot en super-El Niño före årets slut .

Klimatforskaren Zeke Hausfather analyserade i juli 667 modellkörningar från 14 säsongsmodeller och beskrev utvecklingen som en möjlig ”rekordkrossande El Niño” . Forskare som uttalade sig för Nature bedömde samtidigt att händelsen kan bli den största på åtminstone 150 år .

Prognoserna är dock inte identiska. En annan bedömning från Fox Weather framhöll att det rullande tremånadersmedelvärdet i Niño3.4-området ännu låg kring 1,5 °C och att en officiell superklassificering därför inte var given .

Kan 2026 bli varmaste året någonsin?

El Niño höjer vanligtvis den globala medeltemperaturen tillfälligt genom att värme från havet frigörs till atmosfären. Den effekten kommer nu ovanpå en redan mycket varm planet.

Under januari–juni 2026 låg den globala yttemperaturen 1,14 °C över referensvärdet – den tredje högsta nivån under den 177-åriga mätserien, efter motsvarande perioder 2024 och 2025 .

Bedömningarna av helårsrekordet varierar:

• Carbon Brief uppskattade i juli sannolikheten för att 2026 slår 2024 års rekord till 35 procent. Den ökade sannolikheten kopplades i princip helt till allt starkare El Niño-prognoser .
• James Hansens forskargrupp vid Columbia University bedömde att 2026 ligger i kurs för att bli det varmaste året i den instrumentella mätserien .
• En mer försiktig Carbon Brief-analys, baserad på fem temperaturdataset, placerade 2026 som det näst varmaste året och gav 19 procents chans att 2024 års rekord överträffas .
• Världsmeteorologiska organisationen, WMO, bedömer att sannolikheten är 86 procent för att minst ett av åren 2026–2030 sätter ett nytt globalt temperaturrekord. 2027 kan bli särskilt varmt eftersom El Niños fulla värmepåslag då kan nå ytan .

Skillnaden mellan prognoserna handlar framför allt om tidpunkten. Om El Niño når sin topp sent under 2026 kan en stor del av effekten i stället synas i årsmedelvärdet för 2027. Hausfather har pekat på att sannolikheten för ett rekord 2026 varierar kraftigt mellan olika temperaturserier – från omkring två av tre i NASA:s och Berkeley Earths data till omkring två av tio i ERA5 och en av tio i JRA-3Q .

Amazonas går in i händelsen försvagad

Den mest akuta ekologiska risken gäller Amazonas regnskog. Området har ännu inte återhämtat sig från den svåra torkan 2023–2024, då värme och vattenbrist redan pressade skogen hårt.

En studie publicerad i PNAS i april 2026 uppskattade att 53,7 procent av de intakta regnskogsområden som drabbades av torkan fortfarande inte kommer att ha återhämtat sig ens efter sju år . När skogen förlorar biomassa minskar också dess förmåga att återföra vatten till atmosfären och upprätthålla sitt lokala mikroklimat.

Forskning ledd av Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE visar dessutom att Amazonas redan upplever längre torrperioder och förändrade nederbördsmönster som tidigare väntades först under 2030- eller 2040-talet . Det tyder på att ekosystemets motståndskraft försvagas snabbare än befarat.

Under El Niño 2023–2024 steg temperaturerna i Amazonas omkring 2–4 °C över skogens historiska genomsnitt . En ännu starkare händelse kan därför leda till:

• högre brandrisk i nordöstra Amazonas samt i norra Brasilien, Colombia och Venezuela
• snabbt sjunkande flodnivåer
• större vattenstress för människor, jordbruk och ekosystem
• ytterligare förlust av skog och lagrat kol

Brasilien har ökat anslagen till brandbekämpning och anställt rekordmånga federala brandmän inför risken för extrem torka . Forskargruppen World Weather Attribution har samtidigt varnat för att 2026 kan utvecklas till ett ”utan motstycke globalt brandår” när El Niño förstärker den befintliga värmen och torrheten .

Naturligt fenomen – i en onaturligt varm värld

El Niño är ett naturligt återkommande klimatfenomen där havet i det tropiska Stilla havet blir ovanligt varmt. Men dagens El Niño utvecklas ovanpå omkring 1,3 °C mänskligt orsakad global uppvärmning .

Det är den kombinationen som gör situationen särskilt allvarlig. El Niño står för ett tillfälligt värmepåslag, medan de långsiktiga utsläppen har höjt grundnivån. Därför får samma naturliga vädermönster i dag större temperatur- och torkeffekter än jämförbara händelser tidigare.

Att El Niño återkommer bara tre år efter den föregående perioden är också ovanligt. Hansens forskargrupp har föreslagit att den kraftiga bakgrundsuppvärmningen kan påverka dynamiken i ENSO-cykeln, det större klimatmönster där El Niño och La Niña ingår .

Klimatförändringen gör dessutom effekterna svårare att förutsäga. Meteorologer vid Australiens vädermyndighet har varnat för att traditionella samband mellan El Niño och väder i olika delar av världen blir mindre tillförlitliga när klimatet förändras .

Forskare efterlyser förberedelser nu

WMO aktiverade El Niño-varningar den 2 juni och uppmanade länder att stärka systemen för tidiga varningar inför temperaturer över det normala på nästan hela jorden .

FN-organen OCHA, FAO och WFP har varnat för att miljontals människor som redan lever med hunger, fördrivning och ekonomisk utsatthet kan drabbas av ännu en klimatrelaterad chock . EU-kommissionens Joint Research Centre har efterlyst förebyggande åtgärder inom livsmedelsförsörjning, vatten, sjukvård och katastrofriskberedskap .

Även NOAA och USA:s vädertjänst har betonat att risken för en historisk händelse som förstärker extremväder ökar samtidigt som tiden för förberedelser krymper . António Guterres, FN:s generalsekreterare, sammanfattade varningen så här: ”El Niño kommer att hälla bränsle på elden i en värld som blir varmare. Effekterna kommer att slå hårdare, spridas längre och korsa gränser i förödande hastighet” .

Slutsats

2026 års El Niño förstärks snabbare än nästan någon tidigare händelse i mätserien. Det finns 81 procents sannolikhet att den blir en av de största sedan 1950, och flera modeller pekar mot att den kan nå super-El Niño-nivå .

Huruvida 2026 slår 2024 som det varmaste året är fortfarande osäkert, men 2027 framstår som en ännu starkare kandidat om El Niños topp inträffar sent. För Amazonas är läget mer omedelbart: regnskogen går in i den nya perioden med försvagad återhämtning, längre torrperioder och hög brandrisk.

Forskarvarningen är därför inte bara en prognos om temperaturer. Den handlar om att använda den korta tid som återstår till att stärka tidiga varningar, vattenförsörjning, sjukvård, livsmedelsberedskap och brandbekämpning innan El Niño når sin väntade topp mot slutet av året.