Metoden kallas Sagnac-fononinterferometri. Den bygger på att forskarna mäter hur ljudvågor – eller fononer – färdas genom en roterande superfluid. På samma sätt som Dopplereffekten får ljudet från en passerande ambulans att ändra tonhöjd, påverkar superfluidens rotation ljudvågornas fas. Det gör det möjligt att läsa av systemets rörelsemängdsmoment , .
Resultatet öppnar enligt forskarna ett nytt fönster mot kvantmateria. Ljud kan där fungera som ett känsligt diagnostiskt verktyg för system som annars är svåra att undersöka med konventionella metoder .
I en studie som publicerades i Communications Physics den 31 juli 2026 använde de teoretiska fysikerna Ippei Danshita från Kindai University och Daichi Kagamihara från Chuo University plattformen Oqtant. Tjänsten, som tillhandahålls av det amerikanska företaget Infleqtion, ger fjärråtkomst till experiment med Bose–Einstein-kondensat , .
Forskarna kunde på distans undersöka hur anomal tunneling påverkar kollektiva excitationer i ett BEC. Studien är det första sakkunniggranskade forskningsresultatet från Oqtant-plattformen .
Vid vanlig kvanttunnling minskar sannolikheten för genomträngning när partikelns energi blir lägre. Vid anomal tunneling i ett BEC sker det motsatta: ljudvågor med låg energi, alltså kollektiva excitationer, kan passera helt även genom höga barriärer. När energin närmar sig noll närmar sig transmissionssannolikheten ett .
Observationerna stämde överens med de teoretiska förutsägelserna och bekräftade därmed detta kontraintuitiva fenomen experimentellt för första gången . Anomal tunneling förutsägs inte bara kunna förekomma i BEC-system utan även i material som magneter. Resultatet är därför betydelsefullt för den kondenserade materiens fysik .
BEC-experimentet visar också hur tillgången till avancerad kvantforskning kan förändras. Traditionella experiment med ultrakalla atomer kräver ofta många års specialiserad utbildning för att bygga och driva utrustningen. Det har i praktiken gjort det svårt för teoretiska fysiker att själva testa sina förutsägelser experimentellt .
Med Oqtant kunde forskarna i stället utforma och genomföra experiment på distans, utan att ha ett eget laboratorium , . Forskarna framhöll att modellen kan utvidga vad teoretiska fysiker kan göra i sin forskning och fungera som en katalysator för att även andra avancerade experimentanläggningar flyttar ut i molnet .
Utvecklingen påminner om molnbaserade tjänster för kvantdatorer, där forskare får tillgång till avancerad hårdvara över internet. Skillnaden här är att det inte bara handlar om beräkningar: även verkliga experiment med ultrakalla kvantsystem kan styras på distans.
De båda studierna är oberoende av varandra, men har en tydlig gemensam nämnare. Den ena använder ljud för att göra kvantmateria avläsbar. Den andra använder en tillgänglig molnplattform för att göra avancerade experiment möjliga för forskare som inte har egen laboratorieinfrastruktur.
Tillsammans ger resultaten nya insikter om Cooperpar, superfluiditet och kvanttunnling – och pekar samtidigt mot en forskningsmiljö där fler kan delta i experimentell fysik utan att själva äga eller driva ett helt kvantlaboratorium.