Dagen före hade priset fallit omkring 5 procent efter att USA:s president Donald Trump ställt in planerade militära attacker mot Iran. Beskedet väckte förhoppningar om en snabbare diplomatisk lösning och fick riskpremien i oljepriset att minska . På tisdagen återkom dock oron: samtalen mellan USA och Iran var fortsatt osäkra, samtidigt som marknaden åter fokuserade på de mer långvariga problemen med utbud och lager .
Efter ett kort uppehåll återupptog den amerikanska militären i slutet av juli attacker mot iranska mål. Den 4 augusti räknade marknaden därför med att en diplomatisk lösning fortfarande låg långt borta . Iran hade tidigare varnat för ”långa och smärtsamma attacker” om angreppen återupptogs .
För oljehandeln innebär det en större risk för nya angrepp mot fartyg, hamnar och energianläggningar i Persiska viken. Det räcker ofta att risken ökar för att försäkringskostnader, fraktpriser och oljepriser ska stiga.
Sedan den 4 mars 2026 har iranska styrkor förklarat Hormuzsundet ”stängt” och hotat eller angripit fartyg med drönare, ballistiska robotar och mindre attackbåtar . Sundet är en av världens viktigaste flaskhalsar för energitransporter: normalt passerar omkring 20 procent av den globala oljehandeln där .
För rederierna har situationen blivit ännu svårare eftersom försäkring antingen inte går att få eller kostar mycket mer än normalt. Besättningar är dessutom ovilliga att ta rutten . Följden har blivit att Mellanösterns oljeproduktion minskat med mer än 11 miljoner fat per dag jämfört med nivåerna före konflikten .
Även alternativa exportvägar är under press. Angrepp mot tankfartyg och energianläggningar har kraftigt försvårat leveranser från Saudiarabiens västkust, som hade blivit en viktig omväg när trafiken genom Hormuzsundet ströps .
Den internationella energimyndigheten IEA har beskrivit den globala oljemarknaden som ”kraftigt underförsörjd” under tredje kvartalet 2026 . Den globala oljeproduktionen väntas minska med 3,9 miljoner fat per dag under hela året, medan Gulfproducenterna riskerar sammanlagda produktionsbortfall på mer än 1 miljard fat .
Det innebär att ett snabbt slut på striderna inte automatiskt skulle lösa situationen. Även om konflikten upphör snart väntas marknaden förbli i underskott åtminstone till och med tredje kvartalet 2026 .
Låga lager gör marknaden mer känslig för varje ny störning. USA:s energimyndighet EIA har varnat för att lagren i världens största ekonomier är på väg mot de lägsta nivåerna på flera decennier – nivåer som inte setts sedan åtminstone 2003 .
IEA-chefen Fatih Birol har samtidigt sagt att kommersiella oljelager minskar snabbt och att det bara återstår några veckors tillgång . Goldman Sachs uppskattade att de globala lagren minskade i rekordtakt, motsvarande 11–12 miljoner fat per dag, i april 2026 .
EIA räknar med att OECD-ländernas oljelager faller till strax under 2,3 miljarder fat i december 2026 . När lagren är så låga finns en mindre buffert om ytterligare produktion eller transporter försvinner.
Olja prissätts i amerikanska dollar. När dollarn försvagas blir råvaran billigare för köpare som använder andra valutor, vilket normalt kan stärka efterfrågan och bidra till högre oljepriser .
Den svagare dollarn var därför en ytterligare stödjande faktor för Brent den 4 augusti, även om geopolitiken och leveransriskerna var de viktigaste drivkrafterna.
OPEC+, där OPEC-länderna samarbetar med bland andra Ryssland, har behållit sina produktionskvoter för att bidra till prisstabilitet i den mycket volatila marknaden . Det innebär samtidigt att den globala marknaden inte får någon snabb extra tillförsel från gruppen.
Oplanerade raffinaderistopp i Nordeuropa har dessutom skapat en regionalt stramare marknad för oljeprodukter. När raffinaderier står stilla kan köpare behöva ersätta bortfallna leveranser med nya laster, vilket ger stöd åt efterfrågan på råolja.
Brent hade i genomsnitt kostat omkring 106 dollar per fat i maj och juni 2026 innan priset började falla tillbaka, enligt EIA . Myndighetens grundscenario bygger på att trafiken genom Hormuzsundet gradvis återupptas och att den stängda produktionen kommer tillbaka. I så fall väntas Brent sjunka till ett genomsnitt på omkring 89 dollar per fat under fjärde kvartalet 2026 .
Det scenariot är dock beroende av när och hur trafiken faktiskt kan återgå till det normala. IEA bedömer att marknaden kan förbli underförsörjd till och med tredje kvartalet, med ett möjligt överskott först under fjärde kvartalet eller senare – och då bara om ett varaktigt eldupphör nås .
På längre sikt finns en motsatt risk. Om konflikten får en hållbar lösning kan tidigare avstängd produktion återvända snabbt och skapa ett betydande överskott under 2027. IEA räknar i ett sådant scenario med att den globala produktionen kan återhämta sig till 110,3 miljoner fat per dag .
Vinnare: Producenter utanför konfliktområdet, bland annat amerikansk skifferolja, Nordsjöproduktion, västafrikanska producenter och andra producenter i Amerika, kan få mycket breda marginaler när Brent ligger klart över deras produktionskostnader.
Förlorare: Producenter i Mellanöstern drabbas av både produktionsbortfall och förlorade exportintäkter. Saudiarabiens exportkapacitet på västkusten har dessutom försvårats kraftigt av angrepp mot tankfartyg .
Risken: Ett långvarigt utbudsunderskott och rekordlåga lager kan göra att nästa störning får en oproportionerligt stor effekt på priset. Brent kan då stiga kraftigt, vilket ökar vinsterna för producenter som fortfarande kan leverera – men också risken för efterfrågeförstörelse när bränsle och transporter blir dyrare .
Den viktigaste variabeln för oljepriset är fortfarande hur konflikten utvecklas. Ett eldupphör och en återöppning av Hormuzsundet skulle sannolikt pressa Brent kraftigt när miljontals fat per dag återvänder till marknaden.
En ny eskalering, särskilt om den skadar saudisk eller annan Gulf-infrastruktur, kan däremot lyfta priset långt över 100 dollar per fat igen. Därför var uppgången den 4 augusti inte bara en reaktion på dagens rubriker – den speglade också en oljemarknad med mycket små säkerhetsmarginaler.