Eurozonens industripendlar mellan hopp och oro: Produktionen rusar – men orderböckerna sviker

Tyskland i topp – Frankrike på efterkälken

Bilden av eurozonens industri är långt ifrån enhetlig.

• Tyskland var den stora dragloket. Den tyska industrin expanderade i den snabbaste takten på flera år, med ett produktionsindex som nådde den högsta nivån sedan mars 2022 .
• Frankrike föll däremot tillbaka i kontraktion, vilket markerar en växande klyfta mellan eurozonens två största ekonomier .
• Italien såg sin expansion dämpas i takt med att nya order stannade av, vilket bidrar till en splittrad bild .

Mellanösternkonflikten – en svart sky över återhämtningen

Kriget i Mellanöstern, inklusive stängningen av Hormuzsundet, kastar en tung skugga över den europeiska industrins återhämtning. Effekterna märks på flera plan:

• Energipriser: Olje- och gaspriserna har stigit kraftigt sedan konflikten inleddes i slutet av februari 2026. Priserna på raffinerade produkter som bensin, diesel och flygbränsle har ökat med 40–45 procent – betydligt mer än råoljepriset i sig . Energiprisvolatiliteten är nu tillbaka på nivåer som senast sågs i början av 2022 .
• Leveranskedjor: De fysiska störningarna av exporten från Gulfstaterna, i kombination med stängningen av Hormuzsundet, skapar nya flaskhalsar som påverkar allt från energiprodukter till petrokemikalier och andra viktiga insatsvaror .
• Inflation: ECB:s ekonomiska bulletin från juni 2026 slår fast att ”kriget i Mellanöstern genererar inflationstryck” . ECB höjde räntan med 25 punkter i juni 2026, och i prognoserna väntas den underliggande inflationen ligga på 3,0 procent för 2026, 2,3 procent för 2027 och 2,0 procent för 2028 .

ECB:s räntebana och återhämtningens hållbarhet

ECB lämnade räntan oförändrad vid sitt möte den 23 juli, med hänvisning till mycket volatila energipriser och stor osäkerhet. Energipriserna ligger ”väl över de nivåer som noterades före konflikten” .

En växande majoritet av ekonomer som tillfrågats av Reuters förväntar sig dock en andra räntehöjning i september 2026, drivet av det fortsatta trycket från energipriserna .

PMI-data i sig signalerar att återhämtningen är skör. Eftersom produktionstillväxten bygger på att orderstockar töms snarare än på nya order – och eftersom Mellanösternkonflikten fortsätter att driva upp kostnader och störa leveranser – är hållbarheten i återhämtningen mycket osäker .

För svenska företag med exponering mot den europeiska industrin innebär detta en påminnelse om att ytan av en konjunkturuppgång kan vara bedräglig. Det är skillnad på en bred, självbärande återhämtning och en som drivs av tillfälliga faktorer som att beta av gamla order.