Utbyggnadstakten har accelererat dramatiskt. Det tog mer än två decennier att nå den första terawatten installerad solkraft. Den andra terawatten tillkom på ungefär tre år, och den tredje på mindre än två år . På bara fyra år tredubblades världens solkapacitet .
Under 2025 installerades rekordhöga 664 GW – 69 GW mer än 2024 och 212 GW mer än 2023. Samtidigt har den relativa tillväxttakten börjat avta: ökningen var 12 procent 2025, jämfört med 85 procent under tidigare år . Exakt när 3-TW-gränsen passerades är omdiskuterat, men vissa bedömare pekar på april 2026 .
IEA:s program för solcellssystem uppskattade den sammanlagda globala kapaciteten till omkring 2 974 GW vid slutet av 2025, efter att cirka 698 GW installerats under året . Solkraft står nu för ungefär 9 procent av världens elproduktion .
Kina är fortfarande motorn i den globala solutbyggnaden och bygger mer vind- och solkraft än resten av världen tillsammans . Landets pipeline för storskalig solkraft uppgår ensamt till 664 GW .
Problemet är att elnätet inte byggs ut i samma takt. Många av de stora förnybara energibaserna ligger i norra och västra Kina, långt från industrierna och befolkningscentra i öster. Begränsad överföringskapacitet gör att stora mängder ren el inte kan transporteras dit efterfrågan finns .
I solrika provinser som Qinghai, Xinjiang och Gansu har andelen solkraft som måste begränsas eller kopplas bort stigit till mellan 10 och 17 procent. Orsakerna är överbelastade nät och elmarknader som inte är tillräckligt flexibla . Nationellt steg bortkopplingsnivån i början av 2026 till 9,2 procent för solkraft och 8,5 procent för vindkraft .
Flaskhalsen har nu börjat bromsa själva utbyggnaden. Kinas solinstallationer föll med 56 procent jämfört med året före i mars 2026 och med 79 procent i april . Landets solmarknad går därmed mot sin första årliga nedgång sedan 2019 .
Kinas nätoperatörer investerade 167,5 miljarder yuan, motsvarande 24,5 miljarder dollar, bara under första kvartalet 2026 för att försöka komma ikapp. Men trögrörliga marknadsregler och överföringslösningar kopplade till kolkraft fortsätter att skapa hinder . Enligt Carbon Brief är det framför allt den oflexibla hanteringen av kolkraftverk och elnät – inte brist på produktionskapacitet – som gör att ren el går till spillo .
Det kan dessutom förlänga kolkraftens livslängd. Koldioxidutsläppen i Kina ökade faktiskt med 2 procent i början av 2026, delvis eftersom bortkastad vind- och solel tvingade fram fortsatt kolkraftsproduktion . Vind och sol står för omkring 20 procent av elen som transporteras i högspänningsnäten, medan kolkraft står för 42 procent .
Samtidigt som Kinas storskaliga utbyggnad bromsar växer en annan del av solmarknaden snabbt: takmonterade anläggningar i länder i det globala syd.
Pakistan har fått en ”oöverträffad” ökning av solanvändningen. Landets solkraftsproduktion har nått mer än tre gånger det globala genomsnittet . I flera viktiga industriområden väntades takmonterad solkraft under dagtid överstiga efterfrågan på el från nätet . Pakistan blev under en period Kinas näst största exportmarknad för solpaneler, innan Filippinerna tog över platsen . Till början av 2026 hade Pakistan undvikit mer än 12 miljarder dollar i olje- och gasimport som annars hade behövts för att täcka landets energibehov .
Filippinerna har varit världens snabbast växande solmarknad under 2026. Höga elpriser och återkommande strömavbrott får hushåll och företag att investera i egna solanläggningar . Den installerade taksolkapaciteten ökade nästan från 721 MW i början av 2025 till omkring 1 300 MW i början av 2026 . Återbetalningstiden har samtidigt sjunkit till ungefär tre år för bostadsanläggningar, 2,3 år för kommersiella system och 3,1 år för industrisystem .
Kina exporterade mer än 3 000 MW solpaneler till Filippinerna bara under mars och april 2026 . Under de tre månaderna fram till och med maj uppgick landets panelimport till 407 miljoner dollar – en ökning med 145 procent .
Nigeria har också sett en kraftig ökning av takinstallationer, tillsammans med mindre marknader som Kuba och Libanon . Afrika hade sitt snabbaste solår hittills 2025: installationerna ökade med 54 procent, ledda av Sydafrika med 1,6 GW och Nigeria med 803 MW . Antalet länder med minst 1 GW installerad solkraft har ökat till så många som 74, från 42 år 2020 .
Den snabba utbyggnaden har skapat ett nytt problem: ett växande elöverskott mitt på dagen. När solen producerar som mest kan produktionen överstiga vad elnätet och elanvändarna klarar av. Resultatet blir bortkopplad produktion, mycket låga eller till och med negativa elpriser och sämre lönsamhet för solparker .
I Kina har mer än 150 regioner klassats som ”röda zoner”, där det lokala elnätet inte längre bedöms kunna ta emot mer solkraft .
Batterilager kan flytta solöverskottet från dagens ljusa timmar till kvällens effekttoppar. Det kan minska behovet av fossileldade reservkraftverk, förhindra att elpriser pressas ned till noll och förbättra ekonomin i redan byggda solparker.
En studie i PNAS om Kinas väg mot klimatneutralitet konstaterade att energilagring på terawattnivå behövs för att ta hand om överskottsproduktionen. Studien pekade också på behovet av kraftigt utbyggda högspänningsförbindelser mellan provinser . SolarPower Europes prognos för 2026–2030 beskriver på liknande sätt en bransch som går från en ren installationskapplöpning till en integrationsutmaning, där hög solandel driver behovet av lagring, nätutbyggnad och nya marknadsregler .
Utan en snabb utbyggnad av batterilager kommer värdet av varje ny solanläggning att minska. Problemet med bortkastad el riskerar samtidigt att växa när ytterligare terawattkapacitet ansluts.
SolarPower Europe räknar med en tillfällig nedgång i de globala installationerna under 2026. I organisationens mellanscenario minskar ny kapacitet med 8 procent till 612 GW, innan tillväxten väntas återvända 2027 . Den förväntade nedgången skulle i så fall bli den första globala marknadskontraktionen på mer än 20 år och beror till stor del på omstruktureringen av den kinesiska solmarknaden .
Det betyder inte att solrevolutionen är över. Däremot håller den på att byta karaktär. Nästa fas kommer inte främst att avgöras av hur många paneler som kan produceras och monteras, utan av hur snabbt länder kan bygga ut överföringsnät, införa flexiblare elmarknader och installera energilager.
Som Global Energy Monitor formulerade det har Kinas vind- och solutbyggnad gått från en ”installationskapplöpning till ett test av systemintegration” . Frågan är därför inte längre om världen kan bygga solkraft i terawattsskala – utan om elsystemen kan använda den effektivt.