Solkraften passerar 3 000 GW – nu avgör elnätet nästa fas

På basis av nya installerade megawatt var solmarknaden 2025 mer än fyra gånger större än vindkraften . Ändå kan 2026 bli ett trendbrott. SolarPower Europe räknar i sitt medelscenario med att den globala utbyggnaden minskar med 8 procent till 612 GW, främst på grund av en nedgång i Kina . Det skulle i så fall bli den första globala minskningen från ett år till nästa på mer än två decennier .

Kina dominerar – men bromsar in

Kina installerade omkring 278–315 GW solkraft under 2025, vilket motsvarade ungefär 62–68 procent av den globala nyinstallerade kapaciteten . Asien och Stillahavsområdet står nu för cirka 68 procent av världens installationer .

Vid slutet av 2025 hade Kina omkring 1 464 GW installerad solcellskapacitet – nästan hälften av den globala totalen . Landet hade dessutom över 709 GW potentiell kapacitet i planerade projekt, mer än en tredjedel av den globala projektportföljen .

Under 2026 har utvecklingen däremot vänt kraftigt. Kina installerade 72,07 GW under årets första sex månader, en minskning med 66 procent jämfört med samma period året före . Nedgången hänger samman med en kraftig anslutningsvåg 2025, då projekt skyndade sig att komma i drift innan nya prisregler började gälla . Trots fallet låg första halvårets installationer fortfarande över genomsnittet för motsvarande period 2021–2024 .

Kinas femårsplan och prisreformerna är en medveten inbromsning. Fokus flyttas från maximal utbyggnadstakt till lönsamhet, systemkvalitet och bättre samspel med elnätet.

Fler tillväxtmarknader tar plats

Solkraften blir samtidigt mindre geografiskt koncentrerad. I slutet av 2025 hade 26 länder minst 10 GW sammanlagd solcellskapacitet, jämfört med bara ett fåtal länder för några år sedan .

Indien installerade omkring 49 GW under 2025, ett nytt rekord, medan Sydostasien växer fram som en viktig regional motor . Under 2026 väntas mer än 100 GW ny solkapacitet installeras utanför Kina. Marknader i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika växer i takt med att solkraft i många regioner blivit den billigaste källan till ny el .

Tillväxten är dock inte friktionsfri. Framväxande marknader har ofta svagare elnät, högre finansieringskostnader och större regulatorisk osäkerhet än Kina och Europa. Det gör att projekt kan ta längre tid att finansiera, bygga och ansluta.

Från paneler till ledningar

Överföringskapaciteten har blivit den avgörande flaskhalsen. Wood Mackenzie bedömer att elöverföringen nu är det främsta hindret för nya projekt – inte tillgången på solpaneler . Många äldre nät byggdes för stabil och centraliserad elproduktion och är inte dimensionerade för stora mängder väderberoende kraft .

När andelen solkraft stiger ökar också de tekniska kraven. Spänningsvariationer, frekvensproblem, minskad systemtröghet, försämrad elkvalitet och svårare skyddssamordning kan uppstå vid hög solpenetration . Vid en andel på 50 procent kan integrationskostnaderna överstiga 25–40 dollar per MWh .

Nätbegränsningar leder redan till att omkring 5 procent av den förnybara elproduktionen ibland måste strypas i vissa regioner. Samtidigt blir perioder med negativa elpriser vanligare på solintensiva marknader som Kalifornien och delar av Europa .

Även anslutningsprocesserna har blivit överbelastade. I USA sitter mer än 2,6 TW rena energiprojekt fast i anslutningsköer, och omkring 80 procent av projekten i köerna når aldrig kommersiell drift . Den genomsnittliga väntetiden för nätanslutning i USA har mer än fördubblats sedan 2015 och överstiger nu tre år .

Batterier går från tillval till krav

Energilager håller på att gå från frivilligt till nödvändigt. År 2025 blev lönsamheten för nya storskaliga solprojekt allt mer beroende av integrerade batterilager, så kallade BESS-anläggningar (battery energy storage systems). Fristående solparker är inte längre det självklara standardalternativet för nya kraftverksprojekt .

Batterier kan lagra överskottsel när produktionen är hög mitt på dagen och leverera den senare, när efterfrågan ökar. De kan också bidra till spänningsstabilitet och minska behovet av nätförstärkningar. I en studie minskade energilager behovet av transformatorcapacitet med 11,8 procent och reducerade behovet av utbyggnad av luftledningar med ytterligare 27,1 procent .

Reglerna och marknaderna har däremot inte alltid hängt med. I många elsystem missgynnas lagring strukturellt: batterier kan beskattas både när de laddas och när de matar ut el, eftersom de fungerar både som elanvändare och producenter . Det pressar ned investeringsavkastningen.

IRENA och branschorganisationer efterlyser därför regelverk som gör det möjligt för energilager att få intäkter från flera marknader samtidigt – till exempel energihandel, kapacitetsersättning och stödtjänster. De vill också se snabbare anslutningsprocesser .

Nästa test blir att använda kapaciteten

Solindustrin har i praktiken löst den första stora frågan: hur man snabbt tillverkar och installerar enorma mängder paneler. Den svårare nästa fas handlar om kablar, transformatorer, flexibilitet och lagring.

Milstolpen på 3 terawatt visar hur stor solkraften redan har blivit. Men den verkliga betydelsen avgörs av hur mycket av kapaciteten som kan anslutas och användas när solen inte skiner som mest. Det är där elnätets flaskhals – snarare än panelproduktionen – kommer att definiera branschens nästa kapitel.