Råvarurally på 12 procent: Hormuz och Röda havet satte tonen för juli

Oljepriset steg i flera etapper

Brentolja steg 9 procent på en enda dag till omkring 83 dollar per fat den 12 juli efter beskedet om blockaden . Den 20 juli passerade priset 90 dollar . Den 23 juli nådde det omkring 96 dollar , och dagen därpå steg det över 100 dollar när konflikten samtidigt började påverka Röda havet .

Det var inte bara en fråga om färre leveranser. När fartyg måste ta omvägar ökar också transporttider, försäkringskostnader och risken för ytterligare störningar. Marknaden började därför prisa in en betydligt större osäkerhet kring den framtida energitillgången.

Röda havet blev en andra front

Iranallierade huthier hotade att stänga den viktiga oljerutten genom Röda havet. Därmed uppstod en andra riskfylld flaskhals utöver Hormuzsundet . Att två centrala transportleder påverkas samtidigt förstärkte pressen på olje- och energipriserna.

Energi ledde – men andra råvaror följde med

Uppgången var tydligast inom energi och jordbruksråvaror . En så kallad backwardation – där priserna för leverans nära i tid ligger över priserna för senare leveranser – bidrog till stark avkastning i råolja, bensin och diesel .

Jordbruksråvaror fick dessutom stöd av ett bekräftat super-El Niño, som ökade oron för spannmåls- och andra mjukvaruleveranser. Även metaller, bland annat stål, steg till flerårshögsta nivåer när investerare började väga in nya störningar i leveranskedjorna .

Så spreds chocken till resten av marknaden

Guld och silver steg trots motvind

Guld och silver lyckades notera veckouppgångar trots högre oljepriser, stigande inflationsförväntningar, en starkare dollar och högre amerikanska statsräntor . Marknaden räknade dessutom i högre grad med en stramare penningpolitik från Federal Reserve, USA:s centralbank.

Att ädelmetallerna ändå steg pekade på en fortsatt efterfrågan på så kallade tillflyktstillgångar när den geopolitiska osäkerheten blev extrem .

Dollarn stärktes och ränteoron ökade

Bloombergs dollarindex hade sin bästa månad för året i juni, och dollarn fortsatte att vara efterfrågad i juli . Den nya eskaleringen drev samtidigt upp marknadens förväntningar på amerikanska räntehöjningar, eftersom de högre oljepriserna ökade inflationsrisken .

Det skapade ett besvärligt läge för obligationer och andra räntekänsliga tillgångar: högre inflation talar för högre räntor, medan geopolitisk oro samtidigt kan öka efterfrågan på säkrare placeringar.

Aktier pressades

Globala aktiemarknader blev blandade eller negativa när energichocken väckte nya stagflationsfarhågor – alltså risken för hög inflation samtidigt som tillväxten bromsar . Dyrare olja, högre räntor och en starkare dollar tyngde aktieindexen.

Marknaden kan förbli volatil länge

S&P Global Market Intelligence bedömde att råvarupriserna kan ligga kvar över nivåerna före konflikten åtminstone till 2028, bland annat på grund av skador på infrastruktur och fortsatt geopolitisk risk . Världsbanken hade redan prognostiserat att energipriserna skulle stiga 24 procent under 2026 – den största uppgången sedan Rysslands invasion av Ukraina 2022 .

Juli månads uppgång förstärkte därmed en redan etablerad bild: råvarumarknaden styrs inte längre enbart av utbud och efterfrågan, utan också av varje besked om diplomati, blockader och attacker mot transportleder. Bedömare hos UBS, Saxo Bank och Invesco pekade på att diplomatiska signaler snabbt följs av militär upptrappning, vilket håller osäkerheten på en mycket hög nivå .