Barn som börjar med sociala medier vid 11 års ålder ligger sex månader efter vid 16

Det är viktigt att skilja på ett personligt konto och tillgång till en förälders konto. Studien undersökte när eleverna själva började använda sociala medier.

Ju tidigare starten, desto större kunskapsgap

Elever som öppnade sitt första konto redan i årskurs 6, vid 11–12 års ålder, presterade betydligt sämre än elever som väntade till årskurs 9, vid 14–15 års ålder, eller ännu längre .

I årskurs 8 hade de tidiga användarna resultat som låg omkring 0,22 standardavvikelser lägre i italienska och 0,18 standardavvikelser lägre i matematik . Forskarna skriver att en skillnad på 0,2 standardavvikelser ungefär motsvarar sex månaders skolgång .

Skillnaden försvann inte med tiden. I årskurs 10, när eleverna var omkring 15–16 år, låg underskottet fortfarande på 0,22 standardavvikelser i italienska, medan gapet i matematik hade vuxit till 0,27 standardavvikelser . Även elever som började i årskurs 7 eller 8 hade mindre, men fortfarande statistiskt säkerställda, nackdelar jämfört med dem som väntade till årskurs 9 eller senare .

Forskarna beskriver mönstret som en effekt som byggs på över tid. Möjliga förklaringar är att ständiga aviseringar och kontroller stör koncentrationen, att sociala medier tar tid från läsning och läxor och att regelbundna studievanor rubbas . En separat analys från Europeiska kommissionens gemensamma forskningscentrum, JRC, kopplar också oreglerad fritidsanvändning av digitala medier – särskilt passivt användande av sociala medier och så kallad mediemultitasking – till sämre skolresultat genom distraktion och att tiden används till annat .

Engelskan var ett oväntat undantag

Ett resultat överraskade forskarna: det fanns inget statistiskt säkerställt negativt samband med resultaten i engelska .

En möjlig förklaring är att engelska i Italien är ett främmande språk som i högre grad lärs ut i formella undervisningsmiljöer. Eleverna kan därför ha mindre kontakt med distraherande innehåll på engelska. En annan möjlighet är att vissa elever möter engelskspråkigt utbildande eller språkutvecklande innehåll på sociala medier, vilket delvis kan väga upp den förlorade studietiden . Forskarna framställer dock detta som möjliga tolkningar, inte som fastställda förklaringar.

Studien kommer när åldersgränserna skärps

Resultaten publiceras samtidigt som flera länder försöker begränsa barns tillgång till sociala medier:

• Australien blev i december 2025 det första landet att införa ett förbud mot sociala medier för barn under 16 år. Reglerna omfattar bland annat TikTok, Instagram, Facebook, YouTube, X och Snapchat. Företag som inte följer lagen kan få böter på upp till 49,5 miljoner australiska dollar .
• Frankrike antog i juli 2026 en lag som förbjuder barn under 15 år att öppna konton på sociala medier. Regeln ska börja gälla den 1 september 2026 .
• Storbritannien presenterade i juni 2026 en plan för att förbjuda sociala medier för personer under 16 år. Enligt regeringen stöds planen av nio av tio föräldrar. Lagförslaget väntas läggas fram före jul 2026 och skydden ska enligt plan börja gälla våren 2027 .
• Förenade Arabemiraten införde i juni 2026 en minimiålder på 15 år för sociala medier, vilket gjorde landet först i arabvärlden med en sådan åldersgräns. 15- och 16-åringar ska kunna använda plattformarna under föräldratillsyn och med innehållsfilter .
• USA har ingen federal, enhetlig åldersgräns som förbjuder barn att använda sociala medier. Däremot har flera delstater, bland annat Utah, Arkansas och Texas, antagit eller föreslagit egna begränsningar. Läget är därför fortfarande splittrat utan ett nationellt förbud för personer under 16 år .

Vad studien visar – och inte visar

Författarna skriver att resultaten ger ”övertygande belägg för att tidig användning av sociala medier försämrar utbildningsresultat” och stöder argumenten för åldersbaserade begränsningar .

Samtidigt kan studien inte bevisa att sociala medier ensamma orsakar de sämre resultaten. Forskarna använde en observationsdesign och jämförde tidiga och sena användare med så kallade difference-in-differences-modeller. Skillnader i exempelvis självreglering, familjemiljö eller andra vanor kan också ha påverkat resultaten .

Det tydligaste mönstret är därför ett dos-respons-liknande samband: ju tidigare eleverna skapade sina egna konton, desto större var skillnaderna i italienska och matematik under de följande skolåren. För föräldrar och beslutsfattare som diskuterar när ett barn ska få sitt första konto ger studien en konkret datapunkt – att vänta till åtminstone 14–15 års ålder verkar vara förknippat med betydande skolmässiga fördelar, även om sambandet inte i sig bevisar orsak och verkan.