Det här är inte bara ännu en vanlig uppgång i den cykliska minnesmarknaden. Tillverkare som Samsung, SK hynix och Micron styr i stället om allt större delar av sin produktion mot HBM och serverminne, eftersom AI-marknaden ger betydligt högre marginaler än traditionellt DDR- och LPDDR-minne .
Den viktigaste drivkraften är hyperskaliga molnbolag som Google, Microsoft, Amazon och Meta. De bygger ut infrastruktur för både AI-träning och AI-inferens – alltså när färdiga modeller används för att svara på frågor eller utföra uppgifter.
Deloitte räknar med att hyperskalarnas investeringar i datacenter överstiger 1 biljon dollar under 2026. Ungefär 30 procent av investeringarna väntas gå till minneskomponenter, en andel som kan stiga till 36 procent under 2027 . HBM-marknaden har samtidigt vuxit från omkring 5 miljarder dollar 2023 till uppskattningsvis 35–40 miljarder dollar 2026 .
Problemet är att HBM kräver betydligt mer produktionskapacitet än ett vanligt DRAM-chip. Enligt branschbedömningar kan varje HBM-modul förbruka ungefär tre till fyra gånger så mycket waferkapacitet som konventionellt DRAM . När fabrikerna ställs om till HBM blir det mindre utrymme för DDR5 och LPDDR5 – minnet som sitter i vanliga datorer och smartphones.
Deloitte beskriver därför den nuvarande situationen som en brist som är ”annorlunda till sin natur, inte bara större till omfattningen”. Fabriker tar flera år att bygga ut, medan efterfrågan på AI-infrastruktur ökar betydligt snabbare .
De olika prognoserna skiljer sig åt, men ingen av de större bedömningarna pekar på en snabb återgång till normala priser:
Den tidigaste realistiska lättnaden ligger alltså omkring 2028. Men ”lättnad” betyder inte nödvändigtvis att priserna faller tillbaka till de nivåer som konsumenter vant sig vid före krisen.
Prisökningarna märks både i grossistledet och i butik. DRAM-kontraktspriserna steg omkring 170 procent under 2025, och TrendForce räknade med ytterligare kvartalsvisa ökningar på 55–60 procent under första kvartalet 2026 .
Några exempel på utvecklingen:
Det är därför branschen i vissa sammanhang talar om prisökningar på fyra till sex gånger från de lägsta nivåerna under 2024. Ökningen varierar dock kraftigt beroende på minnestyp, kapacitet, region och om man jämför grossist- eller butikspriser.
När komponentkostnaden stiger måste tillverkare antingen acceptera lägre marginaler eller skicka kostnaden vidare till kunderna. Dell, HP och Lenovo har enligt rapporter lagt på ett särskilt minnestillägg på 12–18 procent för vissa företags- och konsumentdatorer från första kvartalet 2026 .
Även smartphones påverkas. Xiaomi och andra mobiltillverkare har hänvisat till stigande LPDDR-kostnader som en viktig orsak till prishöjningar på 80–150 dollar för vissa flaggskeppsmodeller från 2026 .
Grafikkort och spelprodukter har också blivit dyrare. Nvidia lanserade RTX 5090 med 32 GB GDDR7 för 1 999 dollar och RTX 5080 med 24 GB GDDR7 för 1 199 dollar – 400–500 dollar över föregångarnas rekommenderade priser. Nvidia uppgav att kostnaden för minne och paketering var den enskilt största faktorn bakom höjningen .
Bland spelkonsoler och annan spelhårdvara har rapporterade prisnivåer bland annat omfattat:
Enligt IDC föll de globala PC-leveranserna med 4,9 procent jämfört med året före, till 68,2 miljoner enheter under andra kvartalet 2026. Det var den första nedgången efter nio kvartal i rad med tillväxt . Counterpoint Research rapporterade en liknande nedgång på 4 procent .
Minnesbristen var den främsta orsaken. Datortillverkare hade tidigarelagt inköp och tömt lager så långt det gick, men när kostnaderna fortsatte att stiga höjdes priserna och efterfrågan bromsade in. IDC:s Jitesh Ubrani beskrev en ”frånkoppling mellan enheter och dollar”: antalet sålda datorer minskar samtidigt som intäkterna ökar, eftersom prisökningarna mer än kompenserar för volymtappet .
Mindre PC-tillverkare riskerar dessutom att slås ut om de inte kan konkurrera om minnesleveranser eller föra vidare kostnaderna . Apple gick mot strömmen och ökade leveranserna med 10,1 procent, delvis tack vare en gynnsammare tilldelning av minne och fördelar i den egna leveranskedjan .
Tidigare minnescykler har ofta drivits av kortvariga efterfrågetoppar, till exempel den ökade PC-efterfrågan under pandemin. När tillverkarna därefter byggde ut för mycket kapacitet föll priserna vanligtvis tillbaka inom sex till tolv kvartal.
RAMaggeddon har en annan dynamik:
Deloitte räknar med att halvledarindustrins totala investeringar i produktionskapacitet överstiger 200 miljarder dollar under 2026 . Samsung väntas investera mer än 45 miljarder dollar, SK hynix omkring 35 miljarder och Micron cirka 18 miljarder .
Det låter som en snabb lösning, men investeringarnas inriktning är avgörande. En stor del går till HBM4, AI-servrar och avancerad paketering. Reuters har beskrivit tillverkarnas nya kapacitet som en begränsad buffert mot en framtida nedgång, snarare än en massiv utbyggnad av billig standard-DRAM .
Det innebär att den totala mängden producerade wafers kan öka utan att tillgången på DDR5, LPDDR5 eller annan konsumentinriktad minneskapacitet gör det i samma takt.
RAMaggeddon är i grunden en omfördelning av en begränsad resurs. AI-datacenter betalar mer för HBM och får därför tillgång till tillverkarnas mest avancerade kapacitet. Kvar blir mindre utrymme för minnet i datorer, mobiler, grafikkort och spelprodukter.
För konsumenter betyder det högre priser, färre billiga datoralternativ och mindre anledning att räkna med snabba kampanjpriser på RAM eller SSD:er. Samsung ser en fortsatt press åtminstone till 2028, medan Deloitte bedömer att marknaden kan förbli obalanserad ända till 2029–2030 . Även när utbudet börjar förbättras är det därför osannolikt att priserna omedelbart återgår till nivåerna från 2024–2025.