Två besked drev uppgången.
För det första överträffade Microsoft analytikernas prognoser på bred front. Omsättningen uppgick till 90 miljarder dollar, en ökning med 18 procent jämfört med samma kvartal året före. Resultatet per aktie enligt GAAP blev 4,81 dollar, mot ett konsensus på omkring 4,24 dollar och en väntad omsättning på cirka 87,6 miljarder dollar. Rörelseresultatet landade på 40,6 miljarder dollar och nettovinsten ökade med 31 procent .
För det andra lyckades bolaget dämpa oron för att utbyggnaden av datacenter, AI-chip och annan infrastruktur skulle växa snabbare än Microsofts förmåga att generera pengar. En stark prognos för Azure och fortsatt kassaflöde gav investerare större tilltro till att satsningarna kan finansieras utan att pressa bolagets ekonomi. Resultatet minskade därmed farhågorna för att investeringarna skulle överstiga Microsofts kassagenerering .
Aktien hade dessförinnan fallit närmare 30 procent från toppen på 555 dollar i oktober 2025. Efter rapporten återhämtade den sig till 464,72 dollar vid veckans slut .
Den kanske mest uppseendeväckande siffran i rapporten var Microsofts kommersiella remaining performance obligation, eller RPO. Begreppet beskriver intäkter från avtal som redan är tecknade men där Microsoft ännu inte har levererat tjänsterna eller redovisat intäkterna.
RPO ökade med 84 procent på ett år till 678 miljarder dollar – ungefär dubbelt så mycket som Microsofts totala årsomsättning . Omkring 203 miljarder dollar, motsvarande cirka 30 procent av orderboken, väntas omvandlas till redovisade intäkter inom de kommande tolv månaderna .
Finanschefen Amy Hood uppgav också att RPO växte 25 procent exklusive OpenAI. Det antyder att OpenAI står för omkring 32 procent av den totala orderboken, även om Microsoft inte redovisade någon separat exakt siffra för bolagets avtal .
RPO ökade med mer än 50 miljarder dollar jämfört med föregående kvartal. Microsoft uppgav dessutom att den sekventiella tillväxten kom från andra kunder än de stora AI-modellutvecklarna. Det är en viktig detalj för investerare som oroat sig för att hela AI-berättelsen skulle vara alltför beroende av en enda partner, exempelvis OpenAI .
Azure, Microsofts molnplattform, fortsatte att vara rapportens stora tillväxtmotor. Intäkterna ökade med 43 procent under kvartalet. För det innevarande kvartalet räknar ledningen med omkring 45 procents tillväxt i konstant valuta, vilket ligger över analytikernas prognos på cirka 40,9 procent .
På helårsbasis passerade Azure för första gången 100 miljarder dollar i intäkter under räkenskapsåret 2026 . Microsofts samlade molnverksamhet omsatte 59,3 miljarder dollar under kvartalet, en ökning med 27 procent jämfört med året före .
Även AI-produkterna visar tecken på bredare användning:
Siffrorna gav marknaden ett konkret svar på den stora frågan kring AI-boomen: om investeringarna faktiskt omvandlas till betalande kunder och fleråriga avtal.
Microsoft investerade 41 miljarder dollar i kapitalutgifter under det fjärde kvartalet, inklusive datacenter. Det var 69,4 procent mer än under motsvarande kvartal året innan .
Samtidigt ändrade bolaget sin redovisning av långfristiga datacenterhyresavtal. Den beräknade nyttjandeperioden förlängs från 15 till 25 år, vilket gör att fler framtida leasingavtal klassificeras som rörelsekostnader i stället för rapporterade kapitalutgifter .
Det bidrog till att Microsofts prognos för rapporterade kapitalutgifter under kalenderåret 2026 sänktes till omkring 175 miljarder dollar, från tidigare cirka 190 miljarder . Men Microsoft betonade att de faktiska investeringsplanerna inte har ändrats. Minskningen på 15 miljarder dollar är alltså främst en redovisningseffekt och inte ett tecken på att AI-utbyggnaden bromsar .
För det första kvartalet i räkenskapsåret 2027 räknar bolaget med rapporterade kapitalutgifter på omkring 50 miljarder dollar. Det är lägre än analytikernas prognos på 56 miljarder dollar, men ligger i linje med effekten av den nya leasingredovisningen .
Resultatveckan i juli 2026 visade att marknaden inte längre nöjer sig med löften om framtida AI-intäkter. Investerarna premierade bolag som kunde koppla höga investeringar till tydlig efterfrågan och växande molnintäkter.
Microsoft steg omkring 8 procent i efterhandeln och Amazon cirka 10 procent efter rapporter som bättre knöt samman AI-investeringar, molntillväxt och synlig efterfrågan . Amazon fick bland annat stöd av stark utveckling i AWS och en uppfattning om att bolaget lyckas omsätta AI-investeringarna i intäkter.
Samtidigt föll Meta 9,64 procent och Alphabet, Googles moderbolag, 15 procent efter att marknaden ifrågasatt om deras infrastrukturkostnader motiveras av motsvarande intäktsökning . Alphabet rapporterade negativt fritt kassaflöde för första gången i bolagets historia, medan Meta uppgav att kassagenereringen hade minskat med 91 procent jämfört med året innan .
Marknadens budskap var därmed tydligt: höga AI-utgifter räcker inte längre. Bolagen måste också visa att investeringarna leder till accelererande intäkter, betalande kunder och kontrakterad efterfrågan. Microsofts Q4-rapport gav just den typen av bevis – åtminstone för stunden.