Kinas president Xi Jinping höll huvudtalet ”Tillsammans bygger vi ett rättvist och rimligt system för global AI-styrning”. Han lyfte fram fyra principer: öppenhet och ömsesidigt gynnsamt samarbete, större riskmedvetenhet och säkerhet, utveckling av AI för mänsklighetens bästa samt gemensamma globala ramverk för AI-styrning .
Xi betonade ett ”människocentrerat” synsätt och presenterade Kina som förespråkare för en inkluderande och multilateral modell. Han lovade också att dela teknik och bygga upp AI-kapacitet tillsammans med utvecklingsländer. Budskapet var att reglerna inte bör utformas av enskilda länder, utan genom bredare internationellt samarbete .
I talet framställdes AI därmed som ett verktyg för gemensamt välstånd och gemensam säkerhet – inte bara som ett medel för nationell konkurrenskraft .
Den kinesiska AI-startupen Moonshot AI lanserade Kimi K3, en modell med 2,8 biljoner parametrar. Företaget beskrev den som världens största AI-modell med öppna vikter vid tidpunkten för lanseringen . ”Öppna vikter” innebär att modellens parametrar görs tillgängliga för andra att använda och vidareutveckla, även om det inte automatiskt betyder att hela utvecklingsprocessen är öppen.
Några av de viktigaste uppgifterna:
Ett återkommande budskap i både Xis tal och konferensen som helhet var att AI bör utvecklas för människors och samhällets nytta, snarare än att enbart styras av nationell säkerhet eller företagens vinster .
I konferensens ordförandeuttalande lyftes bland annat fattigdom, tillgång till vård och ojämlikhet inom utbildning fram som globala problem där AI kan bidra . Formuleringen ”AI för det goda” fungerar samtidigt som ett diplomatiskt erbjudande från Kina och som en indirekt kontrast till det som Peking beskriver som USA:s mer säkerhets- och konkurrensinriktade syn på tekniken .
Det betyder inte att säkerhetsfrågor saknades. Tvärtom betonade Xi behovet av att AI ska vara säker och kontrollerbar. Men konferensens övergripande inramning lade större vikt vid tillgång, utveckling och samhällsnytta än vid AI som ett exklusivt strategiskt verktyg.
Huawei stod för konferensens mest spektakulära hårdvarulansering med Atlas 950 SuperPoD – ett mycket stort AI-system som enligt uppgifterna är byggt utan amerikanska komponenter . Ett sådant ”supernode”-system kopplar samman tusentals AI-chip till en gemensam beräkningsenhet med hjälp av snabba interna förbindelser.
Atlas 950 är tänkt att konkurrera direkt med Nvidias rackbaserade AI-system. Samtidigt är visningen ett sätt för Huawei att demonstrera att Kina kan bygga avancerad AI-infrastruktur trots USA:s exportrestriktioner . Huaweis prestandasiffror är företagets egna påståenden och bör därför skiljas från oberoende verifierade jämförelser.
WAIC 2026 omfattade mer än 1 100 utställare och visade hur brett Kinas AI-ekosystem har blivit . Bland inslagen fanns:
Representanter från ett stort antal länder och flera internationella organisationer deltog. Konferensen avslutades med ett ordförandeuttalande som efterlyste fortsatt multilateralt arbete med säkerhetsstandarder och mer jämlik tillgång till AI .
WAIC 2026 handlade därför om mer än enskilda modeller och processorer. Inför den internationella publiken försökte Kina positionera sig som en förespråkare för öppen tillgång, global samordning och AI för samhällsnytta. På hemmaplan visade Moonshot AI och Huawei samtidigt upp konkreta tekniska framsteg inom modellutveckling och beräkningsinfrastruktur.
Resultatet blev en konferens där diplomati och teknik förstärkte varandra: Kina ville inte bara visa vad landets AI-industri kan bygga, utan också argumentera för vem som ska få vara med och bestämma hur tekniken används.