Ett besök på AI-labb i Shanghai, med fokus på en medvetet tvetydig bläckmålning, visar att Kina positionerar AI som ett medel för mjuk makt – inte främst genom teknisk dominans, utan genom att framställa sig som den som sätter ramarna för AI-styrning, etik och globala normer
.
Målningens visuella språk – med chiptillverkare som fasta ”öberg”, algoritmer som aktiva ”taggiga bergskedjor” och olösta frågor om integritet, rättvisa och maskinmedvetande som ”outforskade landmassor” i marginalen – förmedlar en tydlig berättelse: Kina ser hårdvaran som färdig terräng, algoritmlagret som den dynamiska gräns man redan leder, och det etiska lagret som ett blankt utrymme man avser att definiera
.
Denna positionering är en del av en bredare strategisk omställning, bekräftad av flera källor, där Peking skriver om spelboken för mjuk makt i AI-åldern ![]()
. Centrala delar i strategin är:
- Ta grepp om narrativet kring global styrning: President Xi Jinping har efterlyst ökat globalt samarbete om AI och varnat för enskilda länders dominans, vilket positionerar Kina som en ansvarstagande aktör som efterfrågar inkluderande regler snarare än en ensidig hegemon
.