Kinas biotekniklyft väcker oro i USA

Amerikanska försvars- och säkerhetsmyndigheter ser därför kinesisk bioteknik som mer än en kommersiell konkurrent. Tekniken kan påverka läkemedel, folkhälsa, biologisk forskning och i förlängningen nationell säkerhet .

2. USA vill minska sårbarheten i läkemedelsförsörjningen

Den andra drivkraften är mer konkret: varifrån kommer de ämnen som behövs för att tillverka läkemedel?

Enligt uppskattningar har omkring 60 procent av USA:s generiska läkemedel en aktiv substans med ursprung i Kina . Kina är dessutom ensam leverantör av minst ett så kallat kritiskt startmaterial – KSM, en viktig kemisk byggsten – till över 700 aktiva läkemedelssubstanser, eller API:er .

Det innebär att ett avbrott i handeln, en geopolitisk konflikt eller nya exportrestriktioner kan få konsekvenser långt utanför läkemedelsindustrin. Pandemin gjorde sådana beroenden tydligare och har fått amerikanska politiker att försöka bygga mer motståndskraftiga leveranskedjor.

Ett exempel är Biosecure Act, som syftar till att begränsa amerikansk offentlig upphandling från kinesiska företag som BGI Genomics, WuXi AppTec och WuXi Biologics . Åtgärderna kan samtidigt göra det svårare för amerikanska bolag att samarbeta med kinesiska kontraktstillverkare och forskningspartners.

3. Kina konkurrerar nu med innovation – inte bara med lägre kostnader

Kinas framväxt märks tydligt i läkemedelsaffärerna. Värdet på licensaffärer från Kina till väst nådde rekordhöga 41,5 miljarder dollar under 2024, en ökning med 66 procent på ett år. Stora läkemedelsbolag hämtade då 28 procent av sina innovativa tillgångar från Kina .

En annan sammanställning visar att en tredjedel av alla biotekniska tillgångar som stora läkemedelsbolag licensierade globalt under 2024 hade kinesiskt ursprung. Det kan jämföras med mindre än 10 procent 2017 . Inom cancerläkemedel uppgick kinesiska licensaffärer till 30 miljarder dollar under 2024, tre gånger mer än motsvarande amerikanska utlicensiering .

Även den kliniska forskningen har skiftat. Kinas andel av de globala prövningarna för de mest innovativa läkemedlen ökade sexfaldigt mellan 2016 och 2025 och nådde 30 procent. USA:s andel minskade under samma period från 45 till 33 procent . Kina uppges nu stå för 7 141 läkemedel, motsvarande 31,1 procent av den globala läkemedelspipelinen .

För amerikanska beslutsfattare handlar frågan därför inte längre bara om att skydda produktionen. Det handlar också om att USA riskerar att tappa forskningsförsprånget och bli beroende av kinesiska bolag för tillgång till framtidens behandlingar.

4. Statligt stöd skapar handels- och konkurrensoro

USA granskar också hur kinesiska myndigheter stöder landets biotekniksektor. I februari 2026 inledde den amerikanska handelskommissionen USITC en utredning av kinesiskt statligt stöd och prissättningspraxis. Syftet är att bedöma hur detta påverkar amerikanska företags marknadsandelar och konkurrenskraft .

Kritiker i USA menar att statliga investeringar, subventioner och en samordnad nationell strategi kan ge kinesiska företag fördelar som amerikanska bolag inte har tillgång till. Förespråkare för en hårdare linje vill därför begränsa vissa samarbeten, investeringar och upphandlingar.

Biosecure Act, som först presenterades i maj 2024, är ett av verktygen. Ett annat är det föreslagna Biotechnology Innovation and Security Act, BINSA, som introducerades i juni 2026 och skulle kunna lägga vissa bioteknikaffärer med kinesiska aktörer under amerikansk investeringsgranskning .

En balans mellan säkerhet och samarbete

USA:s skärpta hållning bygger alltså på flera sammanlänkade farhågor: Kinas snabba uppgång som innovationscentrum, det amerikanska beroendet av kinesiska läkemedelsingredienser, en växande kinesisk andel av den tidiga läkemedelsforskningen och misstankar om att statligt stöd snedvrider konkurrensen.

Samtidigt är den globala läkemedelsindustrin beroende av internationellt samarbete. Amerikanska företag köper kinesiska licenser, anlitar kinesiska forsknings- och tillverkningspartners och använder kinesiska utvecklingsprojekt för att fylla sina egna produktportföljer.

Den amerikanska politiken försöker därför navigera mellan två mål: att minska strategiska beroenden och samtidigt inte stänga dörren till den innovation som gör Kina allt viktigare för den globala läkemedelsmarknaden.