Kinas börser pressas efter rekordras – Xi Jinping lovar stöd till kapitalmarknaden

Ett historiskt ras för kinesiska teknikaktier

Den omedelbara bakgrunden var den djupa krisen på Kinas teknikbörser. STAR 50-indexet, som följer ledande teknikbolag noterade i Shanghai, hade sin sämsta månad sedan indexet startade i juli 2026 . Indexet föll nästan 29 procent under månaden efter att ha stigit omkring 75 procent under de föregående tre månaderna .

Under en av de mest turbulenta handelsdagarna rasade kinesiska chipaktier med mer än 6 procent. Bolag som Yuanjie Semiconductor Technology och Hua Hong Grace Semiconductor föll båda med minst 14 procent . Utförsäljningen raderade ut årets tidigare uppgångar i flera av Kinas mest eftertraktade AI- och halvledarbolag och slog hårt mot inhemska fondförvaltare med koncentrerade innehav i sektorn .

Global AI-oro spred sig till Asien

Det kinesiska teknikraset förstärktes av en global chockvåg. En kraftig utförsäljning av amerikanska halvledaraktier spred sig snabbt till Asien. Investerare började ifrågasätta om de enorma investeringarna i AI-infrastruktur är långsiktigt hållbara, samtidigt som tecken på framsteg inom Kinas avancerade chiptillverkning ökade konkurrensoron .

Rapporter om att Kina hade inlett massproduktion av inhemskt utvecklad utrustning för tillverkning av DUV-chip – djupultraviolett litografi – skrämde marknaden ytterligare . Det teknikdominerade Nasdaq 100-indexet föll kraftigt och närmade sig en korrigering. Philadelphia Semiconductor Index backade fyra handelsdagar i rad, den längsta nedgångssviten under året .

Nedgången drog med sig marknader i hela regionen. Sydkoreas Kospi-index föll med mer än 10 procent på en enda dag, medan ledande index i Japan och Taiwan tappade omkring 4 procent vardera . Kinesiska aktier undkom inte smittan .

Den statliga ”nationella styrkan” lyckades inte vända utvecklingen

Peking hade redan försökt bromsa fallet med mer direkta medel. I mitten av juli gick statsstödda aktörer – ofta kallade den ”nationella styrkan” – in på marknaden och köpte kinesiska aktier för omkring 60 miljarder yuan, motsvarande 8,86 miljarder dollar .

China Reform Holdings uppgav att bolaget hade spenderat mer än 50 miljarder yuan, främst på statsägda företag och teknikbolag, och att köpen skulle fortsätta . Även Kinas värdepappersmyndighet, CSRC, kallade till ett krismöte med investerare och lovade att göra ”alla ansträngningar” för att hålla marknaden stabil .

Åtgärderna lyckades ändå inte återställa förtroendet på ett varaktigt sätt. Den bredare kinesiska marknaden hade redan tappat 10 biljoner yuan, eller 1,48 biljoner dollar, i börsvärde på bara två veckor. De statliga köpen skapade främst ett tillfälligt och begränsat prisgolv .

Bedömare konstaterade att statliga aktörer kan bromsa tvångsförsäljningar, men inte skapa företagsvinster, återupprätta hushållens förtroende eller stoppa den bredare reträtten från AI-relaterade investeringar . Det misslyckade ingripandet banade väg för politbyråns mer direkta – men fortfarande försiktiga – besked.

En svagare ekonomi ökar pressen

Börsoron utspelade sig samtidigt som den kinesiska ekonomin tappade fart. BNP växte med 4,3 procent under andra kvartalet 2026, den långsammaste tillväxttakten på mer än tre år. Utfallet låg dessutom under den nedre delen av regeringens helårsmål på 4,5–5,0 procent .

Svag konsumtion och fortsatt hög ungdomsarbetslöshet ökade pressen ytterligare . I det officiella uttalandet erkände politbyrån att ekonomin står inför ”svårigheter och utmaningar” .

Vad politbyrån faktiskt lovade

Politbyrån uppmanade regeringen att föra en ”mer proaktiv” skatte- och utgiftspolitik och att stärka stödet till sysselsättningen . Formuleringarna om att stärka kapitalmarknadernas motståndskraft och förtroende, samt att fördjupa reformerna av kapitalmarknaden, var betydelsefulla eftersom politbyråns uttalanden sällan nämner börsen så direkt .

Samtidigt kom inga besked om ett stort nytt stimulanspaket eller någon ny omfattande räddningsaktion. Tyngdpunkten låg på ”stegvisa åtgärder” och på att utnyttja befintliga insatser mer effektivt .

Det innebär att Peking försöker lugna marknaden med tydligare politiskt stöd utan att ännu öppna dörren för ett storskaligt ingripande. Nästa test blir därför hur snabbt och konkret löftena omsätts i praktiken.

Den första reaktionen var försiktigt positiv. Kinesiska referensindex steg på fredagen efter mötet när AI-relaterade aktier återhämtade sig, och STAR 50-indexet rusade 6 procent under en enda handelsdag . Trots det slutade de viktigaste indexen månaden med kraftiga nedgångar. Frågan om AI-investeringarnas hållbarhet och den kinesiska ekonomins verkliga styrka är fortfarande obesvarad.