Minst nio civila dödades och fler än 30 skadades, däribland fyra barn . I huvudstaden skadades bostäder, en skola och annan civil infrastruktur i sju stadsdelar. Bränder bröt ut i flera delar av Kyiv .
Enligt president Volodymyr Zelenskyj avfyrade Ryssland totalt 35 robotar mot Ukraina, varav 27 var ballistiska, samt 185 attackdrönare av olika typer . Kyiv var det främsta målet, men attackerna drabbade också andra delar av landet.
Den ukrainska luftförsvaret lyckades bara skjuta ned en av de 27 ballistiska robotarna. Zelenskyj sade att orsaken var att Ukraina saknar robotar till de amerikanskt tillverkade Patriot-systemen .
”Varje paket med ballistiska robotar räddar våra människors liv. Och varje natt utan dem leder till fler dödsoffer”, sade Zelenskyj i en vädjan till västliga partner .
Patriot-systemen är särskilt viktiga mot ballistiska robotar, som färdas mycket snabbt och är svåra att bekämpa. Den akuta bristen har enligt ukrainska och internationella rapporter gjort Kyiv mer utsatt för nya robotangrepp .
Två ryska robotar slog ned i närheten av Litauens ambassad i Kyiv. En landade omkring 10 meter från ambassadbyggnaden och den andra cirka 150 meter bort, uppgav Litauens utrikesminister Kęstutis Budrys .
Tryckvågorna krossade fönster, skadade solfångare och spred splitter över ambassadens gård. Ingen i personalen skadades . Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha bekräftade att byggnaden fick mindre skador, men att all personal var i säkerhet .
Litauen fördömde attacken och meddelade att en rysk diplomatisk representant skulle kallas upp för att ta emot en formell protest . Budrys beskrev angreppet mot en diplomatisk beskickning som oacceptabelt och sade att det inte fanns några tecken på att Ryssland på allvar var redo att avsluta sin terror mot Ukraina .
Att en ambassad från ett Nato-land skadades så nära robotnedslagen gav attacken en tydlig diplomatisk dimension. Även om ingen ambassadanställd skadades väckte händelsen frågor om säkerheten för internationella beskickningar i den ukrainska huvudstaden .
Ett av de värst drabbade civila målen var den kommunala organisationen Kyivmedspetstrans, som ansvarar för sjuktransporter i huvudstaden. Området träffades två gånger .
Fem ambulanser brann ner helt och ytterligare 20 specialfordon som användes av stadens vårdinrättningar skadades svårt . Fyra av verksamhetens byggnader förstördes delvis och andra lokaler fick skador . Ingen av de anställda uppges ha skadats .
Skadorna drabbar därmed inte bara byggnader och fordon, utan också den kapacitet som behövs för att transportera patienter och bemöta nya attacker. Räddningspersonal fortsatte under dagen att röja upp efter angreppen på flera platser i staden .
Angreppet den 1 augusti kom efter en period med återkommande ryska robot- och drönarattacker mot ukrainska städer. Bara två dagar tidigare, den 30 juli, dödades minst åtta civila i en omfattande attack mot Ukraina .
Under den attacken gick en rysk robot in i polskt luftrum och exploderade nära gränsen. Polen höjde beredskapen och Nato-länder skickade upp F-16-plan, ett lufttankningsflygplan och ett flygplan för luftburen övervakning . Polska myndigheter identifierade senare vapnet som en rysk kryssningsrobot av typen Kh-101, tillverkad bara några månader tidigare .
Tidigare, den 2 juli, dödades 20 personer och 86 skadades i en rysk attack mot Kyiv. En ambulansstation träffades och flera personer ur sjukvårdspersonalen skadades .
Tillsammans visar attackerna hur Ukrainas civila, medicinska och akuta räddningsresurser pressas allt hårdare. För Zelenskyj blev nattens angrepp därför också ett konkret bevis på behovet av fler luftförsvarsrobotar från väst – särskilt till Patriot-systemen.