På morgonen den 30 juli, samtidigt som Marocko firade tronens dag, kollapsade i praktiken landgränsen mellan Marocko och den spanska enklaven Ceuta . Tusentals människor – de flesta migranter från länder söder om Sahara – simmade från den marockanska gränsstaden Fnideq eller tog sig landvägen in i staden .
Spanska myndigheter uppskattade att omkring 50 000 personer tog sig in under ungefär 24 timmar . Ceuta har omkring 85 000 invånare . Minst 57 människor dog i försöken att korsa gränsen . Om siffran bekräftas var detta den största enskilda vågen av irreguljära ankomster som någonsin registrerats på EU-territorium .
Den omedelbara juridiska bakgrunden var ett beslut från Spaniens högsta domstol i slutet av juni 2026. Domstolen slog fast att myndigheterna inte kunde avvisa migranter som stoppats till havs summariskt, eftersom de inte hade passerat den fysiska gränsanläggning som avses i spansk lag .
Vissa bedömare kopplade också tidpunkten till Marockos politiska kalender . Samtidigt hade Guardia Civil – Spaniens civilgarde – länge beskrivit gränsstängslet som bräckligt .
Premiärminister Pedro Sánchez sade att regeringen var ”fullt besluten att ge ett omedelbart svar” och skickade militära förband, förstärkt flyg- och sjöstöd samt dykarlag till Ceuta .
Spanien och Marocko kom överens om att snabbt återföra alla som tagit sig in irreguljärt . Spanska myndigheter uppgav att 25 000 migranter skickades tillbaka till Marocko inom 48 timmar och att alla nyanlända skulle avvisas så snabbt som möjligt . Sánchez besökte Ceuta den 31 juli .
EU-kommissionen uppgav att inga irreguljära migranter hade tagit sig från Ceuta till det spanska fastlandet och att de inte skulle tillåtas resa vidare till andra EU-länder .
EU erbjöd sig att skicka Frontex, EU:s myndighet för gräns- och kustbevakning, för att bistå Spanien . Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen kallade bilderna från Ceuta ”oacceptabla” och sade att ”farliga överfarter måste upphöra omedelbart” .
Frankrikes inrikesminister Laurent Nunez meddelade att landet utan dröjsmål skulle förstärka kontrollerna vid gränsen mot Spanien . En snabbinsatsstyrka för gränsbevakning aktiverades för mer omfattande kontroller.
Italiens reaktion blev den mest långtgående. Premiärminister Giorgia Meloni talade om ”extraordinära åtgärder” . Den 31 juli suspenderade Italien tillfälligt Schengens fria rörlighet gentemot Spanien med flyg och båt och återinförde gränspoliskontroller av resenärer från Spanien .
Italiens inrikesminister Matteo Piantedosi sade att kontrollerna skulle gälla under augusti . I praktiken innebar beslutet riktade kontroller av vissa resenärer från länder utanför EU för att kontrollera att de hade rätt handlingar för att resa vidare inom unionen .
Sveriges statsminister Ulf Kristersson uppmanade Spanien att ”agera snabbt för att återta kontrollen över situationen och uppfylla sina åtaganden inom Schengensamarbetet” . Finlands inrikesminister sade att Spanien ”fullständigt misslyckats med att skydda Schengenområdets yttre gräns” och uppmanade alla EU-länder att stödja Italiens förslag om att tillfälligt stänga av Spanien från Schengen .
Flera EU-länder krävde att Spanien skulle suspenderas från Schengen på grund av bristerna i gränskontrollen . Krisen satte därmed den europeiska samordningen kring migration på prov – och visade hur snabbt en nationell gränskris kan få konsekvenser för den fria rörligheten i hela EU.
Händelsen 2026 kom inte ur tomma intet. Mellan januari och oktober 2025 registrerade Ceuta 2 994 personer som tog sig över landgränsen från Marocko. Det var en ökning med 33,8 procent jämfört med samma period året före . Mer än en tredjedel av de nyanlända kom i familjegrupper och ansökte om humanitärt skydd .
I augusti 2025 simmade omkring 100 personer, däribland barn, över från Marocko. Enklavens mottagningscenter varnade då för att systemet ”närmade sig bristningsgränsen” . I december stoppade marockanska myndigheter ytterligare hundratals migranter nära gränsstängslet .