En Reuters-bild från ett regeringsmöte i Camp David visade dessutom finansminister Scott Bessents anteckningsblock. Där stod bland annat ”Buy JPY 5–10 billion” på en att-göra-lista . Finansdepartementet ville inte kommentera anteckningarna eller bekräfta om någon intervention hade ägt rum .
Japan genomförde yen köp och dollarförsäljning på torsdagen den 30 juli, enligt marknadskällor. Det var landets första liknande insats på tre månader och skedde efter att yenen fallit till fyrtionårs lägstanivåer, nära 163 yen per dollar .
Sydkoreanska myndigheter uppges samtidigt ha köpt won i en insats som källor beskrev som ovanlig och utan tidigare motsvarighet. Det kan ha skett i samordning med USA och skickade enligt bedömare en tydlig gemensam signal till valutamarknaden .
Amerikanska myndigheter genomförde ”rate checks” parallellt med Japans agerande på torsdagen . Dagen efter uppges USA alltså ha gått vidare till ett direkt marknadsingripande.
Efter Japans ingripande steg yenen plötsligt med så mycket som 3,3 procent mot dollarn. Det var valutans största uppgång på en dag på nästan två år, och växelkursen nådde kortvarigt omkring 158 yen per dollar .
Tidigare under veckan hade yenen handlats runt 163 per dollar och som svagast nått 163,99 – den lägsta nivån på nära 40 år .
Uppgången blev dock inte bestående. Under fredagens asiatiska handel återhämtade sig dollarn med 0,45 procent till omkring 160,175 yen. Risken för ytterligare ingripanden höll samtidigt handlare på helspänn .
Någon officiellt bekräftad summa för USA:s intervention har inte offentliggjorts. Japans insats på torsdagen beskrevs som ”omfattande” av Nikkei, men den exakta storleken är fortfarande okänd .
Den amerikanska insatsen kommer efter att Japan köpt yen för omkring 70 miljarder dollar i april och maj 2026 . Anteckningen i Bessents block nämnde ett belopp på 5–10 miljarder yen, men den uppgiften har inte bekräftats som den faktiska storleken på interventionen .
Bank of Japan, BOJ, lämnade sin styrränta på 1,0 procent på fredagen, i linje med förväntningarna. Beslutet fattades med röstsiffrorna 8–1 . Ledamoten Hajime Takata reserverade sig och ville höja räntan direkt till 1,25 procent .
Trots den oförändrade räntan var centralbankens budskap tydligt åt det stramare hållet. BOJ höjde sin tillväxtprognos, signalerade att fler räntehöjningar kan komma och varnade för första gången för att den underliggande inflationen kan överstiga målet på 2 procent .
Den svaga yenen har gjort importen dyrare för Japan. Trycket har dessutom förstärkts av den energichock som följt på kriget mot Iran, vilket har ökat landets importkostnader . Valutainterventionen och BOJ:s mer hökaktiga signaler är därför två olika verktyg med samma övergripande mål: att bromsa den långvariga försvagningen av yenen och begränsa inflationstrycket.