Den 27 juli meddelade Saudiarabiens försvarsdepartement att flera drönare hade upptäckts och förstörts innan de nådde mål i den oljerika östra provinsen och i Riyadhområdet. Departementet beskrev attackerna som genomförda av ”terroristmiliser med koppling till Iran” från irakiskt territorium och sade att Saudiarabien förbehöll sig rätten att svara .
Jordanien uppgav samma dag att landets luftförsvar hade skjutit ned drönare som korsade gränsen. Händelsen visade hur snabbt attacker från Irak kan få konsekvenser även för grannländer som inte är direkt inblandade i striderna .
Varningarna hade föregåtts av en gemensam arabisk uppmaning. I mars 2026 krävde Kuwait, Förenade Arabemiraten, Bahrain, Saudiarabien, Qatar och Jordanien att Iraks regering skulle stoppa väpnade grupper från att använda irakiskt territorium för attacker mot grannländer. Länderna varnade för att passivitet kunde leda till ytterligare upptrappning .
Den 29 juli genomförde Saudiarabien och USA därefter flyganfall mot Iranstödda grupper inne i Irak, i samordning med USA:s centralkommando, CENTCOM . Det var enligt rapporteringen den första direkta saudiska militära insatsen mot Irakbaserade väpnade grupper sedan vapenvilan mellan USA och Iran bröt samman .
Reuters rapporterade den 30 juli att Jemens Iranallierade huthier hade attackerat Saudiarabien från irakisk mark i samarbete med irakiska väpnade grupper. Uppgifterna byggde på bedömningar från Saudiarabien och regionala partner och bekräftades av två regionala tjänstemän .
Att huthierna enligt dessa bedömningar kunde agera från Irak tyder på en fördjupad operativ samordning mellan Iranallierade miliser. Det handlar inte längre enbart om parallella attacker från Jemen och Irak, utan om ett möjligt samarbete över nationsgränserna .
Huthierna ska dessutom ha stärkt sin fysiska närvaro i Irak och hjälpt lokala miliser att avfyra robotar. Regionala uppgifter kopplar även gruppen direkt till drönarattackerna mot saudiska oljeanläggningar . Critical Threats Project skrev den 30 juli att Saudiarabien och regionala partner bedömer att huthierna deltog i attackerna den 27 juli under IRGC:s överinseende. Analysen varnar också för att huthierna kan komma att delta i ett svar från irakiska miliser på de amerikansk-saudiska flyganfallen .
Målen i den östra saudiska provinsen är särskilt känsliga. Området är kungarikets viktigaste nav för råoljeproduktion, vilket gör attacker där betydelsefulla både militärt och för den globala energimarknaden .
Saudiarabien står nu inför ett samtidigt hot från huthiska robotattacker från Jemen, drönarattacker från Iranvänliga grupper i Irak och nya hot från Iran. CNN beskrev situationen som att kungariket dras in i ett krig som det länge försökt undvika .
Riyadh försöker samla omkring 50 länder i en militär allians som ska skydda sjöfarten i Röda havet mot huthiska attacker. Koalitionens slutliga sammansättning är ännu inte fastställd, men samtal pågår med ett stort antal stater .
Den 30 juli uppgav Saudiarabiens försvarsdepartement att 14 länder redan hade uttryckt stöd. Bland dem nämndes Turkiet, Pakistan, Egypten, Sudan och Djibouti . Den planerade koalitionen ska ha sitt högkvarter i Riyadh .
Röda havet är en central transportled för handel och energi. Ett långvarigt hot mot sjöfarten kan därför påverka mer än Saudiarabiens egna exportflöden – även om det ännu är oklart hur den nya alliansen skulle agera i praktiken.
Enligt The Guardian, som hänvisade till jemenitiska källor, förbereder Saudiarabien en större militär offensiv mot huthierna till havs och möjligen även på land i centrala Jemen . Saudiska styrkor har enligt samma uppgifter dragits tillbaka från östra Jemen, vilket källorna beskriver som en omgruppering inför en möjlig attack mot al-Bayda-provinsen .
Syftet skulle vara att bryta huthiernas grepp om saudisk oljeexport via södra Röda havet. Uppgifterna är dock rapporterade förberedelser, inte ett bekräftat beslut om en markoffensiv.
Den saudiledda koalitionen hade redan den 4 juli lovat att svara med ”oöverträffad beslutsamhet och kraft” på varje angrepp mot kungariket . Flyganfallen i Irak den 29 juli visar att Riyadh nu har gått från offentliga varningar till direkt militär handling.
Den centrala förändringen är att flera konfliktlinjer börjar kopplas samman: huthiernas attacker från Jemen, irakiska milisers drönarkapacitet och Irans regionala nätverk. Irak framstår samtidigt allt tydligare som ett möjligt uppmarschområde för Iranstödda grupper, i takt med att inflytandet från tidigare centrala aktörer som Hizbollah och Syriens regering förändras .
Det ökar risken för nya gränsöverskridande attacker och för att en begränsad konfrontation utvecklas till en bredare regional konflikt. Saudiarabiens planerade sjökoalition och de rapporterade militära förberedelserna i Jemen visar att Riyadh försöker hantera hotet både genom att skydda transportlederna och genom att slå mot huthiernas militära kapacitet.