Även Jordanien utsattes för drönarattacker som kopplades till Iranstödda irakiska grupper . Amman har därför uppmanat Irak att stoppa väpnade grupper från att använda irakiskt territorium för attacker mot grannländer. Saudiarabien har på motsvarande sätt krävt att Bagdad vidtar åtgärder för att förhindra gränsöverskridande angrepp.
Enligt en Reuters-rapport den 30 juli angrep Jemens Iranallierade huthier Saudiarabien från irakiskt territorium i samordning med irakiska väpnade grupper. Uppgifterna bygger på bedömningar från Saudiarabien och regionala samarbetspartner . Vissa av attackerna ska ha riktats mot oljeanläggningar i Saudiarabiens östra provins.
Samarbetet uppges vara mer än politisk solidaritet. Huthierna ska ha tekniska rådgivarteam i Irak som hjälper lokala grupper att avfyra framför allt kryssningsrobotar . Bedömare beskriver utvecklingen som ett operativt partnerskap som omfattar militära, logistiska och underrättelserelaterade aktiviteter .
Irak har därmed blivit en viktig samordningsplats för Iranallierade grupper när det gäller robotar, drönare och logistiskt stöd. Samtidigt är det inte fullt klarlagt hur varje enskild attack planerades eller genomfördes, och uppgifterna skiljer sig från de officiella redogörelserna.
Den 28 och 29 juli genomförde USA:s centralkommando och saudiska styrkor precisionsanfall mot Iranallierade väpnade grupper i Irak. Målen ska ha varit logistik- och vapenanläggningar i östra delen av landet. USA uppgav att insatsen var ett svar på fler än 30 drönarattacker mot amerikanska styrkor och saudisk energiinfrastruktur under de föregående 72 timmarna .
Iraks folk-mobiliseringsstyrkor, PMF, är en paraplyorganisation som omfattar flera miliser med stöd från Iran. Gruppen är enligt irakisk lag en del av landets säkerhetsapparat och rapporterar formellt till premiärministern . PMF uppgav att attackerna träffade baser i sju provinser och att minst 20 medlemmar dödades .
Det var ett ovanligt öppet militärt samarbete mellan Washington och Riyad mot Iranallierade grupper på irakisk mark. Därmed riskerar konflikten att dra in ännu fler aktörer och göra Iraks försök att hålla sig utanför kriget betydligt svårare.
Iraks premiärminister Ali al-Zaidi kallade samman landets nationella säkerhetsråd efter flyganfallen. Rådet beskrev de amerikansk-saudiska attackerna som en "flagrant kränkning av Iraks suveränitet" och varnade för en "allvarlig felbedömning" .
De irakiska väpnade grupperna fördömde i sin tur attackerna som en "farlig upptrappning" . Reaktionen visar den centrala politiska risken för Bagdad: regeringen förväntas stoppa attacker som genomförs från irakiskt territorium, men har samtidigt begränsad kontroll över mäktiga miliser som formellt ingår i landets säkerhetsstruktur.
Den 29 juli uppgav Irans revolutionsgarde att man hade avfyrat ballistiska robotar mot den amerikanska flygbasen Muwaffaq Salti och USA:s centralkommando i Jordanien. Iran beskrev attackerna som ett svar på de amerikansk-saudiska flyganfallen i Irak . USA uppgav att man hade avvärjt attacken mot sina styrkor i regionen .
Det innebär att Jordanien, som redan rapporterat drönarattacker, också har blivit en direkt del av den militära kedjereaktionen mellan Iran, USA, Saudiarabien och Iranallierade grupper i Irak och Jemen.
Saudiarabien uppges förbereda en större militär offensiv mot huthierna, med en marin operation och eventuellt även en markinsats i centrala Jemen. Enligt jemenitiska källor är målet att bryta det tryck som huthiernas attacker skapar mot saudiska oljeleveranser via södra Röda havet .
Bakgrunden är att huthierna den 20 juli sade att de skulle införa en marin blockad mot Saudiarabien i Röda havet. Rörelsen har också hotat med "full upptrappning" mot kungadömet . Saudiarabien har samtidigt genomfört attacker mot huthikontrollerade områden i Jemen, bland annat i Hodeidah, enligt uppgifter från huthiernas egna medier och andra rapporter .
Den 30 juli presenterade Saudiarabien planer på en "Multinational Maritime Defense Alliance". Syftet är att skydda internationell sjöfart och energiförsörjning i Röda havet efter huthiattacker som har hotat en av världens viktigaste handelsleder .
Representanter för 43 länder och Europeiska unionen deltog i ett möte om initiativet. Saudiarabien vill vara grundande och ledande stat samt hysa alliansens högkvarter . Enligt andra uppgifter har omkring 50 länder kontaktats, medan 14 stater har uttryckt stöd för initiativet .
Alliansen är tänkt att skydda sjöfarten i Röda havet, Bab al-Mandabsundet – den strategiska passagen mellan Röda havet och Adenviken – samt Adenviken. För Riyad handlar frågan både om säkerhet och om att hålla olje- och handelsflöden öppna.
Saudiarabien står nu inför hot från flera håll: Iran, Iranstödda miliser i Irak och huthierna i Jemen . Samordningen mellan huthierna och irakiska väpnade grupper, med uppgifter om stöd och övervakning från Irans revolutionsgarde, gör konflikten mer sammanlänkad .
Den största diplomatiska risken är att en attack från en aktör utlöser ett svar mot en annan. Saudiarabiens varningar till Bagdad, de gemensamma amerikansk-saudiska angreppen i Irak och Irans robotattacker mot amerikanska mål i Jordanien visar hur snabbt en konflikt i ett land kan spridas över hela regionen.
Regionala företrädare har därför varnat för att utvecklingen kan övergå i ett bredare och mer svårförutsägbart krig. För Irak blir balansgången särskilt svår: landet pressas att stoppa attacker från sitt territorium samtidigt som utländska flyganfall mot irakiska mål väcker starka krav på att försvara den nationella suveräniteten.