Kinesiska robotar tar plats i brittiska lager – därför växer Geek+ trots facklig oro

Globalt uppger Geek+ att företaget har genomfört över 1 400 projekt i fler än 40 länder. Internationella marknader står för mer än 75 procent av bolagets totala intäkter . Geek+ öppnade dessutom ett brittiskt huvudkontor och ett innovationscenter för robotik vid Sci-Tech Daresbury 2022. Minst 30 anställda skulle baseras där .

Varför investerar brittiska lager i robotar?

Arbetskraften räcker inte till

En viktig drivkraft är bristen på personal. Skills England rapporterade 2026 att mer än en fjärdedel av alla lediga tjänster är svåra att tillsätta på grund av kompetensbrist . OECD:s arbetsmarknadsanalys för 2026 pekar samtidigt på kvarstående strukturella brister på arbetskraft i flera länder .

Brexit bidrog enligt uppskattningar till att omkring 125 000 EU-arbetare lämnade den brittiska logistiksektorn . Samtidigt uppger 67 procent av arbetsgivarna i en rapport från British Chambers of Commerce att de har kompetensbrist på sina marknader .

När det blir svårare och dyrare att rekrytera lagerpersonal ökar intresset för system som kan hantera repetitiva uppgifter dygnet runt. Höjda arbetsgivaravgifter, i form av ökade National Insurance-kostnader, har enligt branschbedömningar ytterligare stärkt incitamenten att automatisera .

Storbritannien har halkat efter i automatiseringen

Arbetskraftsbristen är bara en del av förklaringen. OECD:s rapport om brittiska små och medelstora företags teknikanvändning från 2026 beskriver hur företag i Storbritannien har varit långsamma med att införa robotik och annan automatisering. Den långsamma teknikspridningen kopplas till landets mer än tio år av svag produktivitetsutveckling .

OECD:s produktivitetsöversikt för 2026 pekar också på långvariga skillnader mellan företag när det gäller effektivitet, teknikupptag och produktivitet . Många brittiska lager befinner sig fortfarande i ett tidigt automatiseringsskede, vilket ger leverantörer som Geek+ en stor potentiell marknad .

Den brittiska regeringen har samtidigt hänvisat till OECD-bedömningar enligt vilka AI kan höja arbetsproduktivitetens tillväxt med omkring 0,4–1,2 procentenheter per år under det kommande decenniet – men bara om användningen faktiskt ökar . För lagerföretag handlar robotiseringen därför både om att lösa ett akut bemanningsproblem och om att försöka höja effektiviteten.

Facken: Vem får betala priset?

Den snabba automatiseringen har mötts av tydlig oro från brittiska fackförbund. Deras invändningar handlar inte enbart om robotarna i sig, utan om vem som får del av vinsterna och vem som bär kostnaderna.

• Risk för att jobb försvinner. GMB har varnat för att Asdas investeringar i robotik kan påverka upp till 1 000 lagerjobb. GMB:s nationella företrädare Rachelle Wilkins sade att ”tusen människor som förlorar sina jobb och ersätts av robotar låter som något ur en dystopisk science fiction-film” .
• Skepsis mot löften om oförändrad bemanning. En sportåterförsäljare uppgav att robotar hade tredubblat effektiviteten utan att några jobb försvunnit. Fackliga företrädare ifrågasatte ändå beskedet och påpekade att det långsiktiga målet med automatisering ofta är att ersätta mänsklig arbetskraft .
• Oro bland anställda. I en GMB-undersökning med 5 000 medlemmar uppgav nästan hälften att de var rädda för att AI skulle ta deras jobb. Strax under 30 procent sade att deras arbetsgivare redan hade infört AI-teknik .
• Krav på förhandlingar. I skriftliga underlag till parlamentet har fackförbund krävt att kollektivavtal ska omfatta införandet av ny teknik och att facken ska delta i branschöverenskommelser om automatisering .

Fackens linje är alltså inte nödvändigtvis att all automatisering ska stoppas. De vill ha regler för kompetensutveckling, insyn, datainsamling och jobbsäkerhet – samt möjlighet att påverka innan ny teknik införs.

Hur passar Geek+ in i USA:s robotförbud?

Den 28 juli 2026 meddelade USA:s federala kommunikationsmyndighet FCC att nya kinesisktillverkade humanoida och fyrbenta robotar skulle läggas till på myndighetens så kallade Covered List. Produkterna bedöms av USA som en oacceptabel nationell säkerhetsrisk . Restriktionerna omfattar även vissa kinesiska kraftomriktare och motiveras med cybersäkerhet, skydd av kritisk infrastruktur och ambitionen att flytta mer avancerad tillverkning till USA .

För Geek+ är den direkta effekten begränsad. USA:s åtgärd riktar sig mot humanoida robotar och robotar med fyra ben – inte mot de autonoma mobila lagerrobotar och goods-to-person-system som Geek+ säljer till brittiska lager . Företagets centrala produktlinje berörs därför inte av just detta förbud.

Men beslutet visar hur geopolitiken förändrar robotiksektorn.

• Olika vägar i väst. USA skärper begränsningarna för kinesisk teknik, medan Storbritannien hittills har haft en mer tillåtande hållning till kinesiska lagerrobotar. Det skapar en tydligare regulatorisk skiljelinje mellan västländer.
• Större betydelse för Europa. När tillträdet till den amerikanska marknaden blir mer osäkert kan Storbritannien och resten av EMEA-regionen – Europa, Mellanöstern och Afrika – bli ännu viktigare för Geek+. Storbritannien är redan företagets största europeiska marknad .
• En bredare teknikkonflikt. Robotförbudet är en del av USA:s större försök att begränsa kinesisk avancerad teknik. Amerikanska tjänstemän och analytiker har bland annat hänvisat till risker för övervakning, dataläckage och cyberfysiska angrepp mot kritisk infrastruktur .

En omställning med två sidor

Geek+ expansion i Storbritannien drivs av en konkret kombination: lagerföretagen har svårt att hitta personal, kostnaderna stiger och många verksamheter har ännu inte kommit långt med automatiseringen. Robotarna erbjuder snabbare plockning, bättre utnyttjande av lageryta och möjlighet att hantera stora ordervolymer.

Samtidigt är produktivitetsvinsterna inte neutrala. För arbetsgivare kan de innebära högre kapacitet och lägre kostnader. För anställda kan de innebära nya arbetsuppgifter, krav på omskolning eller i vissa fall förlorade tjänster. Och på regeringsnivå har robotarna blivit en del av den växande dragkampen om teknik, datasäkerhet och beroendet av kinesiska leverantörer.

Det brittiska lagerlandskapet blir därför ett test på två fronter: hur snabbt företag kan ta igen sitt tekniska försprång – och om arbetstagare får verkligt inflytande över hur den omställningen genomförs.