Attacken innehöll ovanligt många robotar i förhållande till drönare. Enligt bedömningen från Critical Threats Project kan Ryssland ha försökt utnyttja Ukrainas brist på interceptorer mot ballistiska robotar .
Drönare av Shahed-typ kan ofta bekämpas med billigare luftvärn, elektronisk krigföring eller andra system. Ballistiska robotar är däremot betydligt svårare att stoppa och kräver avancerade och kostsamma interceptorer – där Patriot är ett centralt exempel. Ukraina har inte tillräckligt många sådana system för att täcka hela landet.
Det skapar ett tydligt glapp i Ukrainas försvar: landet kan i många fall hantera stora mängder drönare, men får svårare att skydda städer, civil infrastruktur och andra mål när Ryssland kombinerar drönarsvärmar med ballistiska robotar.
Zelenskyjs betoning av ”asymmetriska” åtgärder visar att Ukraina inte kan förlita sig enbart på fler västliga luftvärnssystem. Leveranserna är begränsade och tar tid, medan Ryssland kan fortsätta att samla stora mängder eldkraft i enskilda anfall.
De nya lösningarna ska därför komplettera – inte ersätta – Ukrainas befintliga luftförsvar. Beskedet från krismötet signalerar att Kyiv försöker utveckla egna tekniska motåtgärder och samtidigt anpassa försvarsmaktens organisation till den nya anfallstakten .
Att 358 robotar och drönare kunde avfyras i samma attack visar Rysslands förmåga att koncentrera och samordna stora mängder vapen. Även om Ukrainas luftförsvar ofta lyckas stoppa många drönare är situationen betydligt svårare när ballistiska robotar ingår i attacken.
Så länge bristen på interceptorer kvarstår kan Ryssland fortsätta att försöka mätta försvaret och orsaka återkommande skador på civil och kritisk infrastruktur . Det betyder att det strategiska initiativet i luftkriget i hög grad ligger hos Moskva.
Zelenskyj använde attacken för att öka trycket på Nato-länderna och andra partner. Vid ett toppmöte i Ankara sade han att Ukraina kan hantera mycket på egen hand, men att landet när det gäller luftförsvar är beroende av de allierades beslutsamhet .
Den dubbla strategin är tydlig: Ukraina försöker bygga egna, mer asymmetriska lösningar och reformera sina förband, men behöver samtidigt fortsatt västligt stöd för att täppa till det akuta gapet i försvaret mot ballistiska robotar.
Krismötet visar därmed att den ukrainska ledningen förbereder sig för ett långvarigt scenario där leveranserna av avancerade interceptorer förblir begränsade. Fokus ligger både på omedelbar hjälp utifrån och på att utveckla inhemska lösningar som kan minska sårbarheten över tid .