Ukrainska drönarattacker skakar Rysslands ekonomi och politik

Som en direkt följd söker Wildberries nu omkring 100 000 kvadratmeter lagerutrymme i Kazakstan. Enligt den ryska tidningen Kommersant är företaget berett att hyra i princip all modern lagerkapacitet som finns tillgänglig i landet .

Det kan dock bli svårt att hitta så stora ytor. Vid slutet av 2025 hade Kazakstan omkring 1,9 miljoner kvadratmeter moderna logistikanläggningar, med en vakansgrad på bara 5,8 procent . I mitten av 2026 hade det totala beståndet vuxit till 2,4 miljoner kvadratmeter, men marknaden var fortfarande pressad. Ingen enskild lageranläggning i landet hade då 100 000 kvadratmeter ledig kapacitet .

Wildberries har redan omkring 50 000 kvadratmeter logistikytor i Kazakstan, fördelade på åtta lager och sorteringscentraler . Företaget bygger dessutom nya distributionsnav: en anläggning på mer än 100 000 kvadratmeter i Almaty och ett komplex på 160 000 kvadratmeter i Astana. Astana-anläggningen väntas stå klar 2027 .

Kreml har medgett att situationen är allvarlig. Den 21 juli sade talespersonen Dmitrij Peskov till journalister: ”Situationen är verkligen svår på grund av de förluster som både företaget självt och företrädare för små och medelstora företag har drabbats av” .

Raffinaderierna slås ut – bensinbristen sprids

Drönarkampanjen mot den ryska energiinfrastrukturen har varit ännu mer omfattande. Sedan början av 2026 har ukrainska drönare träffat ryska oljeraffinaderier minst 194 gånger. Aktiviteten var som högst i maj, med 16 attacker . Vid slutet av juni hade åtta av Rysslands tio största raffinaderier enligt rapporter skadats .

Internationella energiorganet IEA varnade redan i slutet av 2025 för att drönarattackerna skulle hålla den ryska raffineringstakten nere åtminstone till mitten av 2026 . Den samlade effekten har blivit tydlig under sommaren. I juli låg den ryska bensinproduktionen på omkring 65 procent av normala säsongsnivåer . Det ryska försvarsdepartementet uppgav samtidigt att attackerna hade minskat raffinaderikapaciteten med omkring 42,74 procent av den beräknade totala kapaciteten .

En analys från CNN visade att nästan alla Rysslands 83 regioner upplevde bensinbrist eller störningar i leveranserna. Många bensinstationer hade infört ransonering . Krisen blev först märkbar på det ryskockuperade Krim i maj. Där utlystes undantagstillstånd och försäljning av bränsle till allmänheten förbjöds den 21 juni . Därefter spreds problemen över hela landet – genom samtliga Rysslands elva tidszoner .

Följderna har bland annat varit timslånga köer vid bensinstationer, stängda stationer och minst två rapporterade dödsfall . För många ryssar har bränslekrisen blivit en av de mest synliga störningarna i vardagen sedan krigets början .

Bränslebristen sammanfaller med Putins kraftigaste ras

När bränsle blir svårt att få tag på och priserna stiger märks krisen direkt i människors vardag. Opinionsmätningarna visar samtidigt en tydlig nedgång för Vladimir Putin – den brantaste sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes 2022.

I slutet av juni sjönk Putins stöd till den lägsta nivån på åtta år . Den statliga opinionsmätaren VTsIOM registrerade ytterligare en nedgång den andra veckan i juli, samtidigt som andelen negativa svar ökade .

I mitten av juli uppmätte Opinionsfonden (FOM) ett fall på fem procentenheter under en enda vecka: från 71 till 66 procent. Det var den kraftigaste veckovisa nedgången sedan invasionen inleddes . Andelen som uppgav att de inte stödde presidenten steg till 16 procent, den högsta nivån sedan krigsstarten .

Flera mätningar pekar ut bränslekrisen som den viktigaste förklaringen till utvecklingen. Bensinbrist låg högst på listan över allmänhetens bekymmer under flera veckor i rad . Den oberoende ryska grävredaktionen Agentstvo rapporterade att ”den händelse som präglade veckan för de flesta ryssar var bensinbrist och stigande bränslepriser” .

Den 12 juli hade Putins stöd enligt VTsIOM sjunkit till 65,1 procent – den fjärde nedgången i rad och den lägsta nivån sedan den fullskaliga invasionen började . Andelen som uppgav att de inte godkände presidentens agerande nådde 23,4 procent .

Två kriser som förstärker varandra

Den viktigaste orsakskedjan ser ut så här:

Ukrainska drönarattacker mot oljeraffinaderier → lägre raffinaderikapacitet och bensinproduktion → brist och ransonering i nästan hela Ryssland → minskat stöd för Putin.

Parallellt löper en annan kedja:

Drönarattacker mot Wildberries lager → störningar i Rysslands största e-handelsnätverk → akut jakt på alternativ lagerkapacitet i Kazakstan.

De båda utvecklingarna sker samtidigt i juli 2026 och lägger ytterligare ekonomisk och politisk press på Moskva. Attackerna har fört kriget närmare miljontals ryssars vardag genom att slå mot både energiförsörjningen och den e-handelsinfrastruktur som blivit central för landets konsumtion .