Därför bröt pausen samman mellan USA och Iran

Pausen började falla samman natten mellan tisdag och onsdag, den 28–29 juli. Irans revolutionsgarde, IRGC, avfyrade då flera ballistiska robotar mot amerikanska militära anläggningar i Jordanien – bland annat flygbasen Muwaffaq Salti, där amerikansk militär personal från CENTCOM finns . USA:s militär uppgav att samtliga robotar i anfallet fångades upp . Jordaniens försvarsmakt sade också att fem robotar hade skjutits ned över landet .

Detta ska skiljas från ett tidigare iranskt anfall den 17 juli. Då träffades modulbostäder vid en jordansk bas, och två amerikanska militärer dödades .

Trumps hot om en ”massiv attack”

Redan den 23 juli sade president Donald Trump till Axios att han på allvar övervägde en ”massiv attack” mot Iran – större än de tidigare angreppen under Operation Epic Fury. ”Jag överväger en massiv attack. Större än någonsin tidigare”, sade Trump .

Dagen därpå träffade han sina högsta militära rådgivare för att diskutera alternativen . Den 25 juli rapporterade The New York Times att Trump hade avstått från en omedelbar större upptrappning .

Efter robotanfallet mot amerikanska styrkor den 29 juli ändrades tonläget. I en intervju med Fox News lovade Trump att USA skulle ”slå” Iran och signalerade en kraftig upptrappning . Han har också sagt offentligt att han är ”nära” ett beslut om attacker i en ny och större skala . Det innebär dock inte att ett slutgiltigt beslut om en sådan offensiv har bekräftats.

En ny front i Irak

Samtidigt genomförde USA och Saudiarabien gemensamma precisionsanfall i östra Irak mot Iranallierade väpnade grupper, framför allt delar av den irakiska paraplyorganisationen Popular Mobilization Forces, PMF .

Saudiarabien sade att attackerna var ett svar på drönarangrepp mot saudiska oljeanläggningar . Enligt rapporteringen dödades minst 20 PMF-medlemmar . Iraks premiärminister Ali al-Zaidi kallade till ett krismöte i landets nationella säkerhetsråd och beskrev anfallen som en ”farlig upptrappning” .

Angreppen innebär i praktiken att konflikten har fått en ny Irakfront, utöver striderna mellan USA och Iran . Amerikanska och saudiska företrädare har kopplat insatsen till Iranstödda gruppers attacker, medan dessa grupper och irakiska myndigheter har fördömt angreppen.

Vad händer med Hormuzsundet?

Oman har fortsatt att medla mellan Washington och Teheran om att öppna Hormuzsundet igen. Den 27 juli sade Oman att samtalen gjorde framsteg och att Iran deltog i processen .

Det finns däremot inget tillräckligt underlag för att slå fast att Iran uttryckligen avvisade ett omanskt förslag om gemensam kontroll över sundet. Den tillgängliga NPR-rapporteringen beskriver pågående samtal och att Iran hade pausat sina vedergällningsattacker under USA:s paus – inte att Teheran hade avvisat den omanska medlingskanalen .

Påståendet om ett iranskt nej till gemensam kontroll är därför fortfarande obekräftat.

Steg oljepriserna över 100 dollar?

Konflikten har på nytt skakat energimarknaderna och skapat ett ihållande uppåttryck på oljepriserna . En rapport från Time kopplade den senaste upptrappningen till kraftigt stigande energipriser .

Den exakta nivån för Brentolja den 30 juli – och särskilt uppgiften att priset låg över 100 dollar per fat – kan dock inte verifieras utifrån de källor som samlades in. Marknadsoron är förenlig med uppgifterna om attacker mot energiinfrastruktur i Persiska viken och störningar i Hormuzsundet, men det är inte samma sak som ett bekräftat prisnotering över 100 dollar.

Det viktigaste att ta med sig

Det finns stöd för att den amerikansk-iranska pausen kollapsade efter ett iranskt robotanfall mot amerikanska styrkor i Jordanien. Det finns också stöd för Trumps hot om en större offensiv, de gemensamma USA-saudiarabisk angreppen i Irak och att Oman fortsatt försöker medla om Hormuzsundet.

Två delar är däremot osäkra: att Iran ska ha avvisat ett omanskt förslag om gemensam kontroll av sundet, samt den exakta Brentpriset den aktuella onsdagen. Dessa uppgifter bör därför inte presenteras som fastställda fakta.