Rekordhettan gör luftkonditionering till Europas nya bristvara

Det är där Mideas PortaSplit kommer in. Modellen är en portabel splitanläggning med en utomhusdel som monteras vid ett fönster. Konstruktionen är anpassad till europeiska regler och kan kringgå vissa av de praktiska och byggnadstekniska hinder som gör traditionella AC-installationer svårare . Produkten har därför blivit en av sommarens mest eftertraktade kylanläggningar i regionen .

2. Midea ställer om fabriker och transporter

Midea uppger att mer än 300 000 PortaSplit-enheter har sålts i Europa sedan lanseringen 2024 . Under 2026 har leveranserna till Europa överstigit 200 000 enheter, vilket motsvarar en fördubbling jämfört med året innan .

För att hinna möta efterfrågan har företaget bland annat:

• öppnat en ny produktionslinje som har fördubblat den dagliga kapaciteten för portabla AC-enheter till 6 000 enheter ,
• kört särskilda PortaSplit-linjer för fullt i Wuhu i Anhui, Nansha-distriktet i Guangzhou och Shunde i Guangdong ,
• tagit emot sammanlagt 200 000 nya europeiska beställningar vid fabrikerna i Wuhu och Guangzhou under en enda månad ,
• skickat 20 000 luftkonditioneringsapparater till Frankrike på bara sju dagar .

Vanliga sjötransporter räcker inte alltid när efterfrågan toppar mitt under sommaren. Därför har komponenter och färdiga enheter transporterats med flyg, höghastighetståg och godståg på sträckan Kina–Europa . Järnvägstransporterna kan korta leveranstiden till europeiska lager till ungefär två veckor och är billigare än flygfrakt .

Midea är inte ensamt om att se en försäljningsboom. Även Samsung, LG och Mitsubishi Electric har rapporterat ökad efterfrågan på den europeiska marknaden .

3. Kylbehovet förändrar elsystemen

Den snabba utbyggnaden av luftkonditionering löser ett akut hälsoproblem – men skapar samtidigt en ny belastning på elnäten. Kylbehovet sammanfaller ofta med årets varmaste timmar, när många hushåll och företag använder AC samtidigt.

Schweiz: kylning närmar sig uppvärmning

Schweiz upplevde sommaren 2026 landets längsta uppmätta värmebölja i den över 160 år långa meteorologiska historien. Bern hade 13 tropiska dagar i följd och temperaturen steg till 39 grader i Basel .

Kylsystem står nu för nästan 11 procent av Schweiz elanvändning, jämfört med omkring 14 procent för uppvärmning . En effektiv splitanläggning på 2,5 kilowatt kan använda cirka 700–1 000 kilowattimmar per år, vilket är flera gånger mer än många vanliga hushållsapparater . När många anläggningar går samtidigt kan den lokala nätbelastningen öka kraftigt.

Samtidigt kan solel bidra till att möta en del av den ökade efterfrågan, eftersom kylbehovet ofta är som störst mitt på dagen när solproduktionen också är hög . Det minskar dock inte behovet av ett elnät som klarar högre och mer koncentrerade effekttoppar.

Kina: produktionen går dygnet runt – men effekten på elnätet är oklar

Mideas fabriker har ställt om till högre tempo. Anläggningen i Shunde har rapporterats arbeta dygnet runt, medan delar och produkter skickas med snabbare transportmedel för att hinna till Europa .

Det tillgängliga underlaget visar däremot inte hur mycket denna produktionsökning har påverkat Kinas elförsörjning. Det finns alltså belägg för en intensiv export- och tillverkningsinsats, men ingen kvantifierad uppgift om dess specifika belastning på det kinesiska elsystemet.

4. IEA: global kylning kan kräva över 4 500 TWh år 2035

Utvecklingen i Europa är en del av en större global trend. Enligt sammanställningar baserade på Internationella energ byråns, IEA:s, prognoser uppgick världens elanvändning för rumskylning till över 2 900 terawattimmar, TWh, 2025 – omkring 50 procent mer än 2015. På nuvarande politiska kurs väntas efterfrågan passera 4 500 TWh år 2035 .

IEA:s scenario för beslutade och aviserade styrmedel, STEPS, pekar samtidigt mot en ökning av den globala toppefterfrågan på el med omkring 40 procent till 2035. Ökat kylbehov är en av de viktigaste drivkrafterna .

Sedan år 2000 har den globala efterfrågan på energi för rumskylning ökat med ungefär 4 procent per år – dubbelt så snabbt som efterfrågan på uppvärmning. Till 2035 kan kylning kräva ytterligare omkring 1 200 TWh el jämfört med dagens nivåer .

IEA beskriver den kommande perioden som en tid av mycket snabb tillväxt i elanvändningen. Kylning, datacenter och elektrifierade transporter hör till de viktigaste drivkrafterna . Samtidigt har andelen hushåll globalt med luftkonditionering tredubblats sedan 2000 till omkring 40 procent, medan elanvändningen för kylning mer än har fördubblats .

Det innebär att kampen mot värmen inte bara handlar om fler apparater. Den handlar också om energieffektivitet, byggnaders utformning, smart styrning och elnät som klarar att hålla miljontals hem svala utan att överbelastas.