Rysslands budgetunderskott sväller till 100 miljarder dollar – dubbelt så mycket som planerat

Skenande militärkostnader och krigsskulder

• De federala utgifterna ökade med 17 % på årsbasis under de första fem månaderna 2026, vilket gav det största budgetgapet sedan åtminstone 1996 . Redan i april hade underskottet passerat helårsmålet och nådde 78,9 miljarder dollar (2,5 % av BNP) på bara fyra månader . Militärutgifterna fortsätter att stiga långt över de ursprungliga planerna, och Ukrainas underrättelsetjänst uppskattar krigsrelaterade överskridanden på 51,3 miljarder dollar .

Dold sedelpressning via statliga banker

• När försäljningen av statsobligationer på öppna marknaden misslyckas, tvingar finansdepartementet statligt kontrollerade banker att köpa nyemitterade OFZ-obligationer. Centralbanken förser sedan dessa banker med likviditet, vilket i praktiken innebär att nya rubel skapas för att finansiera underskottet . Ukrainas underrättelsetjänst beskriver detta som "dold rubelutgivning" – finansdepartementet ger ut obligationer, statliga banker köper dem och centralbanken levererar pengarna, vilket i praktiken är detsamma som att trycka pengar . Denna mekanism är nu den huvudsakliga kanalen för att täcka det växande kassagapet .

Obligationsmarknaden fryser – auktionerna stoppas

• Finansdepartementet stoppade den 20 juli 2026 alla regelbundna auktioner av statsobligationer på obestämd tid efter fyra misslyckade försök i rad . Två auktioner ställdes in, en misslyckades helt och den enda lyckade försäljningen gav bara 9 miljarder rubel (116 miljoner dollar) – mot ett kvartalsmål på 1,5 biljoner rubel (19,35 miljarder dollar) . Investerare krävde räntor över 16 % på långa OFZ-obligationer – nivåer som departementet ansåg ohållbara . Det statliga obligationsindexet RGBI föll från cirka 119 till cirka 110, den lägsta nivån 2026 . Det var den första auktionspausen sedan mars–september 2022 .

Putins order om krigsutgifter till 2029 och uppskjuten budgetregel

• Rysslands budgetlag skjuter upp den så kallade "nollunderskottsregeln" på obestämd tid. President Putin har beordrat att krigsrelaterade utgifter ska prioriteras åtminstone till 2029, vilket åsidosätter planerna på finanspolitisk konsolidering före kriget. Centralbankens egna prognoser räknar med ett primärt strukturellt underskott på 2 % av BNP 2026, 1 % 2027 och 0,5 % 2028 – ett explicit erkännande av att budgeten kommer att vara djupt röd i flera år .

Stagnerande BNP-tillväxt och nedskärningar i tekniksatsningar

• Den ekonomiska tillväxten bromsar in under tyngden av sanktioner, inflation och att resurser omfördelas till militären. Regeringen överväger nu nedskärningar i utgifter utanför försvarsområdet . För första gången sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina innefattar budgeten för 2026 en minskning av anslagen till nationella teknik- och utvecklingsprogram, eftersom Kreml prioriterar militära utgifter framför investeringar och innovation .

Sanktioner och krigets totala påverkan

• Avskuren från internationella kapitalmarknader är Ryssland nu helt beroende av ett ansträngt inhemskt finansiellt system. Kombinationen av västsanktioner, kapitalflykt, en inflationsvändning i mitten av 2026 och kollapsande förväntningar på ytterligare räntesänkningar från centralbanken utlöste en massiv utförsäljning av statsobligationer, vilket förvärrade finansieringskrisen . Hudson Institute beskriver Rysslands "sedelpressar som går på högvarv" som den enda återstående livlinan .

Slutsats: Rysslands underskott 2026 är inte en tillfällig budgetglidning – det är produkten av en strukturell fälla. Krigsutgifterna ökar snabbare än intäkterna faller, obligationsmarknaden har frust och regeringen har tvingats in i dold monetär finansiering som eldar på inflationen och försvagar rubeln, utan någon trovärdig plan för att återgå till finanspolitisk disciplin förrän tidigast 2029.