Förlorad civilisation i Amazonas – LiDAR visar att miljontals människor en gång levde i sydvästra Amazonas

Vad LiDAR-undersökningen visade

Forskargruppen, ledd av finska och brasilianska forskare som Alceu Ranzi och Martti Pärssinen, flög LiDAR över cirka 4 497 kvadratkilometer regnskog i den brasilianska delstaten Acre och närliggande områden . Inom det kartlagda området identifierade de 396 tidigare okända geoglyfer – stora geometriska jordkonstruktioner som diken, vallar, vägar och plattformar . Tillsammans med tidigare kända platser överstiger de bekräftade jordkonstruktionerna i regionen nu 1 300 .

Genom att extrapolera från detta representativa urval till det bredare landskapet uppskattar forskarna att mellan 20 000 och 30 000 jordkonstruktioner kan finnas i sydvästra Amazonas . En rapport anger en möjlig övre siffra på 30 000 . Territoriet som Aquiry-civilisationen bebodde uppskattas till 183 000 kvadratkilometer – ungefär lika stort som dagens Syrien .

En civilisation med miljontals invånare

Studien uppskattar att Aquiry-civilisationen nådde en befolkningstopp på upp till 3 miljoner människor omkring 200 e.Kr. . Civilisationen blomstrade från cirka 600 f.Kr. till 850 e.Kr. . Befolkningen försörjdes genom ett nätverk av bosättningar som var sammanlänkade av vägar och jordkonstruktioner – något som forskarna beskriver som en form av lågdensitetsurbanism . Som en av forskarna uttryckte det: upptäckten ”förändrade helt min förståelse” av regionens förhistoria .

Hur Aquiry försörjde en befolkning på miljoner

Aquiry-folket praktiserade eldbaserat jordbruk: de brände bambudominerad skog för att röja mark för odling, främst av majs . Mikrobotaniska bevis från närliggande platser i sydvästra Amazonas bekräftar att majs var en stapelvara, odlad med hjälp av avancerad landskapsarkitektur som inkluderade dräneringskanaler .

Andra odlade växter inkluderade sannolikt maniok, sötpotatis, squash och peach palm – ett mönster av polykultur och agroforestry som är väldokumenterat i södra Amazonas . Jordkonstruktionerna – geometriska diken, vägbankar och plattformar – tjänade både ceremoniella och praktiska syften, inklusive vattenhantering, territoriell avgränsning och möjligen försvar .

Myten om en orörd Amazonas avfärdad

Resultaten avfärdar slutgiltigt myten om Amazonas som en ”orörd” eller ”obefläckad” vildmark som bara var glest befolkad före européernas ankomst . Data visar att miljontals människor levde i och aktivt formade sydvästra Amazonas i nästan 1 500 år, byggde tiotusentals strukturer och förvaltade skogarna genom eld och odling . Aquiry anpassade sig inte bara till skogen – de formade landskapet i enorm skala och lämnade ett varaktigt mänskligt avtryck som fortfarande syns i den moderna vegetationen .

Studien har också samtida relevans: att erkänna omfattningen av förcolumbiansk markanvändning stärker ursprungsbefolkningars markanspråk och utmanar berättelser som framställer Amazonas som en vildmark utan mänsklig historia före kolonialismen .