Big Techs AI-skuld på 2,13 biljoner dollar – finansieringen som inte syns i balansräkningen

Det betyder inte att alla belopp är traditionella lån som helt saknas i bolagens rapporter. En del redovisas som leasing, garantier, investeringar eller framtida åtaganden. Men ekonomiskt kan de ändå innebära långvariga betalningskrav, ungefär som skuld.

Bank for International Settlements, den internationella centralbanksorganisationen BIS, gav fenomenet namnet ”shadow borrowing” i sin kvartalsrapport från mars 2026 .

Fem sätt att flytta finansieringen från rubriken ”skuld”

1. Särskilda bolag: Metas Beignet-struktur

Det tydligaste exemplet är Metas AI-datacenter Hyperion i Louisiana, ett projekt på 27,3 miljarder dollar. I oktober 2025 flyttade Meta projektet till ett samriskbolag tillsammans med private-credit-bolaget Blue Owl Capital. Meta behåller 20 procent, medan Blue Owl via holdingbolaget Beignet Investor LLC äger 80 procent .

Sju bolag registrerade i Delaware och med ordet ”Beignet” i namnet skapades för att genomföra strukturen . Beignet tog upp omkring 27 miljarder dollar i obligationer för projektet, medan Meta enligt den beskrivna redovisningen endast bokför en investering på 2,37 miljarder dollar. Det innebär att omkring 25 miljarder dollar i projektets finansiering inte syns som skuld på Metas egen balansräkning .

Metas revisor Ernst & Young har uppmärksammat redovisningshanteringen som en risk . Upplägget följer samtidigt ett mönster som BIS beskriver: teknikbolaget äger en minoritet, hyr kapacitet på lång sikt och kan lämna garantier. På så sätt byts en stor initial investering mot fleråriga drift- och hyreskostnader .

2. Finansiell leasing: Microsofts 62,9 miljarder dollar

Microsoft redovisade 62,9 miljarder dollar i skulder kopplade till finansiell leasing under räkenskapsårets tredje kvartal 2026, för de nio månader som slutade den 31 mars 2026 . Beloppet ligger under posten ”övriga skulder” snarare än som en separat rad för långfristig skuld.

Bolagets sammanlagda leasingrelaterade åtaganden – inklusive operationella leasingavtal och beräknad ränta – uppgick till 178,7 miljarder dollar i årsredovisningen för räkenskapsåret 2025 . Därutöver hade Microsoft datacenterleasing på 196,6 miljarder dollar som ännu inte hade börjat gälla .

Finansiell leasing liknar ekonomiskt ett köp: företaget använder tillgången under lång tid och har en motsvarande betalningsförpliktelse. Skillnaden är att den inte alltid framstår lika tydligt som vanlig företagsobligation eller bankskuld.

3. Kreditgarantier: Googles 43,8 miljarder dollar

Alphabet har garanterat upp till 43,8 miljarder dollar i kredit- och hyresbetalningar för datacenter som ägs av andra bolag. Om en hyresgäst inte betalar kan Google behöva täcka kostnaden .

På balansräkningen värderades denna exponering till endast 815 miljoner dollar i verkligt värde . Alphabet har dessutom lämnat 7,6 miljarder dollar i finansiella garantier så att energipartners kan beställa utrustning med lång leveranstid, exempelvis kraftsystem till datacenter .

Garantierna ökade från 6,5 miljarder dollar i september 2025 till omkring 44 miljarder dollar i juli 2026 – nästan en sjudubbling . Det bokförda värdet speglar företagets uppskattade kostnad för garantierna, inte nödvändigtvis hela det belopp som kan behöva betalas om projekten får problem.

4. Garantier för restvärden

En restvärdesgaranti innebär att ett företag lovar att en tillgång ska ha ett visst värde vid leasingperiodens slut. Om värdet blir lägre kan den som lämnat garantin behöva täcka mellanskillnaden.

Moody’s har varnat för att sådana garantier kan leda till oväntade kapitalbehov för stora moln- och AI-aktörer, särskilt när AI-chip och annan datacenterutrustning snabbt tappar i värde .

5. Leasingavtal som ännu inte har börjat gälla

Amazon hade 106,3 miljarder dollar i framtida leasingåtaganden som ännu inte syntes på balansräkningen . Oracle hade omkring 260 miljarder dollar i liknande avtal – den största enskilda exponeringen bland de fem bolagen .

Moody’s uppskattar att den sammanlagda leasingvolymen för gruppen har vuxit till 1,2 biljoner dollar. Mer än 820 miljarder dollar gäller avtal som ännu inte har börjat löpa, vilket innebär att datacentren fortfarande byggs .

För bolagen innebär detta inte att kostnaden försvinner. Den skjuts framåt i tiden och kommer i stället att belasta framtida kassaflöden genom hyror, kapacitetsbetalningar och andra avtalsbundna utgifter.

Därför oroar sig BIS för systemrisken

BIS beskriver en typisk affär där ett särskilt bolag eller samriskbolag köper eller utvecklar datacenter. Teknikjätten bidrar med en mindre ägarandel men tecknar samtidigt långa hyresavtal, lovar att köpa eller reservera datorkapacitet och lämnar ibland garantier .

Ekonomiskt ersätter modellen en stor investering i dag med fleråriga driftkostnader. Den största delen av projektets lån ligger hos privata kreditfonder och andra institutionella investerare – inte direkt hos hyperscalern, alltså de företag som driver de största moln- och AI-plattformarna .

BIS pekar särskilt på tre risker:

• Svårare insyn: investerare kan få en ofullständig bild av bolagens verkliga betalningsåtaganden.
• Ökad koppling mellan marknader: private-credit-fonder, försäkringsbolag, banker och Big Tech blir mer beroende av varandra .
• Risk för en kraftig korrigering: om efterfrågan på AI-tjänster inte motsvarar investeringarna kan datacenter, chip och kraftinfrastruktur falla i värde .

BIS har senare lyft AI-drivna tillgångsbubblor tillsammans med statsskulder som centrala systemrisker. Varningen är inte att varje enskilt leasingavtal är farligt, utan att många liknande avtal kan skapa en stor och svåröverblickbar kedja av förpliktelser.

Marknaden börjar prisa in risken

Oracle nära skräpstatus

S&P sänkte enligt rapporteringen Oracles kreditbetyg till BBB− i juli 2026 – endast ett steg över så kallad skräpstatus. Som en av orsakerna angavs bolagets omfattande AI-åtaganden utanför balansräkningen .

Oracles CDS-spread över nivåerna från 2008

Priset på Oracles kreditderivat, CDS, har enligt sekundär rapportering stigit över nivåerna under finanskrisen 2008 . En högre CDS-spread betyder att marknaden kräver mer betalt för att försäkra sig mot att bolaget inte kan fullfölja sina betalningar.

Alphabet får negativt fritt kassaflöde

Alphabet rapporterade negativt fritt kassaflöde under första kvartalet 2026, enligt underlaget första gången sedan 2004. Den främsta förklaringen var de kraftigt ökade AI-investeringarna . En juridisk analys bedömer att både Alphabet och Meta kan få ett negativt fritt kassaflöde på upp till 28 miljarder dollar under 2026 .

Moody’s varnar för ”cirkularitet”

Moody’s har också varnat för ”cirkularitet” i AI-finansieringen. Hyperscalers kan samtidigt vara de största kunderna, finansieringspartnerna och delägarna i de bolag som äger datacentren. Om en aktör får problem kan effekterna därför förstärkas genom flera led .

Moody’s har särskilt sagt att AI-utgifterna hotar kreditkvaliteten hos Amazon, Meta och Alphabet .

Vad siffrorna faktiskt säger – och inte säger

Skillnaden mellan uppskattningarna på 1,65 och 2,13 biljoner dollar beror sannolikt på olika mättidpunkter och på vilka typer av avtal och finansiella instrument som räknas med .

Vissa uppgifter – bland annat att Oracles CDS-spread passerat 2008 års topp, S&P:s sänkning till BBB− och Alphabets negativa fria kassaflöde – bygger i det tillgängliga materialet främst på sekundär rapportering, inte på fullständiga primärkällor.

Beloppen är därför uppskattningar från analyser av företagens rapporter och är inte nödvändigtvis direkt jämförbara. Redovisningsregler och upplysningar skiljer sig mellan bolagen.

Slutsatsen: Microsoft, Google, Amazon, Meta och Oracle använder särskilda bolag, leasing, kreditgarantier, restvärdesgarantier och framtida hyresavtal för att finansiera AI-infrastruktur utan att hela exponeringen syns som traditionell skuld. BIS kallar modellen ”shadow borrowing” – och varnar för att den kan skapa nya vägar för finansiella problem att spridas om AI-boomen tappar fart.